Miljömålsberedningen föreslår en ny havsmiljölag och en massa mindre förändringar i fiskerilagstiftning och annan lagstiftning som har med havet att göra. Den grundläggande förändringen är att trycka in ordet ”ekosystemansats” i varenda paragraf där det går att få in. Det är en helt meningslös åtgärd. Ingen vet vad ordet rent faktiskt innebär vilket betyder att det i praktiken blir helt meningslöst. Det låter däremot bra och det är väl därför miljömålsberedningen vill klämma in formuleringar om ekosystemansatsen så ofta och på så många platser som möjligt.
När det gäller fiske är själva problemets omfattning och art delvis felaktigt beskrivet. Sillfiskestoppet beskriv som om det är ett stopp på grund av problem för sillen vilket onekligen avslöjar författarnas begränsade kunskaper när det gäller svenskt fiske (de har uppenbarligen inte konsulterat utredningens experter kring detta stycke). Forskningen om fåglar förvrängs helt. Utredningen hävdar att den visat att fiske kan påverka lokala fågelbestånd men den forskning som finns från svenska vatten visar det omvända. Fisket påverkar enligt existerande forskning inte fågelbestånden.
Det påstås också att gifthalterna i sill från Östersjön är fortsatt höga vilket ju är bevisat felaktigt. De ligger under de gränsvärden som finns och har så gjort under längre tid.
När det gäller beskrivningarna av hur fisket faktiskt ser ut så är utredningens skrivningar helt riktiga och korrekta. När de ställer lönsamhet i fiskeriföretagen mot levande kustsamhällen är det däremot dumheter. Om fisket inte är lönsamt kommer det att dö ut vilket för med sig kustfiskesamhällena också dör eller förvandlas till turistkulisser och semesterbyar. Lönsamt fiske är i själva verket en förutsättning för levande kustsamhällen.
Att utgår från hörsägen som utredningen gör när det gäller situationen för sillen i Östersjön/Bottenhavet är mycket oproffessionellt. Hörsägen, rykten och enskilda personers iakttagelser ska inte kunna ligga till grund för förslag för en förvaltning som ska ske på vetenskaplig grund. Uppenbarligen har de i denna fråga litat för mycket på en del så kallade experter från Sportfiskarna och andra lobbyorganisationer för rika stockholmare. Miljömålsberedningen gör sig skyldiga till grova felaktigheter när det gäller detta avsnitt och eftersom det är underlag till många av förslagen om fisket är det ett rejält problem.
Även på fiskeriområdet fokuserar miljömålsberedningen på på ekosystemsansatsen och även här låter de bli att beskriva vad den egentligen innebär och undviker att inkludera säl, skarv, andra havsdäggdjur och fåglar i det som läggs fram. Flerartsplaner för fisket som utredningen verkar anse vara ekosystembaserad förvaltning utgör inget ekosystembaserat fiske och ingen ekosystembaserad förvaltning utan är bara en bit på vägen.
När det gäller pelagiskt trålfiske säger att det inte vet omfattningen av detta i skyddade områden eller om det förbjudet eller inte. Men är trålfiske förbjudet är pelagiskt trålfiske också förbjudet så undringarna förefaller ganska onödiga.
När det gäller förslagen om fisket finns i de flesta fall inget att invända. Men begreppet ekosystembaserad förvaltning bör definieras innan det inkluderas i lagstiftning. Mer forskning ingår i flera av förslagen och det är ju inget som någon kan vara emot. De efterlyser försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen. Detta är ett helt onödigt förslag eftersom det fungerar så idag.
Utredningen förslår också att det ska utredas om pelagiskt fiske ska förbjudas innanför 12 sjömil. Det verkliga resultatet av regler en sådan utflyttning för gränsen för det pelagiska fisket är att trålfisket med småtrålare är det enda som förbjuds men det storskaliga består. Östersjöns yrkesfiskare är de som drabbas. Dessutom riskerar en sådan regel att äventyra det lönsamma och viktiga pelagisk fisket innanför Danmarks motsvarande gräns. Detta även om förslaget i sig bara berör egentliga Östersjön.
Att införa en fiskevårdsavgift för fritidsfisket vid kusten är ett bra förslag men om det också skulle omfatta yrkesfiske vid kusten skulle också innebär att kostnaderna ökade för det småskaliga kustnära fisket. Eftersom detta redan idag har låg lönsamhet skulle det innebär dödsstöten för detta fiske. Utredningen påstår också att fiske inte omfattas av allemansrätten. men det är en sanning med modifikation. På Västkusten och i Skåne är det i praktiken en del av allemansrätten (fisket har sen urminnes tid varit fritt i de gamla norska och danska landskapen) men inte längs Sveriges östkust.
Läs också: Varför fler marina skyddsområden?
