Miljö- och jordbruksutskottet – flytta ut trålfiskegränsen

Miljö- och jordbruksutskottet har fattat ett beslut vars konsekvenser politikerna inte verkar förstå. De har beslutat att föreslå en utflyttning av den svenska trålfiskegränsen från 3 eller 4 sjömil till 12 sjömil.

Emellertid verkar det som om de vill göra undantag för fiskebåtar som sorterar sin fångst. Det gör alla demersala trålare. Om beslutet blir att göra undantag för alla som sorterar sin fångst saknar förslaget förmodligen all praktisk betydelse. Det blir då i huvudsak bara ett spel för gallerierna. Men troligen slås det småskaliga, regionalt och lokalt förankrade sillfisket i Östersjön ut.

Påverkade fisken

Det fiske som kommer att påverkas av ett sådant beslut i det fall det skulle bli verklighet är:

  1. Trålningen av siklöja i Norrbotten. Detta fiske är ett kustnära lokalt baserat småskaligt fiske. Hamnar möjligen under sorteringsundantaget.
  2. Trålningen av strömming i Bottenhavet och Bottenviken. Ett lokalt baserat småskaligt fiske som försörjer surströmmingsfabrikanterna med råvara. Fisket sker på kustkvoten och de flesta båtar trålar också siklöja. Hamnar möjligen under sorteringsundantaget.
  3. Trålningen av strömming/sill och skarpsill i Bottenhavet och Östersjön på regionalkvoten och kustkvoten. Ett relativt småskaligt fiske som i huvudsak är lokalt baserat. Fångsten går både till fiskmjöl, foder och konsumtion.
  4. Trålningen av kräfta i Skagerak och Kattegatt. Ett småskaligt kustnära fiske som är lokalt förankrat. Helt och håller ett konsumtionsfiske. Hamnar möjligen under sorteringsundantaget.
  5. Den kustnära trålningen av räka i Skagerak. Ett småskaligt kustnära fiske som är lokalt förankrat. Helt och håller ett konsumtionsfiske. Hamnar möjligen under sorteringsundantaget.
Burfiske av kräfta

Förslaget kommer inte att gynna nåt fiske förutom möjligen burfisket av kräfta. Garnfiske av siklöja i  Bottenviken eller strömming/sill är nämligen inget alternativ på grund av att säl tar fångsten i garnen. Det går inte att få lönsamhet i garnfisket nånstans i Sverige. Orsaken till det är den stora mängden säl. I stort sett allt fiske av siklöja i Bottenviken liksom nästan allt kustnära fiske av strömming/sill och skarpsill i Östersjön riskerar att försvinna. Såvida det inte hamnar under sorteringsundantaget.

Burfisket av kräfta kan möjligen gynnas men det innebär sämre arbetsmiljö för yrkesfiskarna och minskad lönsamhet. Till räkfiske med trål finns inget alternativ så allt småskaligt kustnära räkfiske kan komma att försvinna såvitt inte sorteringsundantaget gäller detta fiske.

Danska och finska båtar

Samtidigt kommer danska och finska båtar att kunna fiska in till 4 eller 3 sjömil från svenska kusten på grund av avtal med Danmark och Finland. Danska båtar kommer alltså kunna tråla räka och kräfta nära svenska kusten men inte de svenska fiskebåtarna såvida inte undantaget gäller. Finska båtar kommer att kunna tråla strömming/sill nära svenska kusten där inte svenska båtar får fiska.

Om avtalet med Finland och Danmark sägs upp så att den nya trålfiskegränsen också gäller fiskebåtar från dessa länder får detta negativa konsekvenser för ytterligare ett svenskt fiske. Nämligen fisket av sill i Skagerak för konsumtion som i stor utsträckning sker innanför den danska territorialgränsen. Det är ett konsumtionsfiske som delvis bedrivs av små fiskebåtar som också fiskar kräfta, delvis av ett par små båtar som enbart bedriver detta fiske och av enstaka större båtar. Större delen av detta fiske riskerar att försvinna och därmed också Scandic Pelagics sillfabrik i Ellös. Men sägs inte avtalet upp så blir fisket kvar.

Opåverkade fisken

Om ett beslut om en utflyttning av trålfiskegränsen tas utan några undantag så försvinner troligen en stor del av det svenska fisket. Några fisken skulle blir kvar oavsett beslutets utformning:

  1. Det storskaliga pelagiska fisket av sill och makrill för konsumtion samt det storskaliga pelagiska fisket av skarpsill och tobis samt sill i Östersjön för fiskmjölsfabrikerna. Även de ibland förekommande fiskena av blåvitlling, hästmakrill och lodda skulle bli kvar. Allt detta fiske sker eller kan ske utanför en trålfiskegräns på 12 sjömil. Mycket av det sker i Nordsjön och Nordatlanten långt från Sverige,
  2. Burfisket av kräfta i Kattegatt och Skagerak. Småskaligt och kustnära.
  3. Makrilldörje i Skagerak. Småskaligt och kustnära.

Idag finns cirka 1000 yrkesfiskare i Sverige som fiskar i havet. Cirka 400 av dessa återfinns i det pelagiska fisket, cirka 200 i kräftfisket med trål, cirka 100 i räkfisket, cirka 100 i burfisket av kräfta, cirka 70 i siklöjefisket och sammanlagt cirka 130 i annat fiske. Ungefär 400 av dessa fiskare skulle kunna försvinna, alla i det småskaliga kräftfisket med trål, mer än hälften av räkfiskarna, alla i siklöjefisket och cirka 100 pelagiska småskaliga kustnära fiskare. Men bara om sorteringsundantaget inte införs.

Sorteringsundantag

Förslaget om undantag för båtar som sorterar kommer på sikt att även ge det storskaliga pelagiska fisket möjlighet att fiska innanför 12-sjömilsgränsen när de inför kameror ombord. Då kan de sortera fångsten och sen förvara skarpsil och sill i olika tankar. Lite ombyggnad krävs nog men är nog fullt möjligt. Tills vidare kan de fiska innanför 12-sjömilsgränsen med sina danska trålare. De flesta stora pelagiska fiskeriföretag har också danskflaggade trålare. Eller så kan de skaffa finskflaggade trålare så kan de fiska med dem innanför 12-sjömilsgränsen

Om undantaget för de som sorterar fångst också beslutas så försvinner väldigt få fiskare. Effekterna av beslutet om utflyttad trålfiskegräns blir då obetydlig men de små silltrålarna i Östersjön försvinner nog för de har inte råd att ordna sortering av sill och skarpsill. Resultatet är ett försvagat regionalt fiske.

Elin Segerlinds svammel

Ett enda parti, kristdemokraterna, ställde sig inte bakom beslutet. Vänsterpartiets Elin Segerlind skryter med beslutet om en eventuell nedläggning av det småskaliga svenska fisket i ett inlägg som består av en massa svammel. Hela det ordrika inlägget saknar all form av konkretion och tycks visa tydligt att Segerlind inte verkar ha en susning om hur svenskt fiske ser ut. I sitt första mejlsvar till mig bemödade hon sig inte ens om att svara. Då, när jag mejlade henne, var det föreslagna undantaget ännu inte känt. Istället för att påpeka det för mig och på så sätt bemöta min uttryckta oro svarade hon bara snorkigt och föraktfullt.

Beslutet i riksdagen om trålfiskegränsen ska tas nästa vecka. Exakt hur förslaget ser ut och hur ett beslut kommer att se ut är oklart.  Det kan bli ett beslut som leder till en nedläggning av det småskaliga kustnära fisket men det kan också bli ett beslut utan några stora konsekvenser. En sak är säker. Det påverkar inte det storskaliga pelagiska fisket i nämnvärd utsträckning.

Läs mer om trålfiskegräns

Gilla Anders Svensson på Patreon!