Markant minskning av havsöring i Stockholms län

Det har skett en signifikant minskning av öringbestånden i Stockholms läns kustmynnande vattendrag de senaste fem åren. Det framkommer i en färsk utvärdering av Länsstyrelsens miljöövervakningsprogram. ”Resultaten är nedslående”, konstaterar länsfiskekonsulent Henrik C Andersson i ett pressmeddelande.

Länsstyrelsen har ett ambitiöst övervakningsprogram av havsvandrande öring i länets kustmynnande vattendrag. Anledningen är dels att havsvandrande öring är en viktig art för fisket, framför allt sportfisket och fisketurismen, i Stockholms skärgård. Dels att förekomsten av öring i vattendragen är en bra indikator på miljötillståndet och att fiskevård med inriktning på öring därför även har en positiv inverkan på den övriga biologiska mångfalden.

En sammanfattning av hur det har sett ut för den havsvandrande öringen i länet de drygt senaste 20 åren visar på att bestånden minskat signifikant de senaste fem åren. Det går emot de nationella miljömålen och innebär även stora svårigheter att uppnå EU:s ramdirektiv för vatten.

Grundorsaken till det minskade beståndet är förändrad nederbörd. Under senare år har det varit långa torrperioder under sommar och höst som leder till mycket låga vattenflöden eller till och med helt torrlagda vattendrag.

– Det är emellertid inte hela förklaringen. Förändringarna förstärks kraftigt av påverkan i vattendragens avrinningsområden genom sjösänkningar, utdikning av skogs- och jordbruksmark och hårdgjorda ytor. Lösningen är att blötlägga landskapet genom restaurering av sjöar och att anlägga våtmarker samt omhänderta vatten vid exploatering av naturområden, säger Henrik C Andersson, länsfiskekonsulent vid Länsstyrelsen och författare till rapporten ”Havsvandrande öring i Stockholms läns vattendrag – resultat från 20 års elfiske”.

Bestånden av öring har även påverkats av en ökad predation av framför allt gråsäl. Under den senaste femårsperioden har mängden lekfisk sannolikt utgjort en begränsande faktor för både tätheterna av öringungar i vattendragen och för produktionen av smolt. En bidragande orsak till att mängden lekfisk minskat är ökad predation från gråsäl och skarv. I synnerhet predationen från säl bidrar till kraftigt negativ påverkan på kustlevande fisk inklusive havsvandrande öring och är därmed ett hot mot länets havsöringsbestånd.

Dessutom påverkas öringbeståndet negativt av bäverdammar och vandringshinder anlagda av människan såsom dammar.

– Det är framför allt fem dammar som är särskilt besvärande och utrivning av dessa skulle bidra till avsevärda ytor för öringens reproduktion och säkra öringens framtid, säger Henrik C Andersson.

– När det gäller gråsälen är det av stor betydelse att öka jakttrycket på problemsälar och utöver det har vi det senaste året börjat jobba med sälskrämmor och andra anordningar för att hålla gråsälen borta från viktiga områden för fisk, fortsätter han.

I rapporten presenteras förslag på åtgärder för de olika vattendragen för att vända den negativa trenden. För att åstadkomma detta krävs samverkan mellan många olika aktörer och prioriteringar av tillgängliga resurser.