När det gäller plattfisk finns det en förvirring när det gäller namn på nästan samma nivå som när det gäller sardell, skarpsill, brisling, sardin och ansjovis. På restauranger är det vanligt att det serveras sjötunga och flundra. I handeln förekommer flundra. Det kan nästan vara vad som helst.
Sjötunga är i allmänhet en fisk som heter tunga (Solea solea) och ofta kallas äkta tunga. På engelska heter den sole. Den ges dessutom ofta olika namn på latin. Men Solea solea är det korrekta. Att den kallas äkta tunga eller ibland också sjötunga som fiskart beror på att den inte ska förväxlas med rödtunga (Glyptocephalus cynoglossus) och bergtunga som officiellt heter bergskädda (Microstomus kitt), två helt andra arter. Det finns egentligen ingen fiskart som heter sjötunga. Rödtunga och bergtunga kan ibland även de serveras som sjötunga på restauranger.
Både tunga och rödtunga är framförallt viktiga bifångstarter i Sverige och Danmark. I Danmark och kanske också i Halland och nordvästra Skåne finns ett riktat fiske efter tunga.
Med flundra är det ännu värre. Det finns ett par fiskarter som bär namnet flundra. Ingen av dem heter bara flundra och ingen av dem brukar serveras som flundra.
En är hälleflundra (Hippoglossus hippoglossus) som om den serveras kallas just hälleflundra. Men vanligare är nog att det som serveras som hälleflundra är ett par andra plattfiskar, Stillahavshälleflundra (Hippoglossus stenolepis) och liten hälleflundra (Reinhardtius hippoglossoides), Liten hälleflundra kallas också mindre hälleflundra, grönländsk hälleflundra, grönländsk piggvar, hellefisk eller blåkveite som den heter på norska. Alla sorters hälleflundror kallas dessutom helgeflundra istället för hälleflundra av en del människor. Det ska enligt en del uppgifter var det äldre namnet och ska anspegla på ett den åts på kristna högtider (helger), dvs den var helig. Jag vet inte om den uppgiften är korrekt men låt oss anta det. En del sajter på nätet uppger att hälleflundra idag ibland kallas helgeflundra för att skilja den från liten hälleflundra. Sportfiskare, en del journalister och ibland också vanligt folk verkar dessutom ofta kalla hälleflundra för bara flundra.
Hälleflundra har tidigare överfiskats kraftigt och bör inte fiskas idag. Når riktat fiske på hälleflundra förekommer inte. De andra två nämnda hälleflundrorna fiskas i stor utsträckning i Nordatlanten och norra Stilla Havet.
Som flundra i handeln på restauranger kan bland annat bergskädda/bergtunga, rödspätta (Pleuronectes platessa), skrubbskädda (Platichthys fletus) och sandskädda förekomma. Att bergskädda serveras som flundra är nog ganska ovanligt, men händer kanske. Sandskädda (Limanda limanda) förekommer dock sannolikt aldrig på svenska restauranger men i andra länder är det en vanligare matfisk.
Skrubbskädda serveras nog alltid som flundra om det överhuvudtaget finns på en restaurang. Skrubbskädda som art kallas i allmänhet för flundra på den svenska östkusten. På västkusten kallas den skrubba. I Östersjön är det dessutom frågan om två arter där den andra arten heter Platichthys solemdali på latin.
Sannolikt är det dock oftast rödspätta som serveras som flundra. Rödspätta serveras dessutom också som kungsflundra. Som art kallas rödspätta ofta för rödspotta. En del tror att det senare är västsvenskt men det är osannolikt eftersom det förstnämnda är det namn som fisken har på danska och norska. Fiskbranschen som huvudsakligen är en västkustföreteelse kallar fisken för rödspätta. Båda namnen är legitima och rimliga då båda betyder rödprickig.
Sandskädda, skrubbskädda och rödspätta är underutnyttjade arter som vi borde äta mer av. Idag förekommer inget riktat yrkesfiske på dem med undantag av ett mindre fiske på skrubbskädda (flundra) vid Gotland. De fångas enbart som bifångst. För några år sen fanns dock en svensk båt med ett riktat rödspättefiske. I Danmark finns det ett omfattande riktat fiske på rödspätta. På restauranger kan skrubba och sandskädda förekomma som skädda.
Andra arter som kan förvirra läget ytterligare är lerskädda (Hippoglossoides platessoides). Lerskädda som också förekommer under namnen amerikansk rödspätta, amerikansk tunga, amerikansk skrubba, och amerikansk flundra säljs säkerligen som flundra i handeln om den förekommer. Den fångas som bifångst i svenska hav och fiskas i andra länder men jag har aldrig hört talas om att någon ätit lerskädda. Men det händer säkerligen. Fast då säljs den säkert som flundra, skädda eller under nåt av sina nordamerikanska namn då det där finns ett riktat fiske. Ibland får den amerikanska varianten det latinska namnet Hippoglossoides limandoides. Det sistnämnda verkar dock inte var korrekt utan det handlar om samma art.
Det finns dessutom också en annan art som kallas amerikansk flundra men namnet är egentligen vinterflundra (Pseudopleuronectes americanus). Den finns utanför den US-amerikanska och kanadensiska östkusten där det också finns ett riktat fiske. I USA kallas den ofta lemon sole, vilket normalt är det engelska namnet på sandskädda.
En annan nordamerikansk art som kan förekomma i handeln är sommarflundra (Paralichthys dentatus) som på svenska normalt heter sommarvar då det är en fiskart som är släkt med andra varfiskar och inte med flundrefiskar.
En art som också säljs som flundra är arktisk flundra ((Liopsetta glacialis) som alltså är ytterligare en art som bär namnet flundra. Den finns normalt inte i svenska vatten men har hittats här.
Alla hittills nämnda fiskar är flundrefiskar. de har i allmänhet ögonen på det som var den högra sidan.
Vi har dessutom ett par plattfiskar som fiskas i svenska vatten som inte förväxlas med andra plattfiskar men däremot med varandra. Det är varfiskarna som i allmänhet har ögonen på det som var den vänstra sidan. Det är piggvar (Scophthalmus maximus) och slätvar (Scophthalmus rhombus). Piggvar uppges ibland ha det latinska namnet Psetta maxima. Det är vad jag förstår inte längre korrekt. Ofta kallas nog båda för piggvar i vardagslag och det kanske också är fallet på restauranger. Dessutom finns arten glasvar (Lepidorhombus whiffiagonis) som också fiskas. Den finns normalt inte i svenska vatten.
På piggvar finns det ett riktat småskaligt fiske i Sverige och ett mer storskaligt i Danmark.
I Danmark, Nederländerna och Storbritannien finns ett omfattande fiske av alla sorters plattfiskar förutom hälleflundror. Fisket sker med vanliga bottentrålare, bomtrålare och snurrevadsbåtar (både dansk och skotsk snurrevad) och garn.
Förvirrande? Helt klart. En liten sammanfattning:
Flundra kan i handeln och på restauranger vara en stor mängd olika fiskar. Det finns också en art som bara kallas flundra som fiskart (på svenska östkusten) och det är skrubbskädda. Sjötunga kan vara tre olika arter och ingen fiskart heter så. Hälleflundra kan var tre olika arter i handeln, på restauranger och i generellt språkbruk kring fiske.
Och ett litet tillägg:
Sen finns det även andra maträtter som kallas flundra, exempelvis strömmingsflundra som inte har nåt med plattfisk att göra utan helt enkelt är två filéer med stekt sill/strömming som läggs ihop med dill, persilja eller nåt annat emellan.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.