Svensk vattenbruksnäring – fiskodling hav, sjö och på land

Vattenbruket i Sverige är mycket litet och dessutom organisatoriskt splittrat. En av de existerande organisationerna är Matfiskodlarna vars styrelse består av Josef Nygren (ordf),  Alf-Håkan Romar, Iivari Valli och Elin Mehlhorn. Matfiskodlarna är organiserat som ett aktiebolag, Matfiskodlarna Sverige AB. Läs mer…

Svenskarna, Östersjön, fet fisk och dioxiner

Dioxiner och dioxinlika PCB är fettlösliga ämnen som ansamlas i feta animaliska livsmedel som fisk, kött, ägg och mejeriprodukter. Särskilt höga halter finns i fet fisk som bland annat strömming/sill och vildfångad lax från förorenade områden som till exempel Östersjön, Bottenhavet, Bottenviken, Vänern och Vättern. Läs mer…

Västsveriges laxälvar

I västra Sverige mellan norska gränsen och Östersjön finns det 25 stycken laxförande älvar och åar. Det är fler än vad som finns längs hela den långa östersjökusten där antalet är laxförande älvar och åar är 19 stycken. Läs mer…

Öring – kan det bli en vanligare fångst i yrkesfisket?

Öring (Salmo trutta) är en laxfisk som är mycket populär bland fritidsfiskare. Det är också en fisk som fångas i väldigt liten utsträckning i yrkesfisket och då i princip alltid som bifångst i laxfiske. Något riktat yrkesfiske på öring finns inte. Läs mer…

Minskande halter av miljögifter i fet fisk från Östersjön

En omfattande kartläggning av dioxiner och PCB i yrkesmässigt fångad fet fisk i Östersjön, Vänern och Vättern visar att halterna successivt minskar men också att det är stora skillnader i föroreningshalter mellan olika fångstområden. Detta beror i första hand på Läs mer…

Svensk sushi eller sushi på svenska

Det är fullt möjligt att äta sushi gjord med helt svenskfångade fiskråvaror. De flesta fiskarter som fiskas eller kan fiskas i Sverige kan användas till sushi. Makrill (rökt eller marinerad), sill/strömming, skarpsill, siklöja, piggvar, slätvar, hälleflundra, torsk, svartmunnad smörbult, räka, Läs mer…

Sportfiskarna talar med kluven tunga

Två representanter för Sportfiskarna stod på Östersjöfiske 2020 och hävdade att de hade gemensamma intressen med kustfiskarna. Samtidigt sa de att eftersom fisket för nöjes skull omsätter mer pengar än det småskaliga kustfisket så måste nöjesfisket (sportfisket) prioriteras om det Läs mer…

Lax, laxöring, öring och forell

Forell finns det ingen fiskart som heter. Inte heller finns det någon som heter regnbågsforell. Men på restauranger serveras både forell och regnbågsforell. Idag handlar det oftast om att det är regnbåge (Oncorhynchus mykiss) som serveras, en laxart från Nordamerika Läs mer…

Fiskodling i Sverige

Fiskodling för konsumtion är något som är ovanligt i Sverige och de odlingar som finns är i allmänhet små. Den vanligaste arten som odlas är regnbåge. 5 företag dominerar matfiskodlingen i Sverige och de är också störst när det gäller Läs mer…

Yrkesfiskare och fiskeriföretag som driver turistverksamhet

Jag har tidigare skrivit om yrkesfiskare som också driver restaurangverksamhet som ett komplement till sitt fiske samt sådana som skapat varumärken som höjer värdet på deras fångster. Genom restaurangverksamhet och varumärken kan yrkesfiskaren själv få ut mer av värdet i Läs mer…

Fet fisk som inte innehåller miljögifter

Fet fisk är exempelvis makrill, hästmakrill (taggmakrill), sill, skarpsill, sardin, ansjovis, siklöja, sik, lax, öring och röding för att nämna några av de feta fiskar som används till konsumtion. Makrill, hästmakrill, sill, skarpsill, siklöja, lax, öring och röding är sådant Läs mer…

Sportfiskarna är stora förbrukare av fiskmjöl

En stor del av sportfisket i Sverige sker på fisk som planterats ut eller satts ut. För att producera denna fisk som kallas sättfiske finns det speciella så kallade sättfiskodlingar. I Sverige finns det 53 sättfiskodlingar och 4 sättkräftsodlingar. Antalet Läs mer…

WWF:s fiskguide – grönt ljus för det mesta av det svenska fisket

Fiskguiden, som gavs ut första gången 2002, är ett samarbete mellan WWF i 28 länder i Europa och den ges ut på flera olika språk. I årets upplaga får det mesta som svenska yrkesfiskare landar grönt ljus. –Det är glädjande Läs mer…

Självklart ska fritidsbåtar och fritidsfiskare registreras

Yrkesfisket är mycket kraftfullt reglerat in i minsta detalj medan fritidsfisket inklusive turfiskebåtar i princip är helt oreglerat. Ändå står fritidsfisket för ett större uttag av kustnära fisk som exempelvis gädda, abborre och gös än yrkesfisket, ett större uttag av Läs mer…

Laxfiskar i fiske och odling

Ett stort antal laxfiskar fiskas i det kommersiella fisket världen runt och många odlas dessutom. Laxfiskar är i allmänhet vandrande fiskar som leker i åar, älvar och floder men det finns också laxfiskar som lever hela sitt liv i en Läs mer…

Yrkesfiske i Vänern

Yrkesfisket i Vänern är mer omfattande än yrkesfisket i Vättern. Totalt finns ett 80-tal yrkesfiskare i Vänern. Omkring 60 av dem har yrkesfiskelicens men av dessa är endast 40 stycken egentligen aktiva. De flesta yrkesfiskare finns i Västra Götalands län Läs mer…

Skärpta gränsvärden för vissa miljögifter i insjöfisk

Preliminära kostråd från EU:s livsmedelsmyndighet EFSA kan skapa problem för yrkesfisket i Vättern. Kostråden för insjöfisk med höga halter av PFAS väntas skärpas framöver. Detta enligt ett förhandsbesked om preliminära gränsvärden från EU:s livsmedelsmyndighet. En stor del av fisken från Läs mer…

Yrkesfiske i Vättern

Besökte i förrgår ett litet fiskeläge i Vättern norr om Karlsborg som heter Klangahamn. En liten hamn med en 3-4 yrkesfiskebåtar, ett rökeri och en fiskbutik. Köpte en rökt öring som smakade utsökt. Rökeriet och fiskbutiken drivs av Klanghamns Fisk Läs mer…