Resursfisk – ett projekt för att utnyttja existerande fiskresurser bättre

I många svenska insjöar fiskas idag primärt storvuxna rovfiskar såsom gös och gädda, samtidigt som all fisk längre ner i näringskedjan lämnas att gå kvar i sjön. Det gör att dessa fiskar ökar i antal och det blir en obalans i ekosystemet. Detta märks speciellt i många mindre sjöar och i Mälaren och Hjälmaren.

I vissa mindre sjöar har det därför genomförts ett totalt reduktionsfiske där karpfiskar som mört, braxen, id, med mera i princip utrotats vilket gör ekosystemet och sjön mycket friskare.

Överskottet på karpfiskar i sjöarna innebär också att det finns en mängd outnyttjade matresurser i sjöarna samtidigt som nästan 70% av den fisk som konsumeras i Sverige importeras. Att fiska dessa fiskarter till konsumtion är mycket bättre än ett reduktionsfiske där fisken bara slängs eller går till biogastillverkning.

Ett projekt som syftar till att utnyttja karpfiskarna bättre, Baltic Fish, har jag skrivit om tidigare. Ett annat projekt med samma syfte är Resursfisk som drivs av Axfoundation, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms fiskauktion, Svenska Insjöfiskarenas centralförbund, Matlust i Södertälje, Grönsakshallen Sorunda, Eldrimner, och Chipsters.

Projektet målsättning är det ska fiskas mer karpfiskar eller som de uttrycker det:

Om det skulle bedrivas ett jämnare fisketryck över hela näringskedjan och om vi tar tillvara på underutnyttjade fiskarter längre ner i den, skulle det kunna bidra till ett mer balanserat fiske, bättre nyttjande av våra resurser och öka tillgängligheten av näringsrik sjömat. Det skulle också minska vårt importberoende av sjömat från andra sidan jordklotet.

Det som behövs för att detta ska vara möjligt är att det utvecklas konsumentprodukter och en marknad för karpfiskar. Det är också en del av målsättningen med Resursfisk:

Tillsammans med forskare, kostchefer, yrkesfiskare och Länsstyrelsen Stockholm kartlägger Axfoundation tillgången på underutnyttjade fiskarter för att utvärdera deras potential som näringsrika och attraktiva livsmedelsprodukter. Vi börjar i Mälardalsregionen för att sedan, om satsningen är framgångsrik, skala upp och se hela Sverige som råvaruresurs.

Vi undersöker också praktiskt möjligheten att använda betydligt mer av varje fisk som fångats eller odlats genom att med modern teknik få ut det kött som sitter kvar mellan benen på den rensade fisken. Idag nyttjas endast upp till 60% av en hel fisk till livsmedel och resterna blir i bästa fall djurfoder. Genom att använda mer av fisken till livsmedel ökar vi tillgången på näringsrik sjömatsråvara och minskar svinnet.

Vi utvärderar de olika sjömatsråvarorna sensoriskt (doft, smak, textur, bindningsförmåga m.m.) och använder dem i ett flertal produkter, vilka vi testar på olika målgrupper.

Om karpfiskar kunde utnyttjas som en resurs skulle också inkomsterna för yrkesfiskarn kunna öka.

Kanske skulle också ett ökat fiske av karpfiskar som braxen, mört och id i Mälaren också kunna leda till ökad förekomst av siklöja i Mälaren så det en gång så omfattande och lönsamma siklöjefisket skulle kunna återuppstå i lite större skala än idag.

Projektet Resursfisk berör dock inte bara Mälaren utan även Stockholms skärgård i Östersjön och förutom karpfiskarna utvärderar projektet också hur svartmunnad smörbult kan utnyttjas mer.

Ett ökat fiske av underutnyttjade arter, både karpfiskar men också invasiva arter som svartmunnad smörbult, skulle alltså ha fler positiva effekter. Bättre miljö i sjöar och hav, bättre inkomster i yrkesfisket, minskad import av sjömat och bättre självförsörjningsgrad i Sverige när det gäller livsmedel.