Tidigare studier har hävdat att havsförsurning förändrar beteenden hos fiskar på korallrev, så att de lockas av lukten av rovfisk och tappar förmågan att hitta hem. Nu visar en ny studie, publicerad i Nature, att havsförsurning inte alls påverkar beteendet hos korallrevsfiskar. Dessutom visar forskarna att de äldre resultaten är så extrema att de i princip är statistiskt omöjliga att få fram. Forskarna betonar samtidigt att det är helt klarlagt att havsförsurning har många andra mycket negativa effekter.
– Korallrevens fiskar kommer att utsättas för många svårigheter i framtiden på grund av global uppvärmning, men vår studie visar att det inte kommer att bero på förändrade beteenden, säger SLU-forskaren Josefin Sundin som har medverkat i studien, i ett pressmeddelande.
Utsläpp av koldioxid leder till havsförsurning och global uppvärmning och även till mer intensiva värmeböljor. Havsförsurningen kan bli ödesdiger för koralldjur och andra organismer som använder kalciumkarbonat för att bilda skelett eller skal, och förhöjda temperaturer kan leda till att koraller bleks och dör. Sådana följder har påvisats i åtskilliga studier gjorda av en rad olika forskarlag, vilket innebär att det råder konsensus i forskarsamhället kring dessa negativa effekter.
Under det senaste årtiondet har det även publicerats ett antal uppseendeväckande studier där försurning har haft kraftig inverkan på korallrevsfiskars sinnesorgan och lett till allvarliga beteenderubbningar som kan hota fiskarnas överlevnad. Fiskar som vistats i koldioxidbehandlat vatten ska t.ex. ha attraherats av lukten av en predator, i stället för att fly. I dessa rapporter beskrivs effekter som rör både luktsinne, hörsel och syn, men också hyperaktivitet, djärvhet, oro och mottaglighet för predation.
De negativa effekterna av försurning var genomgående väldigt tydliga i dessa beteendestudier, men samtidigt säger vetenskapen om fiskars fysiologi att de kan hantera höga halter av koldioxid. Ett forskarlag med medverkande från Australien, Kanada, Norge och Sverige bestämde sig därför för att göra om experimenten.
Studierna gjordes i Australien och inbegrep en rad arter av korallrevsfisk. Forskarna lade stor vikt vid att så noggrant som möjligt kopiera den metodik som använts i de tidigare studierna. De använde samma arter, insamlade vid samma lokaler och utförde sina experiment vid samma tid på året. De var också noggranna med att i detalj dokumentera försöken, som filmades och analyserades med dataprogram. Allt för att uppnå så hög transparens som möjligt.
– Så långt som möjligt analyserade vi våra videoinspelningar med hjälp av automatiserad spårningsprogramvara – för att minimera antalet subjektiva bedömningar gjorda av observatörer. Vi har också gjort rådata och analyskod tillgängliga för andra forskare, säger Josefin Sundin, som idag är forskare vid SLU:s institution för akvatiska resurser.
– Vi förutsatte att de tidigare resultaten skulle bli lätta att upprepa, eftersom de var så starka och tydliga. I stället fann vi genomgående att fiskarna betedde sig helt normalt när de utsattes för koldioxidhalter i nivå med vad vi förväntar oss att ha vid nästa sekelskifte, säger artikelns huvudförfattare Timothy Clark, från Deakin University i Australien.
I den nya studien kunde alltså inga av de tidigare rapporterade beteendeförändringarna bekräftas, trots att forskarna upprepade sina försök under tre år, och testade över 900 fiskar. Dessutom visade forskarna – med hjälp av datasimuleringar – att de tidigare resultaten är statistiskt orealistiska, då sannolikheten att få så låg inomgruppsvariation är noll.
Forskarsamhället inom området havsförsurning och beteende hos korallrevsfisk har förblivit litet, och fältstationerna är ofta avlägsna och dyra att arbeta vid. Detta har lett till att det länge har saknats oberoende bedömningar av tidigare resultat. Att den nya studien leder till helt andra slutsatser än de tidigare rapporterna väcker förstås frågor.
– Skillnaderna mellan våra resultat och de flesta artiklar som redovisar mindre beteendeförändringar hos fisk vid förhöjda halter av koldioxid skulle kunna bero på att det använts få fiskar i de tidigare studierna och att det funnits andra metodologiska eller analytiska svagheter. Men vi kan inte förstå skillnaderna mellan våra resultat och de studier som visat extremt stora beteendeförändringar och liten variation i experiment som gjorts med många fiskar, säger Josefin Sundin.
– Överraskande vetenskapliga resultat väcker alltid intresse hos andra forskare, och denna del av vetenskapen är väldigt viktig. Det är först när flera forskarlag genomför oberoende upprepningar som vi kan nå konsensus om ett visst resultat, säger Fredrik Jutfelt, forskare vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet. Vi uppmuntrar nu andra forskare att göra egna undersökningar av hur fiskars beteenden påverkas av stigande koldioxidhalter.
Jag förstår att forskarna är obenägna att anklaga tidigare forskare för att ha fuskat och tidigare forskningsresultat som förfalskade. Men ärligt sagt är det svårt att se någon annan förklaring. Forskningsfusk har ju tidigare avslöjats inom havsforskningen med kopplingar till Australien genom forskaren Oona Lönnstedt som i Sverige avslöjats med fusk. Hon har tidigare bland annat forskat om försurning och korallrev i Australien. (obs, den länkade australiska artikeln måste tas med en nypa salt, den aktuella journalisten är behäftad med trovärdighetsproblem då hon är en person som sprider falska konspirationsteorier)
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.