Sveriges största tidning om yrkesfiske
Sverige har idag endast kapacitet att bereda en bråkdel av den pelagiska fisk som fångas av svenska yrkesfiskare. I förhållande till svenska fångstkvoter för sill och skarpsill uppgår tillgänglig kapacitet till ungefär 25 procent. Det finns därför planer på en ny fiskhamn i Kungshamn. Läs mer…
Norges fiskeflotta är mycket större än vad något annat land i Norden har. I Europa är det endast Frankrike, Spanien och Ryssland som har fiskeflottor i samma storlek. Därför finns det flera listor över de största fiskebåtarna i Norge. Läs mer…
Listan över de största fiskebåtarna på Färöarna innehåller flera nya fiskebåtar som inte fanns med på listan 2022. Exempelvis den stora demersala fabrikstrålaren KG 180 Gadus som numera är Färöarnas största fiskebåt. Läs mer…
I stort sett är det samma fiskbåtar på denna lista som det var förra gången jag gjorde en lista på det största isländska fiskebåtarna vilket var år 2022. Som vanligt dominerar ett antal storföretag ägandet av fiskebåtar på Island. Läs mer…
Sill från Nordsjön och Nordatlanten fiskas för konsumtion. Den äts i stora mängder. I Sverige mest som inlagd sill av en massa olika slag, i en del andra länder som äkta maatjes, saltad sill eller färsk. Sillen i Östersjön som ofta kallas strömming fiskas idag i allmänhet inte till konsumtion. Läs mer…
Den överväldigande delen av danskt sillfiske ägde rum i Nordsjön under 2023. Näst mest fiskades i Nordatlanten och Norska havet. Sillen fiskad i dessa hav går till konsumtion. I Östersjöns fiskades mycket mindre mängder och den gick till fiskmjölsindustrin och foder Läs mer…
De allra flesta fiskbestånd i Europa är hållbart förvaltade. De överfiskas inte (fiskas under FMSY) och är inte är överfiskade (lekbiomassan över MSY). Det finns dock många bestånd där det antingen fiskas över FSMY eller där lekbiomassan (SSB) är under MSY. Läs mer…
Fyra fiskarter dominerar bland de fiskrätter vi äter på jul. Långa i form av lutfisk, sill i form av inlagd sill, inlagd skarpsill som kallas ansjovis och gravad eller rökt lax. Läs mer…
Svenskt yrkesfiske i havet delas upp i pelagiskt och demersalt fiske där det pelagiska dominerar i volym både för livsmedel och foder. Under 2021 fångades totalt fångades 153 000 ton fisk och skaldjur i levande vikt i det svenska havsbaserade yrkesfisket. Läs mer…
Familjen Niklasson på Öckerö äger Nicklason Fiskeri AB tillsammans med Stig Arnesson. Hans Peter Niklasson äger också HAV Fiskeri AB, Bert Christer Niklasson äger Quo Vadis AB och Stig Arnesson SAW Fiskeri AB. Läs mer…
Bryngeld Fiskeri AB är ett fiskeriföretag som ägs av familjen Bryngeld. De ägde tidigare den pelagiska trålaren GG 505 Polar som de dock under de senaste åren i huvudsak hyrt ut till andra fiskeriföretag Läs mer…
Themiskoncernen är ett fiskeriföretag med bas på Rörö. Moderbolaget heter Rylo AB och har två dotterbolag, danska Themis Fiskeri A/S och svenska Themis Pelagic AB. Det senare bolaget fungerar som bemanningsföretag till det förstnämnda och bedriver även ett mindre omfattande demersalt fiske i Sverige. Läs mer…
Fiskeri AB Ginneton är ett fiskeriföretag med hemvist i Fiskebäck i Göteborg. Företaget ägs av familjen Claesson. Idag äger företaget en pelagisk trålare med dansk flagg. S 205 Ceton. Läs mer…
Företaget äger två pelagiska trålare, GG 330 Carmona och GG 778 Lövön. GG 778 Lövön har under detta år bytts ut mot en äldre och mindre båt än den som företaget hade tidigare. Läs mer…
Med hjälp av Global Fishing Watch har jag kunnat kartlägga var alla pelagiska svenska fiskebåtar fiskat mellan den 1 juli 2021 och den förste juli 2023. Familjen Ahlström består av 8 kusiner i två syskonskaror som äger fiskeriföretagen Tor-Ön Fiske AB och Torland Fiske AB tillsammans. Läs mer…
Med hjälp av Global Fishing Watch har jag kunnat kartlägga var alla pelagiska svenska fiskebåtar fiskat mellan den 1 juli 2021 och den förste juli 2023. Den största pelagiska fiskerikoncernen är Astrid Fiske och de har tre båtar som bedriver pelagiskt fiske. En med svensk flagg och två med dansk flagg. Läs mer…
Inom EU som helhet har hållbarheten i fisket förbättrats och allt färre bestånd överfiskas. Hållbart fiske innebär att man inte får fånga mer fisk än att bestånden kan byggas upp igen varje år. Läs mer…
Vid 1900-talet början hade fisket runt de svenska fisket utvecklats på helt olika sätt i olika delar av landet. I de tidigare danska landskapen var fisket i havet fritt för alla och markägarna saknade fiskerätt som hängde ihop med deras ägande av mark på land. Läs mer…
Det danska pelagiska fisket i Västerhavet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Konsumtionsfisket handlar om främst om fiske av sill och makrill i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar kvoter för kolmule (blåvitling), hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…