Världshaven kan verka oändligt stora. Men utslaget på hela jordens befolkning blir storleken mer begriplig. En kub som har sexhundra meter långa sidor för varje person.
– Och denna havskub ska förse dig med allt som du behöver från havet. Mat, syre, kolsänka, med mera. Och sedan ska havet även delas upp på djur och växter och då ser vi att det inte blir så mycket yta, inledde miljömålsberedningens ordförande Emma Nohrén på seminariet om Världshavsdagen, som arrangerades av Formas, med flera på Baltic Sea Science Center.
Hon pekade även på att havet speglar vår livsstil med negativa effekter. Men påpekar samtidigt att det finns över 100 förslag till åtgärder i ”Havet och människan”. Något som politikerna är eniga om att genomföra. Ett av dessa åtgärdsförslag är förslaget om en ny havsmiljölag, liknande klimatlagen. Nohrén menar att den kan bidra till att omsorgen om haven kan bli en del av alla de beslut där det är relevant.
Den blåfenade tonfiskens återkomst
SLU-forskare Andreas Sundelöf gav ett konkret exempel på hur man sedan år 2010 har lyckats vända den nedåtgående trenden för blåfenad tonfisk till en uppgång. Fisket betraktas nu som hållbart och rödlistningen från IUCN är lyft.
– Man minskade fångstmängden till en sjättedel av det totala fiskets tidigare nivå och införde en hård fiskekontroll, beslagtog bland annat fiskeredskap. Förvaltarna lyssnade på de vetenskapliga rådgivarna, att fisket behövde sänkas och regleras, berättade Andreas Sundelöf.
Andreas Sundelöf och hans kollegor drar nytta av allmänhetens intresse för blåfenad tonfisk för att kunna märka tonfiskar. Detta för att kunna följa beståndens utveckling framåt. Ett liknande arbete pågår för ål, lax och för torsk är arbetet på gång. Pigghaj är en annan art som skulle kunna gynnas av ett liknande arbetssätt.
Långsiktighet och anpassningsförmåga
Lena Bergström, SLU-forskare och koordinator för program Kust och hav inom SLU:s miljöanalys, berättade om arbetet med aktionsplanen för Östersjön och varför den behövs. Med övergödningen som exempel pekade hon bland annat på hur utsläppen av näringsämnen har minskat över tid.
– Vi ska uppnå god miljöstatus och det kräver uthållighet, engagemang och anpassningsförmåga i det internationella samarbetet kring åtgärder. Utan en aktionsplan hade vi kanske inte fått se utsläppen av näringsämnen minska, sade Lena Bergström.
Innehållet i aktionsplanen har både breddats och fördjupats över tid. Ny kunskap tillförs också åtgärdsarbetet. Utöver ”ingen övergödning” ska även mål nås som kopplar till biologisk mångfald, miljögifter och effekter av mänskliga aktiviteter i havet, som transporter.
– Klimatförändringarna ger redan i dag effekter i Östersjön, och det är en av utmaningarna vi behöver ta höjd för på olika sätt, bland annat med utökad kunskap. Vi får vara beredda på att det kan hända oväntade saker. Att skydda fler av de livsmiljöer och områden i Östersjön som identifierats som särskilt viktiga är ett sätt att möta denna osäkerhet, sade Lena Bergström.
Unga vill bidra till beslut
I programmet medverkade också forskare från Stockholms universitet, Swedish Environment Institute och VD:n för Universeum. Dessutom delade en rad studenter och gymnasieungdomar, som är engagerade i havsmiljöfrågor, med sig av sina erfarenheter och tankar. Ett budskap var att unga i högre grad vill bli inbjudna till ”maktens rum” och i olika samhällsforum för att kunna bidra till lösningar och göra sina röster hörda. På lokal, nationell och global nivå.
Gerdn Hossein och Sharifa Bunyadi från Håll Sverige Rents Ungdomsråd Youth Ocean Champions ska vara med på FN:s havsmiljökonferens UN Ocean Conference i Portugal i sommar.
– Vi ska visa upp vårt ”escape room” för beslutsfattarna. Det visar hur det ser ut år 2047 om vi fortsätter som nu. Utifrån det vill vi diskutera lösningar och vad vi behöver göra, berättade de.
