Yrkesfiske i insjöar

Yrkesfiske i insjöar finns framförallt i Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren. Viktiga arter för fisket insjöarna är bland annat signalkräfta (Vänern, Vättern, Hjälmaren), gös (Vänern, Hjälmaren, Mälaren), siklöja (Vänern), abborre (Vänern), gädda (Vänern, Hjälmaren, Mälaren), lake (Vänern), ål (Vänern, Mälaren), sik (Vänern, Vättern) och lax (Vänern). Läs mer…

Yrkesfiske i älvar och åar

I några få älvar och åar i Sverige förekommer ett traditionellt fiske av framförallt lax. Det handlar främst om Torne älv i Norrbotten men även om Rolfsån i Halland. Fisket bedrivs utifrån vilka som har enskild fiskerätt. Nåt egentligt yrkesfiske i älvar och åar med yrkesfiskelicens existerar dock egentligen inte. Läs mer…

Fiskbestånden och fisket som hotas av miljöproblem

De allra största problemen för fiskbestånd och fiske i Sverige är miljö- och klimatproblem. En mängd arter berörs av dessa problem på en mängd olika sätt. Bland problemen märks svårigheter för fiskarter att leka på grund av att de inte längre kan nå sin lekområden i älvar, åar och bäckar eller att lekområden förstörs av övergödning som skapar syrebrist. Läs mer…

Fiskbestånden och fisket som hotas av fritidsfisket

Fritidsfiske utgör ett stort hot mot ett antal fiskarter i framförallt Östersjön och de stora insjöarna. Dessutom utgör fritidsfiske på sina håll ett allvarligt hot mot småskaligt och kustnära fiske. Detta enligt rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten 2021”. Läs mer…

Fiskbestånden och fisket som hotas av säl och skarv

Säl och skarv utgör stora hot mot ett antal fiskarter i framförallt Östersjön. Dessutom utgör säl och skarv ett allvarligt hot mot småskaligt och kustnära fiske. Detta enligt rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten 2021”. Läs mer…

Fisket i Norrbotten – en framgångssaga

Norrbotten har lika många yrkesfiskare som övriga norrlandslän tillsammans. Det är det norrlandslän som har det klart största yrkesfisket både vad gäller antalet yrkesfiskare och den ekonomiska omfattningen. Norrbotten har också den yngsta yrkesfiskarkåren. Läs mer…

Klimatförändringar i Östersjön

Varmare i vattnet, varmare i luften och högre havsvattennivå. Effekterna av ett förändrat klimat är redan verklighet i Östersjön. Det slås fast i en ny typ av faktarapport, där 100 forskare från Östersjöregionen sammanställt den senaste forskningen på området. Läs mer…

Läkemedelsrester i vatten men inte i fisk

I en ny undersökning gjord av IVL, på uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund, Vänerns
vattenvårdsförbund och Vätternvårdsförbundet, har läkemedelsrester i fisk i de tre stora sjöarna Mälaren, Vänern och Vättern studerats. Varken läkemedel eller antibiotika fanns i mätbara halter i något av proverna. Läs mer…

Fisk och skaldjursbestånd i svenska vatten

SLU Aqua och Havs- och vattenmyndigheten påstår i ett pressmeddelande att fisket på marina arter som strömming (men de menar sill), gråsej och havskräfta bör minska medan torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Att fisket av havskräfta bör minska är dumheter. Läs mer…

Sik är en utmärkt matfisk som äts i för liten utsträckning

Sik fiskas idag yrkesmässigt i Vättern och Vänern i mindre utsträckning men däremot finns ett mer omfattande fiske i Bottenhavet och Bottenviken. Sik fångas även i mindre sjöar. I Vättern, Bottenhavet och Bottenviken innehåller den i stort sett aldrig gifthalter Läs mer…

Minskande halter av miljögifter i fet fisk från Östersjön

En omfattande kartläggning av dioxiner och PCB i yrkesmässigt fångad fet fisk i Östersjön, Vänern och Vättern visar att halterna successivt minskar men också att det är stora skillnader i föroreningshalter mellan olika fångstområden. Detta beror i första hand på Läs mer…

Svensk sushi eller sushi på svenska

Det är fullt möjligt att äta sushi gjord med helt svenskfångade fiskråvaror. De flesta fiskarter som fiskas eller kan fiskas i Sverige kan användas till sushi. Makrill (rökt eller marinerad), sill/strömming, skarpsill, siklöja, piggvar, slätvar, hälleflundra, torsk, svartmunnad smörbult, räka, Läs mer…

Rysk kaviar, löjrom, sillrom, stenbitsrom, forellrom, torskrom …

Idag är det främst torskrom i form av kaviar på tub som vi äter i Sverige. När jag var ung åt vi åt också mycket torskrom på burk. Den stektes i smör och serverades ihop med potatis och grönsaker. Jag Läs mer…

Lax, laxöring, öring och forell

Forell finns det ingen fiskart som heter. Inte heller finns det någon som heter regnbågsforell. Men på restauranger serveras både forell och regnbågsforell. Idag handlar det oftast om att det är regnbåge (Oncorhynchus mykiss) som serveras, en laxart från Nordamerika Läs mer…

Lönsamhet i insjöfisket

Det finns förutom de fisken jag tidigare beskrivit, det pelagiska fisket, siklöjefiske, fisket av läppfisk, kräftfisket, fiskfisket och räkfisket ytterligare en typ av yrkesfiske i Sverige som uppvisar en god lönsamhet. Detta fiske omnämns sällan då det ingår i den Läs mer…

Fet fisk som inte innehåller miljögifter

Fet fisk är exempelvis makrill, hästmakrill (taggmakrill), sill, skarpsill, sardin, ansjovis, siklöja, sik, lax, öring och röding för att nämna några av de feta fiskar som används till konsumtion. Makrill, hästmakrill, sill, skarpsill, siklöja, lax, öring och röding är sådant Läs mer…

WWF:s fiskguide – grönt ljus för det mesta av det svenska fisket

Fiskguiden, som gavs ut första gången 2002, är ett samarbete mellan WWF i 28 länder i Europa och den ges ut på flera olika språk. I årets upplaga får det mesta som svenska yrkesfiskare landar grönt ljus. –Det är glädjande Läs mer…

Kustnära fiske i Norrland – landningar av sik och lax 2019

Kustnära fiske längs Norrlandskusten består av siklöjefiske med trålare, strömmingsfiske med trål, strömmingsfiske med garn (skötar) samt fiske efter lax och sik med fällor eller garn. Siklöjefisket har jag tidigare redovisat liksom det pelagiska kustnära fisket efter strömming (sill). Här Läs mer…