På endagskonferensen Sjömat för framtiden som ägde rum igår presenterade Ulla Olsson en intervjustudie av kustnära fiske i Bohuslän. Det är en uppföljning av en liknande studie som gjorde 2013. Den är dock faktiskt lite mer omfattande. Intervjustudien är en undersökning av de cirka 30 intervjuades åsikter om fisket som det fungerar för dem. Det är inte en undersökning som kan ligga till grund för generella slutsatser kring det kustnära fisket. Men det är ändå en mycket intressant undersökning. Detta är det andra inlägget om rapporten.
I intervjuundersökningen har det kustnära fisket definierats lite annorlunda än i siffrorna från Havs- och vattenmyndigheten som jag tittat på i det första inlägget om rapporten. I intervjuundersökningen räknas även det småskaliga trålfisket efter räka och kräfta i Kosterhavet och Gullmarsfjorden med. Av de intervjuade sysslar 43% med burfiske av kräfta, 14% med garnfiske, 7% kombinerar trålning efter kräfta med burfiske, 25% trålar både räka och kräfta, 7% trålar bara kräfta och 4% bara räka. Totalt fiskar 57% enbart med passiva redskap och 64% huvudsakligen med passiva redskap.
33% av de som ägnar sig åt burfiske av kräftor kompletterar fisket med turistverksamhet, exempelvis kräftsafari och hummersafari. Samtliga burfiskare ägnar sig även åt annat fiske, främst hummerfiske med tinor och makrillfiske med dörj, pilk eller garn. Men det kan också handla om fiskfiske (torsk, vitling, rödspätta etc), läppefiske (fiske av läppfiskar, dvs snultror och gyltor), krabbfiske och fiske av valthornssnäcka. Några fsiakr även sill och skarpsill.
De som främst ägnar sig åt garnfiske fiskar torsk, makrill, bleka, sej, sill, skarpsill med mera. Många av dem fiskar även hummer och krabba. Förutom garn fiskar de även med dörj och backor vi vissa fall.
Trålfiskarna fiskar i allmänhet både räka och kräfta. Huvuddelan av fisket sker med ristförsedd trål för att minimera fiskfångsten. De landar dock även fisk och det sker främst när de trålar utanför trålgränsen med trål utan rist. Räktrålarna använder alltid rist oavsett var de fiskar och har en andra påse för att fånga fisk om de vill. De flesta trålfiskare ägnar sig också åt hummerfiske och en del fiskar också makrill, då med pilkmaskin eller garn.
67% av de tillfrågade yrkesfiskarna anser att de kan leva på sitt fiske, 13% är tveksamma och 17% är missnöjda, dvs anser att de inte kan leva på sitt fiske. 3% har avstått från att svara på frågan. Andelen nöjda har ökat med 5 procentenheter, från 62% år 2013 till 67% i den nya undersökningen. Andelen missnöjda har inte förändrats. 73% anser att de kan ta ut en rimlig lön och 60% anser att andra människor skulle acceptera den lön de kan ta ut. 17% anser att de inte kan ta ut en rimlig lön och en lika stor andel anser att ingen annan människa skulle acceptera deras lön. 83% anser att de kan avsätta pengar för framtida investeringar.
36% av de intervjuade kombinerade sitt fiske med annan verksamhet såsom turistverksamhet, försäljning och förädling. Ett fåtal arbetar även med annat.
De flesta av de intervjuade yrkesfiskarna säljer sin fisk via Göteborg fiskauktion, 25% via både Göteborgs och Smögens fiskauktioner och 7% enbart via Smögen. Fisken landas i hemmahamnen och körs med lastbil till Göteborg eller Smögen. 39% har också egen försäljning och 18% säljer till Danmark eller nåt annat land genom egna landningar där eller genom uppköpare.
När det gäller fördelningen av kvoter, fiskemöjligheter och fiskerättigheter är de flesta av de intervjuade yrkesfiskarna nöjda, men vissa saker är de allra flesta missnöjda med. Det gäller det minskad minimimåttet för kräfta och flera menar att fördelningen inom räkfisket delvis blivit orättvis genom utformningen av det nya systemet med fiskemöjligheter för räka. Många anser också att kräftkvoten är för hög. Ett problem som fler av de intervjuade tar upp är att kustkvoten för makrill, sill och skarpsill kan vara för låga och orsaka onödiga fiskestopp. Den oron förefaller märklig då kustkvoterna de flesta år inte fiskas upp. Undantaget är makrill där kvoten brukar fiskas upp. Havs- och vattenmyndighetens hantering av hummerfisket kritiseras också och de menar att myndigheten inte lyssnat på dem vilket lett till den besvärliga situationen för hummerbestånden.
Några problem de tagit upp är att de inte kan byta till sig makrill från båtar i det pelagiska systemet och de som har individuella fiskemöjligheter för torsk och kräfta inte får fiska torsk på kustkvoten, men däremot makrill. De pekar också på förekomsten av kvotbåtar i räkfisket och problemet med skarv och säl som förstör fångst i redskapen (framförallt i garnen) och dessutom påverkar de kustnära bestånden av fisk.. De vill ha säl- och skarvjakt.
De flesta är i stort nöjda med möjligheterna att byta fiskemöjligheter och fiskerättigheter och alla menar att är lät att byta kvoter. I princip alla anser att deras fiske är miljövänligt och selektivt och si stort sett inte kan bli mycket bättre. Några menar att det nya systemet med fiskemöjligheter i det demersala fisket ökat tryggheten, gjort det lättare att planera och anställa. De menar också att det genom systemet också blivit lättare att fiske på kvalitet istället för kvantitet.
Många tillfrågade yrkesfiskare vill skilja på aktiva heltidsfiskare och mindre aktiva deltidsfiskare när det gäller kvottilldelning. Det är en modell som tillämpas i Danmark. Dessutom vill flera av de tillfrågade kunna dela på kräfttillstånden så de kunde ha ett tillstånd för båten som sysslar med turistverksamhet och ett på sin andra båt. Andra idéer är regional fördelning på olika områden av Västkusten.
65% av de tillfrågade menar att deras ekonomi intet förbättrats av det nya systemet. Samtidigt anser 87% att det gamla systemet inte var bättre. 9% anser att de fått en sämre ekonomisk utveckling genom det nya systemet medan 6% säger att de fått en bättre ekonomi. 30% av de tillfrågade vill ha en utveckling av systemet med fiskemöjligheter till ett system med köp- och säljbara fiskerättigheter (finns i det pelagiska fisket) medan 21% är emot detta. 43% känner sig tveksamma.
De tillfrågade yrkesfiskarna har dessutom mängder med idéer och tankar om förbättringar och förändringar utöver det jag nämnt.
Den största oron gäller att det ska införas fiskeförbud/trålfiskeförbud i de marina skyddsområdena vilket de menar skulle leda till konkurs och en nästan total utslagning av fiske i framförallt norra Bohuslän. Det fiske som bedrivs i Kosterhavet och Gullmarsfjroden menar de är miljövänligt, hållbart och selektivt. Trålfisket behövs också för att en infrastruktur för att ta hand om fisken ska kunna behållas. Klimatet tas också upp som ett stort problem då fiskbestånden förändras av ändrade havstemperaturer. Ett problem är också svårigheten att etablera sig som yrkesfiskare och det finns många idéer om hur det kan underlättas. Vidare anser de tillfrågade att det inom visa områden finns en överetablering av burfiskare.
Läs mer: Intressant om kustnära yrkesfiske i Bohuslän, del 1
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.