Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det yrkesmässiga svenska insjöfisket bedrivs huvudsakligen i de stora sjöarna, Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. De viktigaste arterna är signalkräfta, gös och siklöja. Vilka arter som är viktiga i en viss sjö varierar. Alla tre arterna är viktiga i Vänern, i Vättern handlar det enbart om signalkräfta, i Mälaren om gös och i Hjälmaren om signalkräfta och gös. Läs mer…
I spetsen för en satsning på underutnyttjade fiskar står Axfoundation, Länsstyrelsen Stockholm och Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund tillsammans med partners i hela livsmedelskedjan. Efter framgångar med braxenfärs till restauranger landar nu svenska fish cakes i frysdisken. Läs mer…
Övergödning är ett problem i Östersjön. Halterna av fosfor och kväve har ökat vilket bl.a. har lett till ökade algblomningar och förändringar i ekosystem. Förekomsten av brax och id, två karpfiskarter som binder näringsämnena fosfor och kväve, har ökat. Läs mer…
Det finns ett stort antal fiskarter som är underutnyttjade och kan fiskas mer i det svenska fisket. Bland annat är det olika karpfiskar som brax (braxen), id och mört. Eller arter som i princip aldrig fiskas som spigg. Men också värdefulla arter som fiskas i stor utsträckning såsom havskräfta. Andra arter som underutnyttjas är rödspätta och kolja. Läs mer…
Braxburgare i stället för biogas! Det ska bli verklighet om fiskare, forskare och matexperter får som de vill med projektet Dags för brax. Den forna delikatessfisken braxen betraktas i dag som skräpfisk och vållar dessutom problem i våra insjöar. Läs mer…
Att äta mer karpfisk från Östersjön som braxen och id har lyfts fram som ett miljövänligt alternativ till andra fiskarter. Forskare vid SLU visar i en ny studie tillsammans med miljöorganisationen Race for the Baltic att karpfisk innehåller miljögifter långt under dagens gränsvärden. Läs mer…
Axfoundation och Länsstyrelsen Stockholm drog igång projektet Resursfisk i början av 2019 med målsättning att skapa hållbart producerad, god, konkurrenskraftig och lokalt producerad sjömat baserad på det svenska insjöfiskets bifångster. Läs mer…
I juni 2020 publicerades en rapport om det framtida fisket i Vänern av Fiskeområde Vänern inom ramen för ett Leader-finansierat projekt. Författare till rapporten var Ove Ringsby, Bo-Gunnar Blom och Erika Ekesbo-Andréen. Läs mer…
Havsmiljöinstitutet har nyligen gett ut en rapport vid namn Fisket i Stockholms skärgård under historisk tid. De har tagit en titt på hur fisket i Stockholms skärgård sett ut över tid. Ordentliga uppgifter finns inte förrän vi 1800-talet mitt men fiske har pågått sen urminnes tid. Det var i alla fall från 1800-talet och framåt i huvudsak ett binäringsfiske. Läs mer…
Det finns flera fiskarter som inte används som livsmedel trots stor potential. Att undersöka hur dessa undernyttjade fiskar kan bli god och nyttig mat har varit syftet med projektet Resursfisk, som Länsstyrelsen Stockholm startade tillsammans med Axfoundation för två år sedan. Nu finns ett konkret resultat – braxenfärs – som serveras i offentliga kök och restauranger. Läs mer…
Mängden vild fisk som används till framställning av fiskmjöl har sen år 2000 minskat. År 2000 användes 23 miljoner ton för fiskmjöls- och fiskoljeproduktion men 2017 hade det minskat till 16 miljoner ton. Detta samtidigt som produktionen från akvakultur (fisk-, mussel-, alg- och skaldjursodling) ökat från 36 miljoner ton år 2000 till 112 miljoner ton 2017. Läs mer…
Braxen (som jag tycker borde kallas brax) är en fiskart som skulle kunna fiskas mycket mer och flera projekt finns för att öka fisket. Det finns dock ett begränsat fiske av braxen i Hjälmaren, Vänern och Mälaren samt i vissa mindre sjöar. Läs mer…
I de grunda Östersjövikarna runt Gotlands kust är problemen med övergödning stort. Det kustnära fisket av id är ett sätt att komma till rätta med problemet, menar yrkesfiskaren Johannes Klingvall, i ett pressmeddelande från Baltic Fish. Läs mer…
Braxenfiske i Norrbotten är inget nytt, men tack vare projektet Baltic Fish har det fått nytt liv. Det kustnära fisket har framtiden för sig, säger Teija Aho, VD på Guldhaven Pelagiska, i ett pressmeddelande. Läs mer…
Urban Deli blir den första restaurangen i Sverige med servera den nya hållbara braxenfärsen från fisk fångad i Mälaren och Vänern. Tack vare nya metoder är det nu möjligt laga god och nyttig mat från svårrensad fisk som tidigare har slängts tillbaka i vattnet. Läs mer…
Ett sätt att äta fisk är att grovmala den på samma sätt som vi gör med kött när vi gör köttfärs. Av fiske får vid då fiskfärs. På det sättet kan vi utnyttja fisk som det kanske annars är lite Läs mer…
Fisket efter braxen ökar, men hur görs det hållbart? I en färsk rapport föreslår SLU olika metoder som syftar till att säkerställa ett hållbart fiske. Inte bara efter braxen, utan även efter andra arter som kan vara aktuella i ett Läs mer…
Sarv (Scardinius erythrophthalmus) är en av många outnyttjade eller underutnyttjade karpfiskar. Det är en liten fiske som påminner om den mer kända mörten men är mer guldfärgad och med tydligt rödfärgade fenor. Sarven är en sötvattensfisk som förekommer i Europa Läs mer…
Det är fullt möjligt att äta sushi gjord med helt svenskfångade fiskråvaror. De flesta fiskarter som fiskas eller kan fiskas i Sverige kan användas till sushi. Makrill (rökt eller marinerad), sill/strömming, skarpsill, siklöja, piggvar, slätvar, hälleflundra, torsk, svartmunnad smörbult, räka, Läs mer…
Silverruda (Carassius gibelio) är en karpfisk som odlas i stora delar av världen och tidigare också odlats i Sverige. Den har sitt ursprung i Sydostasien men har genom odling spritt sig till många andra områden där den spritt sig till Läs mer…