Sveriges största tidning om yrkesfiske
Värre än det verkar påstår forskare om situationen för fiskbestånden i Nordostatlanten. Fisketrycket i Nordostatlanten har minskat och fiskbestånden återhämtar sig. Men i en ny studie påstår forskare vid bland annat SLU Aqua att den referensnivå som används i rådgivningen ger en alltför optimistisk bild av beståndens status. Läs mer…
Svenskägda fiskebåtar fångade mellan 20% och 100% av alla pelagiska danska kvoter av väsnetlig betydelse. Fisket av brisling (skarpsill) och sill var det som främst dominerades av svenska fiskare. Läs mer…
6 fiskerikoncerner dominerar fisket av sill som i huvudsak sker i Nordsjön och för konsumtion. De sex företagen är Asbjørn A/S, Beinur A/S, Rederiet Isafold A/S, Astrid Fiskeri A/S, Themis Fiskeri A/S och Cattleya A/S. Läs mer…
S 264 Astrid är den i särklass största svenskägda fiskebåten. Med hemmahmna i Skgen är den också byggd i Skagen. Närmare bestämt på Karstensens Skibsværft A/S år 2022 på ett skrov som byggdes på Karstensen Shipyard Poland Sp.zo.o. i Gdynia i Polen. Läs mer…
S 144 Themis byggdes på Stadyard AS i Norge år 2015 som SF-4-V Torbas med Måløy som hemmahamn. Ägare var Torbas AS med familjerna Lyng och Kvalsvik som ägare. Den användes främst till fiske av sill, makrill och kolmule (blåvitling). Läs mer…
S 205 Ceton byggdes som S 364 Rockall på Karstensens Skibsværft A/S år 2018. Skrovet byggt i Gdynia. Beställare och köpare var Astrid Fiskeri A/S, Den pelagiska trålaren är på 2 135 brutton med en längd på 69,99 meter, en bredd på 14,2 meter och ett djupgående på 8,7 m. Läs mer…
GG 64 Astrid-Marie är en pelagisk trålare huvudsakligen ägd av Astrid Fiske AB i Sverige. Minoritetsägare är Axfish AB. Ägare av Astrid Fiske AB är familjen Johansson och ägare av Axfish AB är familjen Axelsson. Läs mer…
ICES har lanserat fisheriesXplorer, ett interaktivt onlineverktyg som gör viktiga fiskeridata enklare att visa, använda och ladda ner. Verktyget ersätter statiska PDF-rapporter med live-diagram och direkt dataåtkomst, Läs mer…
1992 stängdes torskfisket på Grand Banks utanför Newfoundland. Beståndet (Northern cod) hade kollapsat totalt efter ett omfattande överfiske under 1960-, 1970- och 1980-talen. Därefter har alla väntat på att torsken skulle komma tillbaks. Men inget har hänt. Förrän de senaste åren. Läs mer…
Två lobbyister föreslår i en debattartikel i SVD att flytta fiskemöjligheter från det storskaliga foderfisket till fiskare som fiskar för livsmedel. Förslaget är inte möjligt att genomföra. Läs mer…
Den totala kvoten för norsk vårlekande sill (NVG-sill, atlantoskandisk sill) kommer att öka med 33 % under 2026 jämfört med i år. Detta efter en överenskommelse som nåddes mellan de så kallade kuststaterna vid samtal i London. Kuststaterna i detta fall är Norge, Färöarna, Island, Ryssland och Storbritannien. Läs mer…
Det är helt klart inget resultat av överförbara fiskerättigheter i alla fall. För Västkusten har alltid dominerat svenskt fiske. Det har alltid funnits flest yrkesfiskare i Bohuslän och Göteborgsområdet. Förklaringen är enkel. Vatten på Västkusten är historiskt mycket fiskrika och det är nära till andra fiskerrika omrpden i Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…
De stora pelagiska fiskebåtarna ägnar sig åt fiske i Nordsjön för närvarande. Flera är i Ellös, Skagen och Thyborön där de landar, GG 330 Carmona befinner sig i Norska havet. Ytterligare några båtar är utanför den norska kusten i Nordsjön. Läs mer…
Många tror nog att det huvudsakligen sker i Östersjön. Det är dock inte så. Huvuddelen av det storskaliga pelagiska fisket sker i Nordsjön. Det finns 8 stora pelagiska trålare i Sverige. 7 av dem fiskar i huvudsak i Nordsjön, Nordatlanten och Skagerak. Läs mer…
ICES kvotråd för makrill på 174 357 ton för 2026 innebär en dramatisk minskning och är hela 70 procent lägre än årets kvot. Den kraftiga minskningen kommer vid en tidpunkt då den norska flottan just har avslutat en makrillsäsong där tillgången av makrill har varit bättre än på många år. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) rekommenderar en rekordlåg makrillkvot för 2026. Tillsammans med rådet för makril har de också presnterat råden för NVG-sill (atlantoskandisk sill), kolmule (blåvtiling) och västlig hästmakrill (taggmakrill). Läs mer…
På en pressträff med socialdemokraterna spreds diverse märkliga ställningstaganden och åsikter. Huvudsakligen baserade på fördomar och okunnighet. Men vi kan börja med ett korrekt uttalande. Läs mer…
WWF gör varje år en slags lekmannabedömning om huruvida olika fiskarter fiskas hållbart eller inte. Just i år kom WWF i Sverige och WWF i Danmark fram till att sill fiskad i Norska havet och Nordostatalten (NVG-sill eller atlantoskandisk sill) inte är hållbart fiskad samtidig som WWF i Norge slog fast att den är hållbart fiskad. Läs mer…
Färöarna har fler stora fiskebåtar än vad Danmark har. De flesta är pelagiska fiskebåtar men den allra största är en demersal fiskebåt. De ritkgit stora båtarna är fabrikstrålare, dvs de har en fiskberedningsfabrik ombord. Det gäller både de allra största pelagiska båtarna och de allra största demersala båtarna. Läs mer…
WWF i Sverige har satt röd flagg för makrill och NVG-sill. Samtidigt har WWF Norge satt grön flagg på exakt samma bestånd och utifrån exakt samma information och bedömningar. Det visar att WWF:s beslut till stor del är politiska och inte baserade på solid vetenskap eller vetenskapliga bedömningar. Läs mer…