SEABASED – ett projekt för att minska övergödningen i Östersjön

Avsikten med projektet SEABASED (Seabased measures in Baltic Sea Nutrient Management) är att minska övergödningens effekter på Östersjön. I projektet provas och utvärderas åtgärder som syftar till att minska övergödningen. Projektet leds av John Nurminen Foundation.

En av de åtgärder som provats är att fiska storspigg (spigg) med små fiskebåtar och snörpvad. Forskarna har dock gjort det väldigt svårt för sig. Istället för att använda sig av de erfarenheter av småskaligt snörpvadsfiske med båtar kortare än 12 meter som finns på den svenska västkusten har de försökt att utveckla hjulet igen. Det har förstås inneburit en massa onödigt arbete och onödiga kostnader.

Traditionellt har spigg fiskats med hjälp av ljus och håv, inte med snörpvad. På västkusten fiskas skarpsill (vassbuk) med snörpvad och ljus av såväl små som stora båtar. Sådant fiske har bedrivits i närmare 100 år på den svenska västkusten. Det är förståeligt om inte de ålänningar som är inblandade i projektet som Rosita Broström och Annica Brink inte känner till detta fiske men de rikssvenskar som är inblandade borde verkligen känna till eller ta reda på såna saker. Att de inte gjort det är märkligt och tyder kanske på ointresse och okunskap. Kanske är det till och med rent slarv.

Om de som driver projektet på Åland hade vänt sig till västkustfiskarna och använt den utrustning dessa har för snörpvadsfisket som lysbåt med mera hade de sluppit en massa problem. De hade sannolikt fått bättre redskap och kunnat använda passande båtar med rätt utrustning ombord.

LL 550 Burö. En fiskebåt som bl.a. ägnar sig skarpsillsfiske med snörpvad och ljus. Som lysbåt används en annan båt, LL 432 Marita. Bild: W.carter, Public domain.

Genom att två båtar deltar i fisket är det lättare att lägga ut vaden såväl som att ta hand om fångsten som normalt håvas ombord.

LL 432 Marita. Lysbåt till LL 550 Burö. Foto: Terje Fredh. Licens: CC-BY-SA

John Nurminen stiftelsen driver projektet tillsammans med Södra Finlands miljöcentral, Ålands landskapsregering, Ålands fiskodlarförening, Stockholms universitet, Östergötlands länsstyrelse och Baltic Works kommissionen. Projektet finansieras delvis av EU:s Interreg Central Baltic-program

Läs mer:

PS. Frågan är om inte den vad de använt i försöken mer liknar lamparanät än en snörpvad?


Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.