Kummel – en underutnyttjad torskfisk

Kummel (Merluccius merluccius) är en fisk som blivit vanligare i svenska vatten. På danska heter den kulmule och på norska lysing. Det är en mycket bra matfisk och de flesta som semestrat i Spanien har sannolikt stiftat bekantskap med den goda fisken. Men även om fisken har blivit vanligare så fångas den nästan inte alls av svenska yrkesfiskare som har en kvot på cirka 200 ton per år. Av detta fångas normalt bara cirka 15-20%. Det borde utan tvekan gå att fånga mer av denna matfisk som på engelska heter hake. I Norge och Danmark är fisket av kummel betydligt mer omfattande.

Kummel. Bild: Wilhelm von Wright. Public domain

Fiskar som säljs under namnet hake i svenska fiskaffärer och fiskdiskar är dock inte den kummel som finns här utan sydkummel (Merluccius australis), kapkummel (Merluccius capensis), argentinsk kummel (Merluccius hubbsi) eller nån annan art från södra halvklotet. Det kan också vara stillahavskummel (Merluccius productus).

Kummel fiskas med trål, garn eller backor. Huvuddelen av fångsten tas som bifångst i annat fiske med bottentrål men svenska fiskare lyckas inte fiska eller landa sin kvot. Det är oklart vad detta beror men kanske är det så att torskkvoten begränsar möjligheterna att fiska upp kummelkvoten. Eller så bedriver inte svenska fiskare någon typ av fiske där kummel tas som bifångst eller fångst. Det finns ju inte heller nån vana av att fånga kummel i det svenska fisket. Helt klart finns det inte några biologiska hinder för att fånga kummel. Lekbiomassan är långt över det som krävs för att beståndet ska vara på en hållbar nivå.

Kummel

Kummeln är en långsmal fisk med två ryggfenor och en analfena. Den bakre ryggfenan och analfenan är båda mycket långa. Fisken har underbett. Munnen och gälhålan är svarta. Den har en långsträckt, spolformad kropp, en kort främre ryggfena och en mycket lång bakre ryggfena, vilken är något högre baktill liksom den nästan lika långa analfenan; stjärtfenan är tvär. Den kan bli upp till 140 centimeter lång och väga upp till 15 kilogram.

Den lever i Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt (Kummelbank), sydligaste Östersjön, längs östra Atlantkusten, i Medelhavet och Svarta havet. Utbredningen sträcker sig från Nordnorge söderut till Mauretanien. Kummel från Skagerak och Kattegatt skiljer sig något från kummel i Nordsjön

Kummeln jagar och äter främst sillfiskar men även kolmule (blåvitling), makrill och bläckfisk på djupt vatten under dagen och kommer upp mot ytan nattetid.

Leken sker på 100–300 meters djup och lekperioden varierar mellan olika bestånd. Hos de nordligare populationerna varar den från april till augusti. Lek har även konstaterats i Kattegatt och Skagerrak under juli–augusti på ganska grunt vatten (30–70 meters djup). Honan lägger upp till 6 miljoner pelagiska ägg, som kläcks efter ett par dygn. Ynglen är också pelagiska; de och ungfiskarna vistas nära kusten under det första levnadsåret, där de livnär sig på mindre kräftdjur. Hanen blir könsmogen vid 4 år, honan vid 10.

Läs mer:
Gilla Anders Svensson på Patreon!