Försök med kameror ombord på fiskebåtar redovisat

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har på regeringens uppdrag genomfört ett försök med kameror ombord på fiskebåtar. Myndigheten är nöjda med erfarenheterna från försöket. Det är dock främst lärdomar av operativ karaktär. Det är nåt myndigheten kommer att ha nytta av nu när EU uppdaterat kontrollförordningen med bland annat krav på att vissa fiskebåtar ska utrustas med kameror och sensorer.

Försök med kameror ombord på fiskebåtar

REM-system ombord på fiskebåtar kommer att ha en central plats i den framtida fiskerikontrollen. Utformningen kommer både påverka och påverkas av olika faktorer.

REM, Remote Electronic Monitoring, är den teknik med kameror och sensorer som HaV nu genomfört försök med ombord på två pelagiska fiskebåtar. Syftet var att undersöka hur en framtida fiskerikontroll med REM kan fungera. Detta kan användas i syfte att säkerställa att fisket följer den EU-stadgade landningsskyldigheten.

Landningsskyldigheten innebär att all fisk som fångas och har en kvot inom EU ska tas ombord och iland. Detta för att minimera utkast och oönskade fångster. Försöket har visat att informationen som samlas in med hjälp av REM-system gör det möjligt att verifiera loggboksuppgifter, inklusive tid och plats för fiskeaktiviteterna.

Få båtar i försöket

Två pelagiska fiskebåtar deltog i försöket. HaV hade hoppats på ett större intresse och fler deltagare. Men det blev inte så för det finns ett starkt motstånd från yrkesfiskare med mindre båtar och de organisationer som organiserar dem, framförallt SFPO och HKPO.

– Att vara med i försöket var frivilligt. Men eftersom det finns ett motstånd mot kameror på fiskefartyg från aktörer inom fiskenäringen, blev antal fartyg som var med mycket lägre än vi önskat, säger Anna Söderblom i ett pressmeddelande. Hon var projektledare.

Trots det låga deltagandet har HaV haft stor nytta av försöket. De menar att de nu är bättre rustade inför de nya EU-bestämmelserna som säger att vissa fångstfartyg ska utrustas med REM-system.

Utmaningar

Arbetet med försöket har varit lärorikt på många sätt. Bland annat har HaV fått insikter i vilka utmaningar det finns med installation av kamerautrustning. Dessutom om var på båtarna den kan och man bör placeras. Teknikleverantören installerade utrustningen på de två fiskebåtarna tillsammans med personal från lokala skeppsvarv. De installerade tre respektive fyra kameror, och en respektive två sensorer ombord på de två båtarna. De fiskar båda med pelagisk trål. Kamerorna placerades för att följa fisken från trål till tank.

– Varje fartyg är unikt och man måste anpassa till exempel kabeldragning till varje fartyg. Vi har också fått koll på placering och vinkel på kameror, både vibrationer och vattendroppar kan påverka filmkvaliteten, säger Anna Söderblom.

Syfte

Vitsen med kameror ombord är att kontrollera att befälhavarna registrerar de arter och mängder som de fångat,. Dessutom för att upptäcka eventuell bifångst och att det som fångats behålls ombord.

– Försöket har visat att det går att se vissa bifångster redan i det snabba flödet med fisk när fångsten pumpas ner i förvaringstankarna. Däremot är det svårt att särskilja arter som är väldigt lika varandra, exempelvis sill/strömming och skarpsill, förklarar Anna Söderblom. På fartyg som bedriver andra typer av fiske och hanterar fångsten på ett annat sätt kommer det troligen att vara ännu lättare att se vilka arter som tas ombord på fartyget.

Med en kamera placerad över relingen är det också möjligt se om viss fångst eventuellt avsiktligt släpps ut från fiskeredskapen innan resten av fångsten tas ombord.

Integritet

För besättningarna ombord har integritetsfrågan varit viktigt. För att i största möjliga utsträckning enbart filma de områden som är relevanta för försöket har HaV prövat olika typer av maskningsfunktioner.

– Vi har testat både dynamisk maskning som enbart maskar bort ansikten eller personer och statisk maskning som är svarta fält som maskar bort allt som annars rör sig i de fälten. Fördelarna med dynamisk maskning är att fångsthanteringen syns i större utsträckning. Den statiska maskningen döljer hela områden vilket kan göra det svårt att få en helhetsbild av fångsten och dess hantering.

Parallellt med med HaV:s försök har EU uppdaterat det gemensamma regelverket med fiskerikontrollbestämmelser. EU-kommissionen kommer nu tillsammans med medlemsstaterna att utveckla detaljerade gemensamma bestämmelser. För bland annat kamerabevakning på fiskebåtar. Erfarenheterna från försöket innebär att HaV kommer kunna delta aktivt i det arbetet.

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!