Sportfiskarnas rapport om sillfisket i Bottenhavet är delvis förljugen

Sportfiskarna har producerat en rapport om sillfisket (strömmingsfisket) i Bottenhavet. Tyvärr är den felaktig på flera punkter och dessutom utelämnar de viktiga fakta helt. Det gör rapporten till en förljugen produkt.

De har bl.a. antagit allt trålfiske är industrifiske. Det är felaktigt. 2019 var det ett omfattande regional trålfiske för konsumtionsändamål i Bottenhavet och Bottenviken. De har antagit att de som trålar för konsumtionsändamål är medlemmar i Gävlefisk PO. Det är felaktigt.

Trålfisket för konsumtion bedrivs i huvudsak inte av medlemmar i Gävlefisk PO utan av medlemmar i Norrbottens Kustfiskares PO (NKPO) eller Sveriges Fiskares PO (SFPO). Dessa trålares huvudfiske är siklöjefisket på hösten men de fiskar också sill (strömming) för tillverkning av surströmming. Dessa små trålare fiskar i allmänhet med bottentrål medan de större pelagiska trålarna i Sverige fiskar med flyttrål (pelagisk trål) som inte vidrör botten. Den största finska trålaren, FIN-1150-T Windö 5, fiskar dessutom också för konsumtion. I detta sammanhang så insinuerar Sportfiskarna dessutom att de svenska båtarna fuskar med redovisningen av vilka redskap de använder. Ett sådant sätt att argumentera är oseriöst och ovederhäftigt.

Sportfiskarnas grundantaganden är därför helt felaktiga och de underskattar kraftigt det regionala trålfisket för konsumtion. Sannolikt är det så att även det historiska konsumtionsfisket underskattas då större delen av fisket till surströmming troligen inte finns med. Att industrifisket idag tar större delen av fångsterna är dock otvivelaktigt ett helt korrekt påstående.

Fram till för ett par år sen var fisket på sill (strömming) i Bottenhavet i praktiken fritt. Större delen av kvoten fångades och landades aldrig. Hela kvoten landas inte heller idag. Att konsumtionsfisket minskat så kraftigt har heller ingenting med industrifisket att göra utan beror på att sill/strömming från Bottenhavet är olämplig som mänsklig föda på grund av högt innehåll av miljögifter. Det finns därför ingen efterfrågan från konsument. Den är helt enkelt för giftig. Detta faktum utelämnar Sportfiskarna i sin rapport som därmed blir förljugen.

Av båtarna på nedanstående förteckning över det som landar mest är det bara ett fåtal som är anslutna till Gävlefisk PO.  Betydligt fler är anslutna till NKPO medan andra är anslutna till Hälsingefiskarna (en del av de senare kan säkert också vara med i Gävlefisk PO). Detta gör att Sportfiskarna i sin rapport troligen också underskattar garnfisket. Noterbart är också att industrifisket tar en del av sina fångster utanför det område som Sportfiskarna undersökt.

De stora pelagiska trålarna som bedriver industrifiske för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja är medlemmar i Swedish Pelagic Federation PO (SPF), de två torsktrålarna som fiskade sill 2019 är medlemmar i SFPO (en av dem har slutat med fisket), de mindre siklöjetrålarna är medlemmar i NKPO även om några är medlemmar i SFPO.

Landningar av sill från norra Östersjön per båt 2019, båt, ton, hemmahamn, ägare, typ av fiske

1. SM 53 Glomskär, 5 517, Öregrund, DE Fiske AB, industrifiske,
2. GE 49 Arcadia, 3 546, Engesberg, Rederi AB Engesberg, industrifiske
3. GG 218 Västfjord, 2 119, Fotö, Västfjord Fiskeri AB, industrifiske
4. GG 229 Clipperton, 1 941, Donsö, B-C Pelagic AB, industrifiske
5. GG 359 Westerö, 1 095, Hönö, Tomas Larsson, industrifiske
6. GG 370 Mercy, 507, Hönö, fam. Olofsson, industrifiske
7. HND 4 Johlin V, 110, Bondhamn, Bondhamns Fisk AB (Hans Frölander), konsumtionsfiske trålning
8. PÅ 16 Brottsjö, 98, Piteå, Perssons Löjrom AB (Persson), konsumtionsfiske trålning
9. HA 89 Uddvik, 49 Storön, Lindbloms Fisk AB, konsumtionsfiske trålning
10. HL 3 Thule, 42, Stocka/Rönnskär, Rederiet Rönnskär AB (Karl Åke Wallin), konsumtionsfiske garn
11. HA 30 Vilma, 36, Kalix/Storön, Guldhaven Pelagiska AB (Bodlund & Karlsson), konsumtionsfiske trålning
12. ÖK 1 Klara, 35, Örnsköldsvik/Skeppsmalen, Jonny Sjöblom, konsumtionsfiske garn
13. PÅ 34 Polaric, 31, Piteå, Renö Fisk AB (Persson), konsumtionsfiske trålning
14. LÅ 1 Tärnö, 26, Sören/Luleå, Gunnar Nilsson, konsumtionsfiske trålning
15. LÅ 18 Nova, 25, Luleå/Lövskär, Sundströms Fiske AB, konsumtionsfiske trålning
16. HA 24 Lutskär, 24, Kalix-Nyborg, Kjell Strömbäck, konsumtionsfiske trålning
17. GE 1, 21, Hästskär, Lars-Ivan Hållstrand, konsumtionsfiske garn
18. GE 57, 18 Norrsundet, Anders Bergman, konsumtionsfiske garn
19. SL 1 Dagny, 17, Sundsvall/Juniskär, Peter Nordin, konsumtionsfiske garn
20. HL 79 Ingrid, 16, Lönnångersfjärden, ??, konsumtionsfiske garn
21. HND 18 Andreanna, 16, Norrfällsviken, Höga Kusten Fisk AB (fam. Edlund), konsumtionsfiske garn
22. GE 20, 16, Norrsundet, Dennis Bergman, konsumtionsfiske garn
23. ÖK 25 Mary, 13, Husum, Mika Pastinen, konsumtionsfiske garn
24. PÅ 1 Räbben, 13, Piteå, Roland Karlsson Fiske i Piteå AB, konsumtionsfiske trålning
25. HA 64 Svallgrund, 12, Storön, Roger Andersson, konsumtionsfiske trålning
26. HA 18 Rebecka, 12, Nikkala, Allan Lutström, konsumtionsfiske trålning
27. ÖK 2, 12, Arnäsvall/Skagshamn, Lars-Göran Lindström, konsumtionsfiske garn
28. HND 5, 10, Norrfällsviken, Roger Edlund, konsumtionsfiske garn

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

När det gäller sportfiskarnas antagande om sälars konsumtion så finner jag ingen anledning att ifrågasätta beräkningarna. Inte heller finns det anledning att ifrågasätta redovisningen av sillens minskad storlek. Dessutom finns det vissa tecken som tyder på att det kraftigt ökade fisket kan ha påverkat vissa bestånd negativt. Enligt forskarna på ICES (Internationella Havsforskningsrådet) finns det dock inga med fisket i Bottenhavet eller beståndet. ICES är den organisation som utfärdar de vetenskapliga rekommendationerna för fisket. Deras beskrivning av verkligheten finns det kanske större anledning att ta på allvar än Sportfiskarnas partsinlaga.

Sportfiskarna ifrågasätter också redovisningen av bifångster. De påstår också att det pelagiska fisket rimligen borde får större bifångster av lax än vad som redovisas. Om de pelagiska trålarna hade fått några större bifångster av lax hade det varit känt. Dessutom så verkar det vara så att det finns mycket lite lax i området när de stora pelagiska trålarna befinner sig där. Utvandringen av lax börjar senare än under den period då den stora delen av fisket äger rum och vandringen till älvarna sker inte heller under den period när den stora delen av det pelagiska fisket äger rum. Så risken för bifångst av lax förefaller begränsad och Sportfiskarnas antydningar kring stora bifångster av lax förefaller helt ogrundade. Sportfiskarnas insinuationer och ogrundade påståenden i frågan är ingen bra utgångspunkt för en vettig diskussion om det pelagiska fisket i Bottenhavet. För att belägga bristen på bifångst har de pelagiska yrkesfiskarna sagt att det kan tänka sig kameraövervakning av fångsten.

Påståendet om att överfiske sker i Bottenhavet är utifrån vad ICES säger om fisket helt ogrundat. Det verkar onekligen som om Sportfiskarna ljuger totalt på denna punkt men ICES och forskningen lämnar tyvärr utrymme för den typen av tvivelaktig information och argumentation då det saknas ordentlig data för sillen i Bottenhavet. Det kan ju iofs också betyda att Sportfiskarna kan ha rätt när det gäller nivån på fisket. Sen 2017 har fisket och kvoten minskat men inför 2021 rekommenderas ingen minskning av kvoten.

Sportfiskarna föreslår fem olika åtgärder:

1. Att försiktighetsprincipen implementeras genom ett omedelbart stopp för storskaliga uttag av strömming i Sydvästra Bottenhavet.
2. Att ett fredningsområde i inrättas i Södra Bottenhavet. Detta bör vara av samma storlek som det geografiska område vi analyserat, och i söder ansluta mot regionala förslag att flytta ut trålgränsen.
3. Detta bör följas upp vetenskapligt för att utvärdera industrifiskets effekter på strömmingsbeståndet och Bottenhavets ekosystem, samt dess möjlighet till återhämtning.
4. En utflyttning av trålgränsen för industrifisket runt hela svenska kusten för att skydda känsliga kustekosystem och för att främja och säkra ett framtida småskaligt hållbart nyttjande av fiskbestånden.
5. En effektivare kontroll och uppföljning av fångster och bifångster i det industriella fisket.

Punkt 1 är redan uppfylld. ICES rådgivning sker utifrån försiktighetsprincipen. Det verkar som om Sportfiskarna har dålig koll på verkligheten. Det verkar faktiskt som de inte vet vad de pratar om (fast de anger ICES kvotråd som källa trots att de inte verkar ha läst det) Något som gör att verklighetskopplingen och sanningen i deras rapport kan ifrågasättas på många punkter även om långt ifrån allt är felaktigt.

Punkt 3 är det självklart inga problem med och Punkt 5 finns det heller ingen anledning att invända mot. Det pelagisk fisket välkomnar så vitt jag förstått det rätt, en utökad kontroll och har till och med sagt sig vara positiv till övervakningskameror under vissa omständigheter.

Punkt 2 kommer dock att slå hårdast mot siklöjetrålarna och kräver ett gemensamt svenskt-finskt beslut. Punkt 4 kommer i stort sett bara att slå mot det mindre kustnära trålfisket som bedrivs av lokala fiskare på olika håll i Sverige. Det skulle helt slå ut siklöjefisket, det gotländska fisket, det kvarvarande fisket i Simrishamn och Blekinge, huvuddelen av det svenska kräftfisket och det småskaliga kustnära räkfisket. Dvs i princip allt svenskt fiske skulle slås ut, förutom det storskaliga pelagiska fisket som ju huvudsakligen bedrivs längre ut. Andra länders båtar skulle dessutom kunna fortsätta fiska innanför en ny trålfiskegräns så länge det inte finns gemensamma beslut inom EU:s ramar. Det är en totalt missriktad åtgärd om svenskt kustnära fiske ska gynnas för i själva verket missgynnas det.

Förutom Sportfiskarnas förslag 1, 3 och 5 anser jag nog också att reduktionsfiske av spigg ska provas för att förbättra läget för kustfisken. Dessutom bör fritidsfiske på abborre och gädda förbjudas för att minska fisketrycket på de fiskarter som kan hålla tillbaks spiggen. Pratar vi om kustlekande sill (strömming) så kan säkerligen spiggen också påverka sillbeståndet genom att äta upp ägg och yngel. Spiggen leker ju också vid kusten på våren när sillen leker vid kusten.

Läs också:

• Kustnära fiske i Norrland – landningar av sik och lax 2019
• Svenska landningar av siklöja 2019
• Svenska landningar av sill 2019

PS. 2020-06-14. Jag har gått igenom historiska fångster med hjälp av SCB:s fiskeristatistik. Fångsterna som redovisas av Sportfiskarna fram till början av 1960-talet är korrekta och även trålfisket från Norrlandskusten är med. Ordentlig data från SCB saknas därefter för en period. Data från Gävlefisk inbegriper inte allt sillfiske i Bottenhavet. Det som redovisas från början av 1960-talet är därför en underskattning av fisket. Att sedan räkna allt trålfiske som konsumtionsfiske vilket de gör innan 1993 är också helt felaktigt.