Var de pelagiska fiskeriföretagen fiskar – Västkusten

Med hjälp av Global Fishing Watch har jag kunnat kartlägga var alla större pelagiska svenska fiskebåtar fiskat mellan den 1 juli 2021 och den förste juli 2023. Det kustnära pelagiska fisket på Västkusten handlar framförallt om makrillfiske men även om sill och skarpsill. Läs mer…

Supermiljöbloggens lögner om fisket i Östersjön

Det har inte förekommit något som helst överfiske i Östersjön de senaste 20 åren. Varken av torsk, sill eller nån annan fiske. Kvoterna för torsk, sill och skarpsill har bestämts i enlighet med vetenskapliga råd och fisket har inte någon gång fiskat mer än de vetenskapligt baserade kvoter som bestämts. Läs mer…

Överförbara fiskerättigheter i det demersala fisket

Regeringen har Havs- och vattenmyndigheten (HaV) i uppdrag att föreslå utformningen av ett system med överlåtbara fiskerättigheter (TFC, ITQ) i fisket efter bottenlevande arter. Uppdraget ska redovisas senast 1 april 2024. Läs mer…

Bottentrålsförbud och dess konsekvenser

Många miljövänner, miljöpartister och vänsterpartister vill förbjuda bottentrålning helt och hållet. Sådana krav har också fått stöd från många borgerliga politiker inklusive sverigedemokrater. Andra vill förbjuda bottentrålning i marina skyddsområden och åter andra vill flytta ut trålgränsen från 4 sjömil (3 sjömil i Halland) till 12 sjömil Läs mer…

Fiskfisket i Västerhavet – landningar 2022

Fiskfisket i Västerhavet bedrivs främst i Skagerak och Nordsjön. En stor del av det sker i norsk zon. De viktigaste arterna är sej, kolja, torsk, kummel, rödspätta, rödtunga och vitling. En stor del av fångsterna tas i norsk zon. Nästan alla båtar som bedriver fiskfiske eller landar större mängder fisk som bifångst hör hemma i Göteborgsområdet. Läs mer…

Konsekvenser av fiskerättigheter i det demersala fisket

Två tydliga konsekvenser om överförbara fiskerättigheter (TFC eller ITQ) införs i det demersala fisket är att antalet fiskebåtar kommer att minska och att det blir ökad ägarkoncentration. Det sistnämnda är en konsekvens av de förstnämnda så det viktiga är vad som händer med fiskeflottan Läs mer…

Fiskerättigheter i det demersala fisket

Den 16 januari redovisade Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ett regeringsuppdrag om faktorer att beakta i ett system med överlåtbara fiskerättigheter inom det demersala fisket, det vill säga fiske efter de arter som lever nära havsbotten såsom nordhavsräka, havskräfta och torsk. Läs mer…

Stängt område i Kattegatt – ingen ljusning för torsken

För att rädda det kollapsade beståndet av torsk inrättade Sverige och Danmark år 2009 skyddszoner och ett område med fiskeförbud i Kattegatt. Arter som havskräfta, bergskädda och piggvar har sedan dess ökat i det fiskefria området, men för torsken syns ingen förbättring. Läs mer…

Stralka och Rindevall har noll koll

Konrad Stralka och Beatrice Rindevall är två personer som arbetar för överklassens lobbyorganisation BalticWaters2030. De vill i princip att allt svenskt yrkesfiske ska upphöra. I en artikel om det svenska fisket i Aktuella hållbarhet visar de tydligt att de inte har nån egentlig koll på svenskt fiske. Läs mer…

Torsk – den viktigaste torskfisken

Torsk (Gadus morhua) är en fiskart i familjen torskfiskar som förekommer längs med kusterna i norra Atlanten, från Nordamerikas östkust och vattnen utanför södra Grönland och kring Island till vattnen kring Brittiska öarna, norra Frankrike och Nordsjön. Läs mer…

Moderna långrevsbåtar och annat krokfiske

Det finns en mängd olika sorters fisken som sker med krokredskap. Både storskaligt och småskaligt. Det kan var fiske med pilk som också kallas jiggfiske efter det engelska ordet (jigging) för detta fiske, dörjfiske (som inom sportfisket brukar kallas trolling) som kan ske med spön eller utan spön med långa linor med krokar. Läs mer…

Landningar från Kattegatt, Skagerak och Nordsjön

Skagerak är det viktigaste havet för svenska fiske. Huvuddelen av räkfisket sker i Skagerak såväl som huvuddelen av kräftfisket. Dessutom det mesta av fiskfisket. En del kräftfiske sker dock i Kattegatt och en del räkfiske och fiskfiske i Nordsjön. Läs mer…

Många yrkesfiskare målar in sig i ett hörn

Att måla in sig i ett hörn betyder att valmöjligheterna blir små och friheten inskränkt. I fisket kan det exemplifieras med en fiskare som bara har enda art att fiske eller bara kan bedriva en sorts fiske. Ibland är det Läs mer…

Bästa fisket ur social och kulturell hållbarhetsynpunkt

Fisket har inte bara en betydelse för miljö och klimat utan också för kustkultur och social struktur i kustområdena. Det mesta av den med fisket associerade kulturen är dock redan bort och istället ofta förvandlad till ett slags museiföremål. De Läs mer…

Det demersala systemet med fiskemöjligheter fungerar inte

Det demersala systemet med årliga fiskemöjligheter är tänkt att leda till ökat kvotutnyttjande samt minskade utkast. Det är uppenbart att systemet inte fungerar. Kvotutnyttjandet har inte ökat utan istället minskat för viss av de arter som har lågt kvotutnyttjande såsom Läs mer…

Kustnära demersalt fiske i Östersjön – landningar 2019

I Östersjön och Öresund har det viktigaste kustnära fisket tillsammans med sill och strömmingsfisket varit torskfiske. Fisket sker med garn (nät, skötar). Även abborre, gös, gädda, ål och skrubba (flundra) är viktiga, ål främst i Skåne, skrubba och rödspätta i Läs mer…

Kustfisket på Västkusten – landningar 2017

Fisket på kustkvoten på Västkusten bedrivs av ett mycket stort antal båtar. Men några få fiskar huvuddelen av kustkvoterna. Det fiske som bedrivs på kustkvoterna i Skagerak och Kattegatt är garnfiske på sill, burfiske på hummer och krabba där krabba Läs mer…

Nya regler för fördelning av fiskemöjligheter inom demersalt fiske år 2018

Havs- och vattenmyndigheten skickade den 20 oktober 2017 ut en remiss om anpassningar av regelverket inför 2018. Nedan följer de ändringar som beslutats. Extra tilldelning regionalt En regional extra tilldelning av torsk i östra Östersjön fördelas till den som endast Läs mer…