Vad som kan definieras som kustnära småsklaigt fiske i Sverige är mycket oklart. Men låt oss säga att det handlar om fiske nära kusten och fiske med passiva redskap. Det kan ske på de särskilda kustkvoterna, med överförbara fiskemöjligheter eller överförbara fiskerättigheter.
Större delen av det småskaliga kustnära fisket i Sverige sker med trål. En mindre del sker med passiva redskap (garn, fällor, burar, tenor, krokredskap) och en mycket liten del med snörpvad.
Viktiga kustnära och småskaliga fisken
De olika mer betydande kustnära och småskaliga fisken som finns i Sveriges hav är siklöjefisket i Bottenviken, strömmingsfisket längs Norrlandskusten och lax- och sikfisket längs Norrlandskusten.
Vidare strömmings/silllfiske längs Östersjökusten ner till Skåne inklusive runt Gotland och Öland, fiske av andra arter såsom flundra, id, braxen, gädda, abborre, gös med mera längs kusten i Östersjön, skarpsillsfiske i Östersjön och sillfiske i Öresund.
Slutligen kräftfiske i Kattegatt och Skagerak, räkfiske i Skagerak, hummerfiske i Kattegatt och Skagerak, skarpsillfiske i Skagerak samt torskfiske och makrillfiske i Skagerak och Kattegatt.
Vilka redskap används?
Av de nämnda fiskena sker strömmings- och sillfisket längs kusterna med trål och garn, lax- och sikfisket med fällor och garn, fiske av andra arter i Östersjön huvudsakligen med garn, sillfiske i Öresund med garn samt torskfiske och makrillfiske i Västerhavet med krokredskap och garn. Strömmings- och sillfisket längs kusterna sker för konsumtion och till fiskmjölsindustrin. De övriga fiskena är konsumtionsfiske.
Skarpsillsfiske i Östersjön sker med trål, siklöjefiske med trål och garn, kräftfiske med trål och burar, hummerfiske med tenor (burar) och räkfisket enbart med trål. Skarpsillfisket i Skagerak sker med snörpvad. Skarpsillsfiske i Östersjön sker till fiskmjölsindustrin. De andra fisken är konsumtionsfiske,
De ekonomiskt viktigaste kustnära fiskena är siklöjefisket, räkfisket och kräftfisket. Det volymmässig viktigaste fisket är sill/strömmingsfisket. Det är också dessa fisken som sysselsätter flest.
Fångstandelar per redskap för olika småskaliga kustnära fisken
- Siklöja Bottenviken, cirka 90% med trål och 10% med garn
- Lax och sik etc i Östersjön, passiva redskap 100%
- Sill/strömming i Bottenhavet, trål 50%, garn 50%
- Sill/strömming i Östersjön, trål 75%, garn och snörpvad 25%
- Skarpsill i Östersjön, trål 100%
- Övriga arter i Östersjön, garn 100%
- Sill i Öresund, garn 100%
- Kräfta i Kattegatt och Skagerak, cirka 80% med trål, cirka 20% med bur
- Räka i Skagerak, trål 100%
- Hummer i Skagerak och Kattegat, tenor 10%
- Torsk i Skagerak, passiva redskap 100%*
- Makrill i Skagerak, passiva redskap 100%
- Skarpsill i Skagerak, snörpvad 100%
Källa: Havs- och vattenmyndigheten
*) Större delen av den torsk och annan fisk som fångas i småskaligt kustnära fiske är bifångst i kräft- och räkfiske. Detta fiske sker då utanför trålfiskegränsen för innanför i de så kallade indragningsområdena måste rist användas i kräftfisket . En stor del det småskaliga fisket med passiva redskap i Skagerak sker utanför Danmarks kust.