Naturskyddsföreningens falska nyheter om trålning

Publicerad denFörfattareAnders Svensson

Naturskyddsföreningen har gjort en rapport om trålfiske innanför den så kallade trålgränsen. De konstaterar att 90 procent av fångsten innanför trålgränsen tas med trål i Östersjön, 58 procent i Bottniska viken (Bottenhavet och Bottenviken) och 32 procent i Kattegatt och Skagerak (kallas Västerhavet i rapporten). Detta fiske pågår främst i de så kallade inflyttningsområdena. Genomsnittligt i hela området innanför trålgränsen ta 73% av alla fångster med trål.

Av all fångst som fångades med trål i svenska havsområden av svenska fartyg 2021 fångades nästan 9 procent innanför trålgränsen. I Bottniska viken var denna siffra bara 5 procent medan den i Östersjön respektive Västerhavet var cirka 10 respektive hela 24 procent.

Andelen inflyttningsområden skiljer sig kraftigt mellan havsområden, där området innanför trålgränsen i Bottniska viken (Bottenhavet och Bottenviken) utgörs till 66 procent av inflyttningsområden, medan det för Östersjön och Västerhavet (Kattegatt och Skagerak) är 33 respektive 18 procent.

Av den totala fiskeansträngningen, i detta fall antalet timmar som läggs ned på att fiska, från svenska båtar med trål i svenska vatten så utfördes hela 32 procent innanför trålgränsen. Högst var denna siffra i Kattegatt och Skagerak där hela 35 procent av de trålade timmarna utfördes innanför trålgränsen. Det inkluderar även räktrålningen i Kosterfjorden, Väderöfjorden och Gullmarsfjorden. I Östersjön var det 20% och i Bottenhavet och Bottenviken mindre än 10%.

Att jämföra Kattegatt och Skagerak med Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken är dock inte rimligt då det är olika fisken i de olika områdena.

Trålfisket innanför trålfiskegränsen
Kattegatt och Skagerak

Det som fångas i Kattegatt och Skagerak innanför trålfiskegränsen i inflyttningsområdena är främst kräfta och räka. Detta fiske sker med små trålar och små båtar (10-20 meter långa) samt med trål försedd med rist för att minimera bifångsterna. Dessutom får räka trålas i två områden som inte är inflyttningsområden. Kosterhavet (Kosterfjorden och Väderöfjorden) och Gullmarsfjorden. Dessa två områden ingår inte i Naturskyddsföreningens så kallade analys och rapport.

I Kattegatt finns det dessutom mycket stora trålförbudsområdena utanför trålgränsen medan det i Skagerak bara finns mindre sådana områden.

Då det som fiskas är räka och kräfta är det små mängder men högt värde. Det kräver också mer tid än pelagiskt fiske av sill/strömming och därmed större fiskeansträngning mätt i tid vilket avspeglar sig i de redovisade siffrorna.

När det gäller räktrålarna som fiskar i Gullmarsfjorden och Kosterfjorden så finns det ingen trålare som är längre än 24 meter. Inte heller någon av de trålare som fiskar kräfta i inflyttningsområdena är längre än 24 meter.

Bottenhavet och Bottenviken

Det som fångas i Bottenhavet och Bottenviken är sill (strömming) och siklöja. De som bedriver detta fiske är små trålare som fiskar med bottentrål.

Trålarna som troligen fiskar mest i inflyttningsområdena i Bottenhavet och Bottenviken, total fångst i ton 2022, längd i m, ägare
  1. HA 30 Vilma, 130, 14,0, Guldhaven Pelagiska AB
  2. PÅ 16 Ellinor, 82, 12,0, ?
  3. LÅ 1 Tärnö, 81, 14,0, Gunnar Nilsson
  4. LÅ 23 Airon, 80, 14,0, Dag Hjelte AB
  5. LÅ 18 Nova, 75, 13,5, Sundströms Fiske AB
  6. HA 89 Uddvik, 74, 13,9, Lindbloms Fisk AB
  7. LÅ 42 Lillan, 69, 13,9, Thomas Innala AB
  8. LÅ 19 Junkön, 68, 11,8, Bröderna Ökvist HB
  9. HA 50 Emma, 59, 13,7, Robert Kattilavaara
  10. HND 4 Johlin V, 49, 12,0, Bondhamn Fisk AB
  11. PÅ 34 Saga, 47, 12,0, ?

Landningarna består av strömming/sill och siklöja. De inkluderar även fångster utanför trålgränsen.

Ingen av trålarna som kan tänkas fiska i inflyttningsområdena i Bottenhavet och Bottenviken är längre än 24 meter.

Östersjön

I Östersjön fångas sill och skarpsill med flyttrål. Allt som tas med trål innanför trålfiskegränsen tas numera av små trålare. Ingen stor trålare ska ha fiskat innanför trålgränsen på flera år. De flesta av de stora trålarna har dessutom slutat bedriva riktat fiske av sill I Östersjön och fiskar därför inte längre nära den svenska kusten.

Trålarna som kan fiska mest i inflyttningsområdena i Östersjön, total fångst i ton 2022, längd i m, ägare
  1. VK 190 Scanö, 1 738, 23,7, VK 190 Fiskeri AB (Rolf Nilsson, Magnus Svensson, Alexzander Hjalmarsson)
  2. VY 33 Britton, 1 579, 21,0, Enbloms Fiske AB (fam. Enblom)
  3. GG 840 Svanen, 913, 23,9, Svanen Fiskeri AB (fam. Larsson)
  4. VY 43 Viken, 808, 18,2, fam. Olofsson
  5. SG 40 Miraculix, 781, 18,4, Gallerna AB (fam. Johansson)
  6. VY 21 Axelia, 742, 11,9, Göran Gardell
  7. NG 6 Vegas, 638,  11,6, OXD Shipping AB (fam. Karlsson)
  8. KR 59 Solana, 534, 19,7, Michael Jonsson
  9. GG 39 Rossö, 393, 24,0, Rossö Fiskeri AB
  10. SG 64 Vågskär, 315, 12,0, André Nilsson
  11. VY 76 Boköland, 285, 12,0, FF Boköland KB
  12. SG 73 Saga, 195, 12,0, Jonas Olofsson
  13. KR 82 Gitte-Marie, 104, 11,3, Stefan Nilsson
  14. KR 12 Rönnskär, 61, 11,8, Ronny Karlsson

Landningarna inkluderar även fångster utanför trålgränsen. De består av sill/strömming och skarpsill.

Ingen av trålarna som enligt uppgift kan ha fiskat i inflyttningsområdena i Östersjön är längre än 24 meter.

Falska nyheter och felaktiga slutsatser

Naturskyddsföreningen har totalt fel när de påstår att det storskaliga fisket står för fångsten innanför trålfiskegränsen. Deras så kallade analys och deras rapport är total innehållslös och felaktig. Falska nyheter helt enkelt.

Naturskyddsföreningen har helt enkelt inte koll på hur verkligheten ser ut. De har inte hängt med i utvecklingen och skriver därför i sin rapport om en situation som inte längre existerar. De har också låtit bli att analysera fångsterna i detalj och kan därför skriva saker som är falska och utan stöd i verkligheten.

Ingen stor båt ( över 24 meter lång) har enligt de uppgifter jag erhållit haft tillstånd att fiska innanför trålgränsen sen 2020. Under 2021 som Naturskyddsföreningen skriver om så var det alltså ii så fall ingen stor pelagisk båt som fångade en enda fisk innanför trålgränsen. Deras rapport är därför ingen rapport utan ren propaganda som dessutom baserar sig på osanna uppgifter och falska nyheter.

Något hot mot svenska fiskbestånd är inte trålfisket innanför trålfiskegränsen. Det sker på bestånd som inte är hotade såsom sillbestånd i Bottenhavet och Östersjön samt bestånden av räka och kräfta på Västkusten. Att påstå att dessa bestånd är hotade är att hävda att forskarna har fel. Men verkligheten är att Naturskyddsföreningen har fel.

Läs mer:

Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.