Astrid Fiske AB är Sveriges största fiskeriföretag

Astrid Fiske AB är Sveriges största fiskeriföretag. Det bedriver fiskeriverksamhet i både Sverige och Danmark samt äger och hyr in fiskebåtar för detta. Företaget som är hemmahörande på den lilla ön Rörö utanför Göteborg har två dotterbolag, Astrid Fiskeri A/S i Danmark och Astrid Pelagic AB i Sverige. Personal hyrs in från Astrid Crew Sverige AB och dess dotterbolag Astrid Crew Danmark ApS.

Ägare och företag

Ägare av Astrid Fiske AB är Kristian Johansson (32,7%) och Johannes Johansson (32,7%) samt deras far Tomas Johansson (0,9%) plus Daniel Johansson (32,7%) och hans far Börje Johansson (0,9%) som är bror till Tomas Johansson. De fem ägarna utgör också hela styrelsen. Astrid Crew Sverige AB ägs av samtliga fem med lika stora andelar var via Astrid Invest AB som också är huvudägare i fastighetsbolaget Röröbo AB. I Astrid Fiskeri A/S finns en minoritetsdelägare, Mogens Ørts Jensen, som äger cirka 2%

Genom det danska dotterbolaget Astrid Fiskeri A/S äger företaget också 43% i Skagen Salmon Holding Partnerselskab och Skagen Aquaculture Komplementarselskab ApS. Dessa bolag kontrollerar i sin tur Skagen Salmon Partnerselskab. Huvudägare i bolagen är Petri Holding ApS som äger 50%. Detta bolag ägs av Jens Petri Petersen med familj.

Familjen äger dessutom Skagen Fiskeri A/S. Börje Johansson och Tomas Johansson äger 32,6% var medan Daniel Johansson, Kristian Johansson och Johannes Johansson äger 11,6% var.

Astrid Crew Sverige AB har 24 anställda medan Astrid Crew Danmark AB har 6 anställda. Fiskeriföretagen har 6 delägare som också arbetar i företagen. Det betyder att nästan 19% av de anställda är delägare vilket gör företagen till personalkontrollerade såväl som ett familjeföretag då ägarna i huvudsak är nära släktingar. Övriga nära släktingar som inte arbetar i koncernen är inte delägare.

Skagen Salmon Partnerselskab har för sin del 37 anställda. Det kan inte ses som ett personalägt företag utan de som i huvudsak arbetar i företag är inte delägare utan bara anställda.

Omsättning 2023, omsättning M SEK

• Astrid Fiske AB, 775,6
• Astrid Crew Sverige AB, 34,4

Bokförda tillgångar 2023-12-31

• Astrid Fiske AB, 3 496,8 (fiskerättigheter 2 584,0, fiskebåtar 624,8) M SEK
• Astrid Fiskeri A/S, 2 069,2 (fiskerättigheter 1 627,9, fiskebåtar 293,0) M DKK
• Skagen Fiskeri A/S, 172,4 (fiskerättigheter 151,2, fiskebåtar 20,9) M DKK
• Astrid Invest AB, 383,2

Källa: CVR, Allabolag.se och företagens bokslut

Tillgångarna ska jämföras med skulderna. Astrid Fiske AB har 1 720,5 M SEK i skulder och Astrid Fiskeri A/S 1 016,6 M DKK. Skulderna i Astrid Invest AB är mycket små. Bokförda tillgångar i bemanningsföretagen är små och ointressanta.

Fiskebåtar

Astrid-koncernen äger två stora pelagiska trålare, S 264 Astrid som ägs av Astrid Fiskeri A/S och GG 64 Astrid Marie som huvudsakligen ägs av Astrid Fiske AB. I GG 64 Astrid Marie är dessutom Axfish AB minoritetsdelägare med 11%. Dessutom har koncernen två mindre trålare, GG 70 Marie som ägs av Astrid Fiske AB och FN 267 Emilie som ägs av Skagen Fiskeri A/S. S 264 Astrid är den i särklass största fiskebåt som ägs av svenskar bosatta i Sverige medan GG 64 Astrid Marie är Sveriges näst största fiskebåt. Nån i familjen äger också GG 767 Böljan

Fiskebåtar, bruttoton

• S 264 Astrid, 4 697
• GG 64 Astrid-Marie, 1 622
• FN 267 Emilie, 203
• GG 70 Marie, 32

Källa: EU:s fiskebåtsregister

Fiskerättigheter

Fiskerättigheter fördelas lite olika i Danmark och Sverige. I Sverige finns en maxgräns för hur mycket någon kan inneha per tillståndsinnehavare. Gränsen beräknas per art totalt och är inte uppdelad på olika hav och kvoter. I Danmark finns maxgränser både för per person och per företag och gränserna beräknas per hav och kvot.. GG 64 Astrid Marie och GG 70 Marie har olika tillståndshavare och räknas inte ihop. I Danmark beräknas fiskerättigheterna för FN 267 Emilie och S 264 Astrid per person/ägare. Ingen person får då ha över en viss gräns totalt. Men det finns också gränser för hur mycket ett företag får ha.

På företagsnivå betyder det att ett företag kan ha över gränsen för en enskild tillståndsinnehavare i Sverige men ett företag i Danmark kan inte överskrida den gräns som gäller för ett enskilt företag eller den gräns som gäller för en enskild delägare i företaget. Gränserna är olika för olika arter och hav.

I Sverige såväl som i Danmark har företaget huvudsakligen fiskerättigheter i Västerhavet (Kattegatt, Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten). Sill är den viktigaste arten för företaget men de fiskar även skarpsill (brisling), makrill, kolmule (blåvilting), tobis, sperling (vitlinglyra), hästmakrill (taggmakrill) och trynfisk (havgalt).

Tobis fiskas med semipelagisk trål som vidrör botten (men det handlar om sand- och grusbottnar som inte påverkas negativt) medan de andra fiskas med pelagisk trål (flyttrål) som inte berör havets botten. Vid fiske av sperling och tobis används trål med exkluder för att sortera ut bifångst. Det är möjligt att det också används selektiva redskap även i annat fiske.

I Sverige har företaget också fiskemöjligheter för skaldjur och fisk och bedriver demersalt fiske av framförallt kräfta. Det fisket sker i allmänhet med bottentrål försedd med rist för att minimera bifångster. Fiskemöjligheterna i detta fiske anges i kilo och inte i andel

Andel av fiskerättigheter

Sverige

GG 64 Astrid Marie

• Sill Skagerak och Kattegatt, 14,9%
• Sill SKN (joint), 26,4%
• Sill Norska havet (NVG-sill), 43,6%
• SIll Nordsjön EU-zon, 24,8%
• Sill Nordsjön norsk zon (nabo), 24,8%
• Sill Nordsjön brittisk zon, 26,4%
• Sill östra Östersjön, 1,4%
• Skarpsill Östersjön, 1,3%
• Skarpsill Skagerak och Kattegatt 2023-2024, 14,4%
• Makrill EU-zon, 31,9%
• Makrill norsk zon, 32,6%
• Kolmule (blåvitling), 11,0%
• Tobis, 5,5%

GG 70 Marie

• Sill Skagerak och Kattegatt, 4,1%
• Sill SKN (joint), 4,1%
• SIll Nordsjön EU-zon, 2,0%
• Sill Nordsjön norsk zon (nabo), 2.0%
• Sill Nordsjön brittisk zon, 4,1%
• Sill västra Östersjön. 7,8%
• Sill östra Östersjön, 9,4%
• Skarpsill Östersjön, 10,0%
• Skarpsill Skagerak och Kattegatt 2023-2024, 28,7%
• Kolmule (blåvitling), 2,6%
• Tobis, 6,4%
• Torsk Skagerak, 2 045
• Vitling Skagerak och Kattegatt, 102
• Kräfta Skagerak, 7 354
• Kolja Skagerak, 620
• Sej Skagerak och Kattegatt, 516

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

Danmark

S 264 Astrid

• NVG-sill, 16,6%
• Sill Nordsjön, 21,0%
• Sill Skagerak och Kattegatt, 26,0%
• Sill i västra Östersjön, 12,5%
• Sill i Östra Östersjön, 15,0%
• Brisling Skagerak och Kattegatt, 3,8%
• Brisling Nordsjön, 2,0%
• Brisling Östersjön, 15,0%
• Makrill, 21,0%
• Tobis, 6,0%
• Hästmakrill, 34,3%
• Blåvitling EU-zon, 17,1%
• Blåvitling färöisk zon, 22,4%
• Havgalt, 1,7%

FN 267 Emilie

• Brisling Nordsjön, 6,0%
• Sperling, 7,0%

Källa: Fiskeristyrelsen

Kommentar

Skrivet med reservationer för eventuella felräkningar och missförstånd och att offentliga register ibland kan ha gamla uppgifter.