Torgny Nordin som är en välrenommerad vetenskapsjournalist och författare. Han har skrivit en artikel i GP kultur om klimatet som ett hot mot nordhavsräkan. Den räka som fiskas i Skagerak och som tillsammans med kräfta utgör basen för det kustnära och småskaliga fisket i Bohuslän. Det är naturligtvis en korrekt utgångspunkt han har för artikeln. Klimatförändringar utgör ett hot mot nordhavsräkan som är en kallvattensart. Om Skagerak blir för varmt försvinner nordhavsräkan. Så långt är allt rätt.
Bild: Alaska Fisheries Science Center. Public domain
Samtidigt är artikeln han skrivit full med felaktigheter. Han påstår att Västerhavet (dvs Nordsjön, Skagerk och Kattegatt) skulle vara tömt på fisk vilket är allt annat än sant. Klart är att det finns mycket dåligt med bottenlevande fisk i Bohusläns fjordar och dåligt med bottenlevande rundfisk som exempelvis torsk i Kattegatt. Men det finns stora mängder tobis, skarpsill, sill, makrill, sperling (vitlinglyra), kolmule (blåvitling) med mera. Och det finns gott om plattfisk som exempelvis rödspätta och bläckfisk samt väldigt mycket kräfta.
När det gäller sill och makrill finns det så mycket att tusentals blåfenade tonfiskar kommer hit varje sensommar och höst för att äta upp sig. Två späckhuggarflockar har så mycket att äta att de ständigt lever utanför Bohusläns kust. Det finns alltså även många fiskarter som blivit vanligare.
Arterna som blivit vanligare i havet
För många räktrålare
Klimatet är alltså det stora hotet mot nordhavsräkan i Nordsjön men istället för att fokusera på det som är utgångspunkten för sin artikel hemfaller Nordin sedan åt det vanliga. Han skyller på fisket. Det är sannolikt så att de alldeles för många räktrålarna i Sverige fiskar för mycket och sannolikt döljer det genom olagliga utkast. Bara det faktum att Sverige formellt har 62 räktrålare (i praktiken finns det dock bara cirka 40 då resten är kvotbåtar) på en kvot som bara är hälften av Danmarks där det inte ens finns 10 räktrålare. Detta förhållande är naturligtvis orimligt men troligen ändå inte orsaken till dåliga räkfångster under sommaren.
Räkan som landas från Skagerak består av flera olika storlekskategorier. Förr fanns bara kokräkor som landas oskalade och kokta. De går inte via Nordafrika eller Polen utan landas nykokta och färska i Göteborg, Smögen eller Strömstad.
De mindre räkorna, råräkorna, som inte är kokta landas i huvudsak i Skagen eller transporteras till Skagen från de svenska hamnarna. Där bearbetas de många av de räkor som vi sen äter i sallader, på räksmörgåsar och annat. Nordhavsräkor som fiskas i Nordatlanten fryses och bearbetas ombord på båtarnas. Idag landas dessutom en del av dessa mindre räkor kokta och oskalade. De säljs för lägre priser än de större. Nordin verkar inte heller ha fått allt rätt på denna punkt.
Nationsgränser och fiskebåtar
Han påstår också att fiskebåtar inte får röra sig fritt och inte kan gå till andra nationers vatten. Det är naturligtvis rena dumheterna. De får röra sig hur fritt som helst men bara fiska så mycket och i de vatten som de har rätt att fiska. Hur mycket de får fiska bestäms av myndigheter och politiker. Dels båtarnas egna fiskerättigheter uttryckt i andel av en viss kvot. När det gäller nordhavsräka i Skagerak kan de fiska i såväl svenska som danskt och norskt vatten.
Lodda
Han påstår vidare att loddan i Barents Havs och Nordatlanten överfiskas. Den har överfiskats men idag fiskas den nästan inte alls. Inte alls i Barents Hav och i begränsad mängd utanför Island. Den lmängd lodda som fiskas används för tillverkning av loddarom (används till konsumtion) och inte främst till fiskmjöl, Hans påståenden om loddan är med andra ord en ren lögn. Fiskmjöl används inte heller till minkföda. Och idag är torskfisket i Barents hav mycket omfattande och lönsamt. Uppenbarligen har han noll koll och använder sig av uppgifter som inte ens när det ursprungligen uppgavs var sanna.
Sen gör Nordin också en stor sak av en mycket tveksam forskning kring hur mycket växthusgaser som frigörs ur sedimenten vid bottentrålning. Det ser han märkligt nog som ett större hot mot nordhavsräkan än uppvärmningen i sig. Då den forskningen har ännu inte belagts av andra forskare än de som gjort den enda existerande studien och måste ännu så länge betraktas som mycket osäker och kanske helt felaktig.
Slutligen. Det finns ingen brist på sill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Jag undrar vad han fått den befängda idén ifrån.
Läs mer:
- Arterna som blivit vanligare i havet
- Dåligt med räkor och hög efterfrågan ger höga priser
- Tångräka och sandräka kan också fiskas
- Om räkfisket försvinner i norra Bohuslän
