Varmare vatten slår mot torsken

Torsken i Östersjön har i stort sett försvunnit. Det verkar dock finns ett reliktbestånd i Ålands hav som klarar sig bra. Däruppe är troligen havet tillräckligt kallt fortfarande och det torskbeståndet är sannolikt också anpassat till en lägre salthalt.

I södra Östersjön är det däremot inte troligt att torsken kommer tillbaks. Den är sannolikt utslagen vilket också är på väg att ske i Keltiska havet mellan Irland och Frankrike, Bristolkanalen och Engelska kanalen. På samma sätt är troligen torsken i Kattegatt såväl som Öresund dödsdömd på grund av att vattnet har blivit blir varmare.

Att vi kan vara ganska säkra på att torsken i södra Östersjön och i Kattegatt inte kommer att komma tillbaks beror på resultaten av norsk forskning som visar vad som händer med torsken när det blir varmare vatten. Torskens förmåga att leka försvinner nämligen (gyte=lek):

Torsk har en streng øvre temperaturgrense forbundet med gyting.

Det har havforskerne funnet ut, både med torsk i oppdrett og ved å merke frittsvømmende torsk.

I den nevnte studien fant man at selve gytesyklusen i morfisken stopper opp når det blir for varmt.

– Om det er for varmt, mer enn cirka 10 °C på gyteplassen, får torsken store problemer med å formere seg. I områder der temperaturen blir for høy, vil dermed torskebestandene kunne bli sterkt påvirket, forteller HI-forsker Olav Sigurd Kjesbu.

En fisk som kommer att bli vanligare i svenska vatten (dock sannolikt inte i Östersjön) är kummel (lysing) som troligen kommer att ersätta torsken i Kattegatt. Vilken fisk som kan ta över torskens roll i Östersjöns ekosystem är däremot lite oklart.

Andra fiskar som troligen blir vanligare och gynnas av varmare klimat i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt är sill, makrill och kolmule (blåvitling). Kolja (hyse) kan också gynnas av ett varmare hav. Några små pelagiska fiskar som också kan bli vanligare i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt är sardin och ansjovis.

Läs mer:
Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!