Två tydliga konsekvenser om överförbara fiskerättigheter (TFC eller ITQ) införs i det demersala fisket är att antalet fiskebåtar kommer att minska och att det blir ökad ägarkoncentration. Det sistnämnda är en konsekvens av de förstnämnda så det viktiga är vad som händer med fiskeflottan.
En annan konsekvens av färre fiskebåtar är att lönsamheten i fisket ökar. Det får som konsekvens att det kommer att bli nyinvesteringar vilket leder till en bättre arbetsmiljö. Agrifood i Lund har undersökt detta och kommit fram till flest fiskebåtar kommer att försvinna i Göteborg, Öckerö, Kungsbacka, Sotenäs och Strömstad. Förutom Kungsbacka är detta kommuner med många demersala fiskebåtar och många kvotbåtar.
Båtar som kan försvinna
De flesta av de båtar som kommer att försvinna är räktrålare. Detta beror på att det inom räkfisket finns ett stort antal kvotbåtar. De ägs av företag som har en annan båt som de fiskar med. Kvotbåtarna fiskerättigheter kommer snabbt att överföras till de aktiva båtarna och sedan kommer kvotbåtarna att skrotas eller säljas. Men även en del kräfttrålare kommer sannolikt att försvinna. Det är främst mindre trålare under 12 meters längd som kommer att försvinna. Däremot påverkas burfisket bara marginellt av införande av överförbara fiskerättigheter. Få burfiskebåtar kommer att försvinna men de som försvinner är i allmänhet större båtar.
Kvotbåtar eller liknande i räkfisket, fiskfisket och kräftfisket
- GG 705 Hamneskär, Arkö Fiske AB, Rönnäng
- GG 578 Svanvik, Sandefjord Fiskeri AB (Västfjord Fiskeri AB), Fotö
- SD 248 Axö, SD 437 i Edsvik AB, Nordkoster
- LL 497 Zaida, Patrik Segersten?, Fisketången
- SD 748 Odderö, Västeräng Förvaltning AB (Hagberg Fiske AB), Nordkoster
- SD 47 Brattskär, Ekenäs Fisk HB, Sydkoster
- LL 107 Rimfors, Arkö Fiske AB, Fisketången
- SD 43 Helgoland, Gröna Räkan AB, Grebbestad
- SD 95 Mia, Gröna Räkan AB, Långesjö/Fjällbacka
- SD 191 Silverön, Titania Fiskeri AB, Strömstad
- SD 623 Dagny, Dagny Fiske AB, Strömstad
- LL 72 Lagun, LL 91 Fisk & Skaldjur AB
- GG 19 Clinton, Jonas Klingander, Hönö
- GG 980 Danafjord, Fiskeri AB Danafjord (Fiskeri AB Ingun)
- FG 111 Tunafjord, Älvsborg Fiskeri AB, Glommen
Andra räktrålare och kräfttrålare som eventuellt kan försvinna (mindre aktiva)
- LL 470 Starlet, Hans Andersson, Smögen
- SD 258 Falken, Kjell-Åke Sörensson, Strömstad
- SD 19 Måsen, Stefan Johansson, Hamburgsund
- GG 704 Timor, Alexi Timor AB, Hönö
- SD 991 Tärnskär, Nils Holgersson, Havstenssund
- LL 425 Vikefjord, Vikefjord AB, Ulebergshamn
- SD 669 Palermo, Krossekärrs Fiske AB, Grebbestad
- GG 1348 Lelle Milton, ??, Öckerö
- GG 149 Bergö, ??, Öckerö
Företag som har flera båtar, båtar som kan försvinna
- LL 107 Nautic, Vingaskär Fiskeri AB, Fisketången
- GG 210 Bravik, Vingaskär Fiskeri AB, Styrsö
Troligen försvinner ytterligare ett antal räk- och kräfttrålare samt några burfiskebåtar. Det återstår att se vilka det blir men Jonas Klingander (GG 234 Kennedy och GG 537 Karlsö) och LL 628 Atlantic AB (LL 628 Atlantic, LL 627 Atlas) behöver ju knappast två båtar var. Ägarna av GG 200 Glittfors och GG 82 Wijkland behöver troligen inte heller flera båtar.
Ägarkoncentration
När det gäller ägarkoncentration är det intressanta om ökad ägarkoncentration kommer att leda till att enstaka företag kan påverka priserna. Agrifood kommer fram till att det inte kan bli så. Detta då allt svenskt demersalt fiske sker på en internationell marknad, i internationell eller med landningar i andra länder huvudsakligen. Det innebär att svenska företag och yrkesfiskare i princip inte kan påverka priserna överhuvudtaget.
I en annan undersökning som genomförts framkommer det att många befarar att vissa fiskelägen kommer att försvinna. Det är sannolikt mindre troligt då det finns väldigt få fiskelägen kvar. De kommuner som har minst antal båtar och minst antal fiskelägen är dessutom de som kommer att påverkas minst om TFC införs i det demersala fisket.
Tyvärr tittar inte studien på hur det ser ut i svensk beredningsindustri. Men det är välkänt att den främst bearbetar norsk lax. När det gäller den nuvarande beredningsindustrin kommer den därför förmodligen inte att påverkas alls. Den använder inte demersala svenska fiskares råvara. Det mesta säljs färskt till konsumtion, räkor kokas ombord och kräftor i land. Göteborgs Fiskauktion, Smögens Fiskauktion och Västkustfisk SVC AB är de som i huvudsak tar hand om fångsterna.
Eventuellt kan det istället bli som på Island att när enskilda företag fångar mer fisk ger det också underlag för att de själva ska kunna förädla den eller låta någon lokal småindustri förädla den. Det kan leda till en utveckling med fler företag som Bryggvingen AB på Lyr som både bedriver fiske, driver restaurang och fiskhandel.
Regional kvot och kustkvot
Det konstateras också i rapporterna att regionala kvoter och kustkvoter samt hur ägandet ser ut är viktigt för var det landas fisk. Av den anledningen förelår Havs- och vattenmyndigheten också att det ska finnas kustkvot och regionalkvot. Det som är tänkbart är väl en generell kustkvot som helt står utanför TFC-systemet samt en regionalkvot för de båtar som finns inom systemet. Regionalkvoterna kan exempelvis vara Halland (FG, VG) och Bohuslän (GG, LL, UA, SD) med undantag av Öckerö och Göteborgs kommuner.
Dessutom föreslås koncentrationsregler, dvs att ingen ska få inneha hur mycket fiskerättigheter som helst inom systemet. Sådana finns redan idag och de kan behållas som de är. Havs- och vattenmyndigheten vill dessutom behålla regler som begränsar överföringarna mellan olika storleksgrupper vilket finns i dagens räkfiske och lanska utvidga dem till andra fisken också. Det tror jag är en dålig idé. En dålig idé är också att införa regionala begränsningar för överförbarheten för fiskerättigheter.
Traditionellt fiske
Dessutom vill Havs- och vattenmyndigheten (HaV) införa begränsningar för pelagiska fiskare och fiskeriföretag att inneha demersala fiskerättigheter. Det är helt rimligt men det finns ettproblem med detta som myndigheten inte adresserar. idag finns det ett antal kräfttrålare som också har pelagiska fiskerättigheter.
Det handlar om ett par båtar, GG 39 Rossö och GG 840 Svanen, som bedriver både pelagiskt fiske och demersalt fiske i väsentlig omfattning samt om ett par båtar, GG 210 Vera C och GG 77 Falken, som har haft pelagiska fiskerättigheter för att tjänstgöra som lysbåtar vid snörpvadsfiske. Dessutom finns det ytterligare ett antal demersala fiskebåtar som ägs av pelagiska fiskeriföretag eller fiskare såsom GG 1226 Clippfjord, GG 781 Sandefjord, GG 350 Liz och GG 70 Marie.
Detta betyder att det bästa för att skydda småtrålarna som bedriver både demersalt och pelagiskt fiske är att införa regler som liknar de danska. En fiskare eller ett fiskeriföretag som äger över en viss andel av de pelagiska fiskerättigheterna får en hårdare begränsning av hur stor andel av de demersala fiskerättigheterna de får äga än den vanliga koncentrationsspärren. Detta skulle göra att GG 840 Svanen och GG 39 Rossö skulle kunna fortsätta med sitt fiske men GG 1226 Clippfjord (kvotbåt), GG 781 Sandefjord, GG 210 Vera C, GG 77 Falken, GG 350 Liz och GG 70 Marie skulle inte kunna fortsätta med demersalt fiske med nuvarande ägare såvida de inte fiskar på kustkvoten.
Båtar som eventuellt kan påverkas av koncentrationsreglerna (exkl. kvotbåtar)
- GG 350 Liz, GG 350 Liz AB (Båt GG 330 Carmona AB), Dyrön
- GG 781 Sandefjord, Sandefjord Fiskeri AB (Västfjord Fiskeri AB), Fotö
- GG 210 Vera C, Fiskeri AB Ginneton, Fiskebäck
- GG 77 Falken, Astrid Fiske AB, Rörö
- GG 70 Marie, Astrid Fiske AB, Rörö
- GG 39 Rossö, Rossö Fiskeri AB, Rörö
- GG 32 Tristan, Rossö Fiskeri AB, Rörö
- GG 840 Svanen, Svanen Fiskeri AB, Rörö
Demersala fiskebåtar i Östersjön berörs inte av förslaget och de kvotbåtar som existerar för att hålla på en licens för torskfiske i Östersjön kommer inte att försvinna.
HaV vill dessutom komplettera ett TFC-system i det demersala fisket med kameror (REM) som registrerar fångsten samt införa en nyetableringskvot/lärlingskvot för att göra det lättare för nya fiskare.
Läs också:
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.