Skev bild av svenska yrkesfiskare i enkätredovisning

I en enkät genomförd av forskare vid Göteborgs Universitet som heter Hur mår den svenska yrkesfiskaren? ges en felaktig bild av yrkesfiskarnas inställning i de flesta frågor. Detta då enkäten utgår från fiskelicensinnehavare vilka bara är en del av det totala antalet yrkesfiskare. Framför allt är det yrkesfiskare på större båtar som blir underrepresenterade i enkäten. De som ligger bakom enkäten är Maris Boyd Gillette, Milena Arias Schreiber, Sebastian Linke och Nathan Siegrist från Göteborgs Universitet samt Vesa Tschernij och Madeleine Lundin från Marint Centrum I Simrishamn.

På en båt finns i allmänhet bara en yrkesfiskare som har licens. En stor pelagisk båt har cirka 4-5 anställda medan större räk- och kräftbåtar har 2-3 som arbetar ombord. 29 personer med en båt större än 20 meter svarade på enkäten. Detta motsvarar alltså i verkligheten cirka 100 yrkesfiskare och 32 som innehade en båt mellan 12 och 20 meter vilket motsvarar cirka 50 fiskare i verkligheten svarade. 275 personer med en båt mindre än 12 meter svarade. 14 personer svarade att de hade fler än en båt. Detta visar att yrkesfiskare på stora båtar är kraftigt underrepresenterade vilket gör att svaren på enkäten i sin helhet inte är representativa för den svenska yrkesfiskarkåren.

Det totala antalet personer med yrkesfiskelicens i Sverige är cirka 1 100 stycken. Av dessa fick 835 stycken enkäten till sig. Av dessa svarade 351 (en uppgav inte storlek på båten så han finns inte i ovanstående siffror) vilket ger sen svarsfrekvens på 42% av de tillfrågade vilket är ganska bra. Men det totala antalet yrkesfiskare i Sverige är troligen närmare 1 400 eller 1 500. Dessutom finns cirka 160 personer med personlig yrkesfiskelicens för fiske i insjöar samt personer som fiskar med enskild fiskerätt. De två sistnämnda grupperna har inte berörts av enkäten. Det gör att de som svarat på enkäten enbart representerar 20-25% av de svenska yrkesfiskarna. Framförallt saknas det yrkesfiskare som är verksamma på större båtar vilket innebär att enkäten framställer det svenska fisket helt felaktigt. De utelämnade yrkesfiskarna är också betydligt yngre än andra svenska yrkesfiskare vilket gör svaren ännu mer felaktiga.

Många av de som har små båtar är också över 65 år gamla. Att de säger att de tänker sluta eller inte är med i en PO är inte konstigt, men det är inte heller representativt för yrkesfisket som helhet.

Eftersom medlemsskap är på fiskebåtsnivå, fartygsnivå, så blir också svaren på frågan om medlemsskap i en PO felaktigt. Dels kan en del som har fiskelicens för en liten båt men också arbetar på en båt som är är medlem i en PO svara att den inte är medlem. Men personen är ju både medlem och inte medlem. Dels så är andelen som svarar att det är medlemmar färre eftersom de flesta stora båtar är medlemmar i en PO men de flesta av de som är yrkesfiskare på stora båtar har ingen fiskelicens så de har inte ens haft möjlighet att svara på enkäten.

Ungefär hälften av Sverige yrkesfiskare med fiskelicens finns på Västkusten, men bara 42% av de som svarat på enkäten är från Västkusten. Dessutom finns flertalet av de som är yrkesfiskare utan fiskelicens på Västkusten. Detta ger en snedfördelning av svaren. Västkustfiskarna är klart underrepresenterade. Västkustfiskarna bedriver ett lönsammare fiske än vad som är fallet i resten av Sverige vilket betyder att åsikterna i enkäten sannolikt är mer negativa än vad yrkesfiskarna i gemen är.

Undersökningen är alltså behäftad med stora grundläggande fler vilket gör resultatet av den mycket missvisande. Utifrån svaren i enkäten går det med andra ord inte att säga vilka frågor som är de viktigaste för svenska yrkesfiskare och den visar inte på något sätt hur svenska yrkesfiskare i verkligheten mår. Istället visar enkäten vad som är viktigaste för den minoritet av yrkesfiskare som svarat på enkäten. Nog så intressant men det kan inte ligga till grund för politikens utformning på fiskeriområdet.

Några ytterligare kommentarer, det finns vad jag vet ingen svensk fiskebåt som enbart fiskar i Nordsjön men däremot två båtar som bara fiskar med bas i Danmark och i Nordsjön och Skagerak. I enkäten uppges att tre båtar enbart fiskar i Nordsjön. Jag vet inte vilken den tredje båten är men den kanske finns eller så har en yrkesfiskare med svensk licens för en mindre båt som i praktiken mest fiskar på en stor danskflaggad båt svarat på enkäten. Eller så är det två personer på samma båt som svarat. Det finns flera sådana yrkesfiskare. Sammanlagt finns det ett 30-tal båtar som fiskar i svenskt vatten i Skagerak, Kattegatt etc och också i utländskt vatten i Nordsjön (12 har svarat i enkäten). Det finns totalt cirka 10 båtar som normalt fiskar i både Nordsjön, Skagerak, Kattegatt, Östersjön och norra Östersjön och lite färre som har fiskerättigheter i både Skagerak, Kattegatt och Östersjön men som inte fiskar i Nordsjön.

Att yrkesfiskare i norra Östersjön har flera båtar beror bland annat på att alla som har siklöjetrålare också har flera mindre båtar som de fiskar lax och sik med. 70% av deras inkomster kommer dock från trålfisket.

Det finns också finns yrkesfiskare som är organiserade utan att deras organisation är en godkänd PO. Sådan organisationer är Sveriges Insjöfiskares Centralförbund, Hälsingefiskarna och Sveriges Yrkesfiskares Ekonomiska Förening (SYEF). Dessa tre organisationer omfattar främst yrkesfiskare engagerade i småskaligt fiske med passiva redskap. Att bara redovisa medlemsskap i godkända producentorganisationer kan därför kanske bli lite skevt.

För vissa producentorganisationer är det också lätt att utifrån deras hemsidor eller på annat sätt ta reda på hur många medlemmar de har. För samtliga gäller att antalet yrkesfiskare som är medlemmar via båten är högre. Cirka 120-150 för SPFPO, cirka 400-500 för SFPO, HKPO cirka 100-150, NKFPO cirka 60, POG cirka 50 och Hälsingefiskarna cirka 15-20. Jämför gärna med antalet som svarat. Två större båtar är dessutom medlemmar i danska DFPO.

Medlemmar i fiskeriorganisationer, namn, ungefärligt antal båtar, ungefärligt antal personer

1. SFPO, 250, 400-500
2. HKPO, 50, 100-150
3. SPFPO, 30, 120-150
4. NKFPO, 30, 50-60
5. POG, 30, 40-50
6. Hälsingefiskarna, 15, 15-20

Hur många medlemmar som Insjöfiskarna och SYEF har är okänt.

Utöver detta finns det 10 större svenska båtar i danskt fiske, 2 i tyskt fiske och 1 i finskt fiske med i huvudsak svenska yrkesfiskare anställda, cirka 50-60 stycken. En del av dessa kan dock arbeta i svenskt fiske ibland och personer som normalt fiskar med en liten båt i Sverige arbetar ibland på en stor båt som kan ha lite olika flagg.