Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har publicerat kvotråden inför 2021 för de kvoterade fiskarter som fiskas kommersiellt i Östersjön. Som förväntat är det en sänkning av kvoten för sill i östra Östersjön, ett grundförslag på nollkvot för sillen i västra Östersjön och ett grundförslag om nollkvot för sillen i västra Östersjön (Rügensill, WBSS). I praktiken föreslår ICES dock inte någon nollkvot för nåt av de två problematiska bestånden..
Sen sommaren 2019 gäller redan förbud mot torskfiske i östra Östersjön så det förslaget innebär ingen förändring förutom att det normalt beslutas om en liten kvot för bifångster i annat fiske. Det är också vad ICES faktiskt i praktiken föreslår. När det gäller rügensill är en nollkvot i praktiken omöjlig då rügensill förekommer ihop med nordsjösill och lokalt lekande sill i Kattegatt och Skagerak på hösten och inte går att skilja från de andra lekbestånden. Det finns därför tre förslag från ICES som innebär att rügensill bara får fångas som bifångst i Skagerak, Kattegatt och Östersjön, att fisket får fånga så mycket som MSY tillåter eller att fångsten inte får vara större än 2020. INget av förslagen är en absolut nollkvot.
För att förbättra läget för rügensillen krävs sannolikt annorlunda åtgärder. Kanske att se till att minska på bestånden av de fiskarter som lever på deras ägg och larver. Dessa fiskarter är sannolikt den småvuxna torsken i östra Östersjön, skrubbskädda, storspigg, svartmunnad smörbult, det stora beståndet av skarpsill som inte minskar trots fiske över MSY i nästan två decennier. Det senare tyder på nåt fel i beståndsberäkningarna för skarpsill och det finns eventuellt mycket mer skarpsill än vad forskarna tror. Det har gått att fiska mer än tänkt utan att beståndet minskat. Kvotråden för skarpsill verkar i ett sådant perspektiv alldeles för låga och beståndet borde kanske fiskas ner i storlek vilket kanske skulle kunna gynna torsken. För små torskar äter inte skarpsill och sill. De konkurrerar om samma föda.
För sill (strömming) i Bottenhavet och Bottenviken och torsk i västra Östersjön föreslås egentligen ingen förändring medan en vis sökning av kvoterna för skarpsill, rödspätta och lax föreslås.
För övriga arter i Östersjön finns inga kvotråd från ICES. Siklöja, sik, gös, gädda, abborre och en del andra fiskarter förvaltas nationellt med kvoter men fisket på exempelvis sandskädda, skrubbskädda (flundra), piggvar, slätvar, svartmunnad smörbult, storspigg och tobis är fritt. De enda av de senare arterna som fiskas kommersiellt är skrubbskädda samt piggvar och slätvar i liten utsträckning.
När det gäller storspigg (beräknas idag utgöra 16% av biomassan i Östersjön) har det genomförts provtrålningar och när det gäller tobis förekommer ett musealt fiske vid Skånes kust. Ändå kommenterar Fishsec detta som om om det fanns ett kommersiellt fiske på arterna.
Sik och siklöja fiskas kommersiellt vid norrlandskusten medan abborre, gös och gädda fiskas kommersiellt längre söderut men i de fallen tar fritidsfisket mycket större mängder än yrkesfisket.
Var finns fisken i Östersjön? Bilderna nedan visar var torsken, skarpsillen och sillen i Östersjön finns nånstans på hösten och början av vintern. Rügensillen finns då i Kattegatt och Skagerak.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.