Enligt forskare på Göteborgs Universitet är jakten på gråsälar i Östersjön stor. Därför behöver antalets gråsälar minska hävdar de. Deras påståenden är direkt felaktiga. Varje år dödas det cirka 1 500 sälar i Sverige. De menar själv ett det inte får dödas mer än 1 900 gråsälar för att gråsälsstammen inte ska minska. Så enligt forskarna själva jagas det inte alls för mycket gråsäl idag.
Jakt och miljögifter utrotade nästan gråsälen i Östersjön
Efter ett sekel av hård jakt och miljögifter som PCB fanns det i slutet av 1970-talet bara 5 000 gråsälar kvar i hela Östersjön av de 90 000 som fanns i början av seklet. Därefter har stammen återhämtat sig, och uppgår i dag till cirka 55 000 djur, om man slår ihop alla länders räkningar.
En anledning till det är att länderna runt Östersjön kom överens om att stammen av gråsäl skulle få återhämta sig efter att nästan ha utrotats under 1900-talet på grund av jakt och miljögifter. Konflikten med fiskare gjorde att det fanns skottpengar på säl under första halvan av förra seklet, och tack vare det finns det detaljerad statistik över hur många sälar som dödades år för år.
Gråsälens återhämtning har skapat problem
Att gråsälsbeståndet vuxit till sig så kraftigt har inneburit stora problem för kustnära fiskebestånd och småskaligt fiske med garn. Sälen äter upp fisken som fastnat i garnen och gör fisket olönsamt. Det gör att garnfiske övergetts till förmån för trålfiske. Idag förekommer det dock inte längre nåt trålfiske av torsk då beståndet kollapsat. En bidragande orsak till kollapsen är inälvsparasiter i torsken som sprids av gråsälar.
Det finns alltså flera skäl till att faktiskt minska gråsälsstammen. Minska spridningen av parasiter och på sikt möjliggöra ett fungerande garnfiske av torsk igen. Minskad spridning av parasiter ber bättre förutsättningar för att torksbeståndet ska återhämta sig. Med ett torskbestånd som kan ge underlag för ett garnfiske av torsk krävas färre gråsälar i Östersjön så att det faktiskt går att bedriva ett lönsamt och hållbart fiske
På grund av problemen för det småkaliga fisket har det länge funnits skyddsjakt i Sverige. Men dhar inet gjort nån skillnad. 2020 kompletterades skyddsjakten därför med en licensjakt i Finland och Sverige. Totalt handlar det om cirka 3 000 djur som får skjutas. Bara 1 500 skjuts varje år.
– Skyddsjakten på enstaka sälar som besöker eller förstör fiskeredskap har alltid varit tillåten och är inte problematisk för beståndets överlevnad. Det handlade om några hundra individer per år och påverkade inte hela grupper av sälar. Men med den nya licensjakten är det annorlunda, den riskerar att slå hårt mot gråsälens överlevnad, säger Karin Hårding i ett pressmeddelande. Hon är medförfattare till studien, som har forskat på sälar sedan slutet av 1980-talet.
Men det som behövs är troligen en minskad gråsälsstam. Kanske framförallt i södra Sverige och södra Östersjön på grund av situationen för torsken. Och om det skjuts 3 000 gråsälar per år minskar antalet gråsälar enligt forskarn. Det är förmodligen bra på många sätt.
Forskningen vid Göteborgs universitet
Den genetiskt isolerade Östersjögråsälen har anpassat sig till de unika förhållandena i Östersjön. De är något mindre och kan föda ungar på drivisen i norra Östersjön. Men populationen står nu inför nya utmaningar i en värld med allt varmare klimat och dåligt med bytesfisk i rätt storlek. Forskarna visar med en matematisk modell att den ökade säljakten kan bli det som får stammen att minska igen.
Forskarna skapade en matematisk modell för gråsälens möjliga tillväxt och undersökte flera olika scenarier för framtiden. De testade effekten av olika jakttryck, olika tillgång på föda och även konsekvenserna av mindre havsis. Hela tiden med samma resultat.
– Vi såg att 3 000 dödade sälar varje år alltid ledde till en minskad sälstam, även i de mest positiva scenarierna för klimat och havsmiljö. Vår slutsats är att dagens jaktkvot i Östersjön är ohållbar. Om sälstammen ska fortsätta att återhämta sig är det maximala antalet som får jagas 1 900 djur. Men skulle det bli andra miljöförändringar som påverkar sälen negativt, måste även den siffran justeras ner, säger Daire Carroll.
Beräkningsmodeller
Forskarna på Göteborgs universitet fick hjälp av sina kolleger på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm för att ta fram data om gråsälens utveckling under modern tid. Tack vare att sälarna nu används i miljöövervakningen av Östersjön finns det bra data på sälarnas antal, ålder, fertilitet och hälsa.
– Vi skapade en modell över hur sälstammen skulle ha vuxit de sista 20 åren om det inte hade förekommit någon jakt. På det viset kan vi uppskatta vad dagens jaktkvoter får för effekt på sälstammen i det långa loppet. Vi har också simulerat vad ett varmare klimat skulle innebära för gråsälen, säger Daire Carroll. Carroll är forskare vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till studien som publicerats i Journal of Animal Ecology.
Förutom de argument som jag fört fram om varför antalet gråsälar behöver minska så kanske det ocks kan vara så att modellen inte visar vad som verkligen skulle hänt om ingen jakt förekommit. Det finns så många faktorer so påverkar beståndsstorleken och det behöver göras så många antaganden att modellerna kan bli helt felaktiga. Beräkningarna från forskarna i Göteborg måste därför sannolikt tas med en stor nypa salt.
Läs mer:
- Licensjakt på både gråsäl och knubbsäl
- Gråsäl bidrar till minskningen av gädda i Östersjöns kustvatten
- Licensjakt på gråsäl tillåts
- Självklart borde säl jagas på samma sätt som rovdjur på land
