EU-kommissionens förslag till kvoter för Östersjön

På grundval av de senaste vetenskapliga utlåtandena och för att förbättra fiskbeståndens hållbarhet på lång sikt föreslår kommissionen att fiskemöjligheterna ökas för sill i Rigabukten och lax i Egentliga Östersjön, medan nuvarande nivåer bibehålls för sill/strömming i Bottniska viken samt för skarpsill och rödspätta. Kommissionen föreslår att fiskemöjligheterna minskas för de återstående bestånd som omfattas av förslaget.

– Många faktorer påverkar fiskbestånden i Östersjön, säger EU-kommissionär Virginijus Sinkevičius, som ansvarar för miljö, hav och fiske, i ett pressmeddelande. Fisket är en faktor, men även t.ex. havsföroreningar och klimatförändringar har allvarliga effekter på beståndens hälsa. Östersjöns långsiktiga hållbarhet är inte ett val utan en nödvändighet. Jag är övertygad om att dagens förslag är realistiskt och ändamålsenligt för både fiskare och fisk. Jag ser fram emot att samarbeta med EU-länderna och andra aktörer i Östersjöområdet. Eftersom påfrestningarna på fiskbestånden i Östersjön inte kan hanteras enbart med hjälp av fiskeripolitiken har jag tagit initiativ till en ministerkonferens för alla Östersjöländer i EU för att diskutera alla faktorer på ett heltäckande sätt och säkra en långsiktig framtid för Östersjön.

De föreslagna totala tillåtna fångstmängderna (TAC) grundar sig på vetenskapliga utlåtanden från Internationella havsforskningsrådet (ICES) och följer den fleråriga förvaltningsplan för Östersjön som antogs 2016 av Europaparlamentet och rådet.

Under de senaste åren har EU:s fiskare, fiskerinäring och myndigheter gjort stora ansträngningar för att återuppbygga fiskbestånden i Östersjön. I de fall då fullständiga vetenskapliga utlåtanden funnits att tillgå har man i tidigare beslut om fiskemöjligheterna i Östersjön lyckats fastställa fiskemöjligheterna enligt principen om maximal hållbar avkastning (MSY) för sju av åtta bestånd, vilket motsvarar 95 % av landningarna av fisk räknat i volym. Emellertid upptäckte forskare 2019 att situationen var mindre stabil än tidigare beräknat. Beslutsamma åtgärder är därför nödvändiga för att återställa alla bestånd och se till att de växer till eller håller sig på hållbara nivåer, i enlighet med MSY.

Rådet kommer nu att behandla kommissionens förslag så att det kan antas vid ett ministermöte den 19–20 oktober.

Torsk

Forskare upptäckte 2019 att det östra torskbeståndet hade minskat avsevärt och redan ett tag legat under de säkra biologiska gränserna. Kommissionen förbjöd därför omgående torskfiske under andra halvan av 2019 i de områden där östlig torsk i Östersjön förekommer mest. På kommissionens begäran minskade rådet den totala tillåtna fångstmängden för 2020 avsevärt, begränsade användningen till endast bifångst, utvidgade fredningstiden under lekperioden i både tid och omfattning och förbjöd fritidsfiske i de områden i östra Östersjön där det finns mest torsk. Eftersom beståndets tillstånd inte har förbättrats föreslår kommissionen, på grundval av vetenskapliga utlåtanden, att TAC för bifångster minskas med 70 % och att alla kompletterande åtgärder bibehålls.

Torskbeståndet i västra Östersjön har legat på väldigt låga nivåer under flera år. År 2018 fanns det tecken på att beståndet höll på att öka. Tyvärr har beståndets storlek sedan dess reviderats nedåt varje år och ligger kvar under sunda nivåer. Därför föreslår kommissionen att de totala tillåtna fångstmängderna ska minskas med 11 % till 3 395 ton för år 2021 samt att alla kompletterande åtgärder som antagits för 2020 ska bibehållas. Det handlar om en fredningstid under lekperioden i hela området och en fångstbegränsning för fritidsfiskare på högst fem exemplar per dag och högst två exemplar under fredningstiden. I de djupare vattnen i den östra delen får TAC dessutom endast utnyttjas för bifångster och fritidsfiske är förbjudet. De här åtgärderna i den östra delen är enligt kommissionen nödvändiga på grund av att det där förekommer både västlig och östlig torsk och det östra torskbeståndets tillstånd är exceptionellt dåligt.

Sill/strömming

Beståndet av sill i västra Östersjön är fortfarande under säkra biologiska nivåer. Kommissionen föreslår därför att de totala tillåtna fångstmängderna minskas med 50 % till 1 575 ton för 2021. I praktiken betyder det antagligen att fisket i västra Östersjön i stort sett stoppas då huvuddelen av kvoten kommer att fiskas upp i Kattegatt och Skagerak. Eventuellt är det stora skarpsillsbeståndet också ett problem för sillen i västra Östersjön.

För sill/strömming i mellersta Östersjön föreslår kommissionen en minskning med 36 % till 97 551 ton i linje med ICES rekommendationer, eftersom beståndets storlek har sjunkit under en sund nivå. Detta förefaller vara en rimlig minskning.I linje med ICES utlåtanden föreslår kommissionen att TAC bibehålls för Bottniska viken vilket innebär 65 018 ton, medan tillståndet för sillbeståndet i Rigabukten möjliggör en ökning av TAC med 15 % till 39 446 ton.

Rödspätta

Även om ICES utlåtande skulle möjliggöra en ökning föreslår kommissionen försiktighet. Den föreslår att TAC-nivån förblir oförändrat 6 984 ton för att skydda torskbestånden, som är i dåligt skick, eftersom torsk är en oundviklig bifångst vid fiske efter rödspätta.

Skarpsill

I likhet med vad som gäller för rödspätta skulle ICES utlåtande om skarpsill möjliggöra en ökning. Kommissionen rekommenderar ändå försiktighet och föreslår en oförändrad TAC-nivå för 2021, dvs 210 147 ton. Det beror på att skarpsill och sill/strömming ofta fångas i blandfiske och att TAC för sill/strömming i mellersta Östersjön måste minskas avsevärt. Dessutom är skarpsill enligt kommissionen en bytesart för torsk som saknar föda och torskbeståndet är inte i gott skick. Båda dessa påståenden är tveksamma. I delar av Östersjön kan skarpsill idag fiskas ganska rent. Det beror på när och var fisket bedrivs helt enkelt. Det är också tveksamt om skarpsill är en viktig bytesart för torsken. Det finns faktiskt mer som tyder på att skarpsillen är ett problem för torsken genom att de konkurrerar om samma föda.

Det finns också anledning att tro att ICES beståndsberäkningar underskattar skarpsillsbeståndet. I minst tio år har det fiskats mer skarpsill än vad ICES egentligen rekommenderar (mer än FMSY). Trots det har beståndets storlek enligt ICES inte minskat. Dessa två uppgifter korresponderar inte, de stämmer inte överens. Om det fiskas mer än FMSY så borde beståndet minska men så är inte fallet. Det borde därför vara rimligt att höja skarpsillskvoten rejält.

Lax

ICES uppskattar att tidigare problem med betydande felrapportering av laxfångster i Egentliga Östersjön har upphört. Därför föreslår kommissionen, i linje med ICES utlåtanden, att TAC under 2021 ökas med 9 % till 94 496 stycken. Utifrån ICES utlåtanden föreslår kommissionen emellertid att fiskenivåerna i Finska viken minskas med 10 % till 8 714 stycken. Att tjuvfisket skulle ha upphört är jag dock ytterst tveksam till.

Advertisements