Den stora blåfenade tonfisken hade nästan försvunnit från Skagerak, Kattegatt och Öresund sedan början av 1960-talet. Tonfiskarna för att leta föda i nordiska vatten under sensommaren och hösten. Det förekom ett mycket eftertraktat fritidsfiske i Öresund och ett stort yrkesfiske Öresund till Skagerak. Den blåfenade tonfisken är intressant för kommersiellt fiske och säljs till mycket höga priser över hela världen. För ungefär fem år sen kom tonfisken tillbaka till de nordiska farvattnen. Orsaken var kraftigt minskade kvoter på tonfisk i europeiska farvatten samtidigt som makrill- och sillbestånden i Nordsjön och Nordatlanten är stora.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och danska DTU Aqua har tillsammans med The International Commission for Conservation of Atlantic Tuna (ICCAT) och erfarna sportfiskare samarbetat i flera år för att fånga och märka blåfenad tonfisk med avancerade elektroniska märken.
Nu har de första resultaten från märkningsexperimenten publicerats i en vetenskaplig tidskrift. Det handlar om data från 2017–2018 från så kallade pop up-satellitmärken (PSAT) som har publicerats i tidskriften Scientific Reports.
Data från satellitmärkena används för att studera tonfiskarnas vandringar och beteenden. I studien märktes 18 tonfiskar med sändare, 11 av dem genererade användbar data.
– Resultaten visar den blåfenade tonfiskens långa vandringar i Atlanten, och att det är samma tonfiskar som återvänder till skandinaviska vatten. Två av märkena plockades upp nästan precis på den plats i Skagerrak där tonfiskarna hade märkts ett år tidigare, säger Andreas Sundelöf, forskare vid SLU, i ett pressmeddelande.
Tre exempel på vandringar gjorda av blåfenade tonfiskar som märktes i Skagerrak 2017, med månadsangivelse längs rutten. De två fiskar som är markerade med gult och grönt återvände till Skagerrak ett år senare, medan märket som visas på den blå rutten tyvärr hade ett fel och kom upp till ytan för tidigt. Klicka på figuren för att se en större version.
Kunskap om lekområden och -beteende
När forskarna får tillbaka satellitmärkena kan den detaljerade informationen också användas för att undersöka var den enskilda tonfisken leker. Tre märken innehöll information från mer än åtta månader. Dessa visar på tre olika beteenden, där åtminstone två av dem återvänt till Skagerak.
Genom att söka igenom fiskarnas dykbeteende har studien kunnat bekräfta att en fisk lekte i Medelhavet. Den andra simmade inte in i Medelhavet och uppvisade inte heller lekbeteende i något annat område under de förhållanden som sedan tidigare är kända för lekande blåfenad tonfisk.
– Att fortsätta söka igenom dokumenterat dykbeteende på det här sättet ger en rad möjligheter att bättre förstå tonfiskens lekbeteende och inte minst att avslöja tidigare okända lekområden. Det förekommer mycket diskussion och vissa indikationer på flera hittills okända lekplatser de senaste åren. Metodiken som ligger till grund för den här studien ger stora möjligheter att bättre förstå variation i beteende mellan fiskar, och bättre beskriva beteenden som ligger till grund för förvaltningsbeslut, säger Andreas Sundelöf.
Utsnitt av detaljerade djup- och temperaturdata under en tonfisks vandring i Medelhavet samt tonfiskens position. Blåfenad tonfisk leker vanligtvis bara på natten och gör en serie snabba dyk och stigningar över 50–70 meter i samband med parningsbeteende (vänstra bilden). Data som speglar lekbeteenden kan sedan matchas med data som visar var tonfisken har befunnit sig den aktuella dagen (gula, röda, blåa och svarta prickar är positioner från 24 timmar med identifierat lekbeteende). Området är redan känt som ett klassiskt lekområde för blåfenad tonfisk. De gröna punkterna är från samma fisk som visas i den tidigare figuren
Fiskarna återvänder sannolikt årligen
De två fiskarna som simmat tillbaka till Skagerak hade båda burit satellitmärkena i 12 månader. Det indikerar att det inte är ovanligt att fiskarna gör den här typen av långa vandringar upprepade tillfällen. Samma fiskar återvänder sannolikt i augusti–oktober år efter år till de goda matförråden i Skagerak, Kattegatt och Öresund där bland annat sill och makrill förekommer i stora tätheter under den tiden på året.
Kunskapen om tonfisken är enligt forskarna viktig för att förstå tonfiskens biologi och därmed bättre kunna ge råd om hållbar förvaltning, så att tonfisken även i framtiden är en del av vår fiskfauna och en värdefull fiskresurs.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.