De bästa åtgärderna för att hjälpa torskbestånden

Enligt Havs- och vattenmyndigheten som nyligen producerat ett dokument med förslag på hur läget för torksken runt Sveriges kuster kan förbättras. De bästa åtgärderna enligt deras förslag är följande:

• Mer skonsamt och selektivt fiske
• Skydda och restaurera torskens livsmiljöer
• Påskynda arbetet för att minska koldioxidutsläpp
• Påskynda arbetet mot övergödning

Den enda kortsiktiga åtgärden av de fyra nämnda är ett mer skonsamt och selektivt fiske. Det betyder att fiskebåtar alltid ska använda trål med rist vid kräftfiske och räkfiske och att båtar som fiskar plattfisk (rödtunga, rödspätta, skrubbskädda med mera) med trål bör använda en trål som sorterar bort rundfisk så den inte fångas. En sådan trål finns redan och har använts i kommersiellt fiske av GG 840 Svanen. Den har vetenskapligt utprovats för rödtungefiske och funnits fungera bra. Om den fungerar lika bra vid fiske av rödspätta och skrubbskädda som vid fiske av rödtunga återstår att se.

De övriga tre åtgärderna är främst långsiktiga, åtgärderna mot utsläpp av växthusgaser och åtgärderna mot övergödning är mycket långsiktiga.

Att skydda livsmiljöer har inte visat sig hjälpa på kort sikt och medellång sikt. I Bohusläns fjordar (med några få undantag) har inget yrkesfiske förekommit de senaste 40 åren, trots det har befintliga torskbestånd inte återhämtat sig. Trålfiske har aldrig förekommit fjordarna (med ett undantag). Så frågan är om det verkligen är en effektiv metod.

Alla andra tänkbara åtgärder har inga eller oklara effekter. För en del av dem menar HaV att de kan prövas och utvärderas för att veta om de kan ha effekt på torskbestånden. Dessa åtgärder är:

• Försök med att lokalt begränsa säl och skarv (jakt)
• Försök med att förbättra födotillgång i näringsväven (ökat eller minskat fiske av olika arter)
• Försök med att mata torsk (östra Östersjön)
• Försök med att sätta ut torsk (i Bohusläns fjordar)
• Försök med konstgjorda rev
• Försök att lokalt motverka effekter av övergödning