Räkor fiskade i Skagerak av svenska, danska och norska yrkesfiskare tycker WWF att vi inte ska äta. Anledningen ska vara att minskat i storlek. Rekryteringen av små räkor har, med undantag av enstaka år, sedan 2008 varit lägre än under den tidigare perioden. Internationella havsforskningsrådet ICES har enligt WWF också varnat för hög förekomst småräka och risk för ökade mängder av utkast på grund av den starka nyrekryteringen 2021.
Problemet med detta resonemang är att det alltid varit på det sättet. Räkbeståndet varierar kraftigt, ibland går det ner och ibland går det upp. På grund av det varmare klimatet och vattnet är det dock troligt att det överlång tid kommer att minska stadigt. Det innebär mindre fiske men det är ingen anledning till att inte äta räka från Skagerak.
Andra skäl som WWF anför är negativ ekosystempåverkan i form av påverkan på bland annat bottnar och bottenlevande organismer som exempelvis koraller och svampdjur samt hajar och rockor. Det sistnämnda kan vara ett problem om räktrålarna fiskar med stängd tunnel och fångstpåse för fisk. Men de flesta räktrålare fiskar med öppen tunnel vilket inte innebär några större bifångster av fisk.
Det förekommer också i det svenska och norska räkfisket troligen illegala utkast av liten räka. Fiskar de med stängd tunnel förekommer också legala utkast av fisk (och sannolikt små illegala utkast också). Om det fångas många små räkor blir det också realtidsfiskestopp i området så det problemet hanteras.
Kanadensiska räkor
Det finns ingen som helst skillnad på det svenska och kanadensiska räkfisket när det gäller ekosystempåverkan. Förutom att de kanadensiska räktrålarna är 10 gånger så stor som räktrålarna i Skagerak.
Den kanadensiska räktrålaren Sivulliq på 2 598 bruttoton med en längd på 64 meter. Bild: Baffin Fisheries
Den svenska räktrålaren GG 73 Ingun på 222 bruttoton och 23,55 meters längd.
Ur miljömässig synpunkt är förmodligen det kanadensiska fisket skadligare än det svenska. Redskapen är mycket större och tyngre. Påverkan på botten blir större. I Svenska vatten har det bottentrålats i 100 år. Det finns inte så mycket mer att skada. Kring Baffin Island har det trålats i några decennier. Det finns mycket att skada.
När det gäller klimatet är Baffin Island-räkorna sämre än Skagerak-räkorna. De långa och besvärliga transporterna gör att mängden bränsle per kilo räka är mycket högre än för lokalt fiskade Skagerakräkor. De landas frysta på Grönland eller på Newfoundland längre söderut i Kanada och skeppas därifrån hit.
WWF och räkorna
För mig tycks det som om WWF har olika moral och olika åsikter om samma fiske beroende på en opinion som de anser att de måste böja sig för. Det är enkelt att döma ut räkfiske som finns nära då det rapporteras om detta fiske i media. Rapporteringen är i huvudsak felaktig men den påverkar ändå den svenska opinionen i Stockholm, WWF tycks helat agera i enlighet med denna okunniga opinion och döljer det med floskler och rent nonsens. Det som inte duger här tycks duga bar om det sker i Kanada. Onekligen en slags dubbelmoral.
Jag har svårt att se hur räkor från Baffin Island i stort skulle kunna vara bättre än räkor från Skagerak. Speciellt är det svårt att se hur räkor fiskade av danska båtar som inte har några olagliga utkast och ingen uppgradering skulle vara sämre än Baffin Island-räkor. Danska båtar står för en lika stor andel av den räka som landas i Sverige som svenska båtar. Som jag ser det kan vi fortsätt äta Smögenräkor, Skagenräkor, Arköräkor, Gullmarsräkor och andra svenska räkor med gott samvete. WWF:s syn på detta är mycket tveksam.
Läs mer:
- Problemet med det svenska räkfisket
- Förvirrat om räkor i Expressen
- Att räkan hotas av klimatet legitimerar inte felaktigheter
