Fiskguiden 2022

Igår lanserade WWF sin så kallade Fiskguide. Det är 20 året som den publiceras. Den har blivit bättre med åren med färre faktafel men den innehåller ändå en del tveksamheter. Årets guide omfattar cirka 95 arter, där drygt hälften (55 procent) finns som gröna alternativ, 64 arter ligger på gult ljus och 94 på rött ljus.

Skarpsill, räka och regnbåge.

–Vi ser både mörka moln och ljus vid horisonten när det gäller hur haven och fisken mår. Överfiske och bristande kontroll är fortfarande problem både i våra närmaste hav och globalt. Om vi ska få hållbart fångad fisk på tallriken behövs en bättre och mer effektiv kontroll, säger WWFs generalsekreterare Gustaf Lind, i ett pressmeddelande.

Ljusare för odlad regnbåge och siklöja – sämre läge för skarpsill

Några av de positiva nyheterna är att flera sötvattensfiskar får grönt ljus. Det handlar bland annat om regnbåge odlad i svenska vatten, röding som odlas i dammar i Europa samt siklöja fiskad i Vättern. Grönt ljus får också odlade blåmusslor från Tyskland liksom odlade blåmusslor från svenska och danska vatten som sedan tidigare har grönt ljus.

Skarpsill fiskad i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön går från grönt till gult ljus. Bara cirka 10 procent av skarpsillen går till mänsklig konsumtion.

– Mängden lekmogen fisk i beståndet har minskat och fiskdödligheten på grund av fisket har ökat, säger Inger Melander, ansvarig för Fiskguiden.

Jag finner det märkligt med en sådan här märkning på en så kortlivad fisk som skarpsill överhuvudtaget finns med i en sån här guide. Bestånden kan variera enormt från år till och år och bedömningarna säger väldigt lite om utvecklingen då beståndsvariationerna säger väldigt lite om det.

Fortsatt tufft för torsken

Torsken har fortsatt ett väldigt tufft läge. Bestånden i Östersjön och Nordostatlanten har rött ljus medan torsken i Barents hav ligger på gult. Handlinefångad torsk fiskad utanför Färöarna hamnar på gult ljus. Det innebär att det inte finns någon torsk på grönt ljus i år.

I årets guide har läget för skrubbskädda (flundra) fångad med garn och trål i Arkonahavet och Bornholmshavet försämrats. Den går från gult till rött ljus på grund av fiskets negativa påverkan på torskbeståndet, bifångst på tumlare och problem med fisk som slängs överbord (utkast).

Det här är en märklig bedömning. Garnfisket tar sannolikt en del tumlare som bifångst. Men beståndet av tumlare i Bälthavet är 30 000 och det finns inget hot mot tumlarna i området. De så kallade östersjötumlarna är 500 stycken men det är osannolikt att någon av dem fastnar i garnen nere i Arkonahavet även om det kanske kan ske nån gång i Bornholmshavet.

Liten hälleflundra (blåkveite) fiskad i nordvästra Atlanten i grönländsk ekonomisk zon med backor (långrev) flyttar sig från gult ljus till rött. Det beror på för högt satta kvoter och att fisket påverkar känsliga och hotade arter.

Räka

Fortsatt rött ljus råder för ål, amerikansk hummer och sötvattenskräftor odlade i Kina. Också nordhavsräkan har rött ljus i både svenska, danska och norska vatten på grund av problem med bifångster och bristande kontroll. Det här är en orimligt bedömning. Danska båtar fiskar utan problem med bifångster och utkast. Det är också ett mycket väl kontrollerat fiske. Det som är fångat av danska båtar borde inte ha rött ljus.

Lax som fiskas med backor i Östersjön har också rött ljus. Svensk yrkesfiskare får dock inte fiska lax i södra Östersjön.

Arter som bör undvikas helt är hajar (pigghaj) och rockor eftersom de saknar gröna eller gula alternativ i guiden.

Välj bort fisk med rött ljus – köp grönt

–Vi behöver få en ökad spårbarhet från hav till tallrik. Livsmedelskedjorna, inköpare och restauranger kan bidra genom att välja bort arter med rött ljus och öka andelen sjömat med grönt ljus, säger Inger Melander, WWFs expert på fiske och marknad.

I år fyller Fiskguiden 20 år och debatten om fisk och fiske fortsätter att engagera.

Guiden ger inte bara råd till allmänheten utan påverkar importörer, leverantörer, restauranger och offentlig upphandling. Den har spritts till miljontals människor.

–Vi behöver bygga upp överexploaterade bestånd och ekosystem. Vilken fisk och skaldjur vi äter idag avgör hur haven och fisken mår i framtiden. Fiskguiden har bidragit till att förändra marknaden för fiskinköp i mer hållbar riktning, säger Inger Melander.

Ändring i år – certifieringar får inte automatiskt grönt ljus

En ändring nu är att certifieringar som MSC, ASC och KRAV inte automatiskt får grönt ljus. De läggs separat utanför trafikljusen. Så var det också när Fiskguiden började ges ut 2002. Det verkar vara en ganska rimlig och vettig förändring av guiden.

WWF rekommenderar i första hand att följa Fiskguidens råd med arter på grönt ljus – och i andra hand välja certifierade fiskprodukter.

– Det är ingen stor förändring i sak eftersom certifieringarna oftast är ett bättre val än liknande fisk utan märkning. Men vi gör en tydligare uppdelning mellan WWFs egen utvärdering som ligger till grund för trafikljusen i Fiskguiden och sjömatsprodukter som är MSC-, ASC-eller KRAV-certifierade, säger Inger Melander.

Svenskarna äter cirka 12 kilo sjömat per person och år, vilket är 1-2 fiskmåltider per vecka. Lax, sill, torsk och räkor står för den största delen av konsumtionen och laxen är mest populär. Andra vanliga arter är alaska pollock, makrill, sej, regnbåge och tonfisk.

Fakta om Fiskguiden

WWFs konsumentguide för fisk och skaldjur, finns som app och digitalt på webben. Den började ges ut i Sverige 2002 (tryckt version) och firar nu 20-årsjubileum. Guiden hjälper konsumenter, dagligvaruhandel och restauranger att göra hållbara val av sjömat, bidra till WWFs arbete för att värna hållbara marina ekosystem och stoppa utfiskningen av haven

Fisket bedöms efter tre kriterier: Hur bestånden mår, om förvaltningen och kontrollen är effektiv och fiskets påverkan på ekosystemet (fiskeredskap, bifångster mm). För odlade arter bedöms varifrån fodret kommer, hur odlingen sker och miljöpåverkan från den. Miljögifter eller föroreningar omfattas inte.

Guiden använder trafikljusen: Grönt (bra val) gult (var försiktig) och rött (låt bli). WWFs utvärderingar och råd bygger på offentligt publicerade vetenskapliga underlag.

Läs om tidigare års fiskguider.

Gilla Anders Svensson på Patreon!