Sveriges största tidning om yrkesfiske
GG 64 Astrid-Marie är en pelagisk trålare huvudsakligen ägd av Astrid Fiske AB i Sverige. Minoritetsägare är Axfish AB. Ägare av Astrid Fiske AB är familjen Johansson och ägare av Axfish AB är familjen Axelsson. Läs mer…
GG 64 Astrid Marie har blivit danskflaggad. Syftet är att de ska fiska en period på danska kvoter då deras svenska fiskerättigheter fiskats färdigt. Astrid Marie ska troligen hyra in fiskerättigheter, eventuellt fiska på fiskerättigheter som ägarföretaget Astrid Fiske redan har i Danmark. Läs mer…
Jag har tidigare skrivit om de stora svenska fiskeriföretagens konsumtions- och industrifiske med svenska fiskebåtar. En stor del av det storskaliga svenska fisket sker dock med båtar som hör hemma i Danmark. Detta fiske var inte med i den tidigare artikeln. De danska båtarna fiskar i huvudsak till fiskmjölsindustrin. Läs mer…
En stor del av det som de stora pelagiska trålarna ägnar sig åt är konsumtionsfiske. Men i Östersjön ägnar de sig främst åt vad som brukar kallas industrifiske, dvs fiske för fiskmjölsfabrikerna. Detta fiske kallas också ofta för skrapfiske. Läs mer…
De allra största svenska fiskebåtarna är alla pelagiska trålare förutom en. Det är GG 500 Vingaskär som är en demersal trålare. Pelagiska trålare fiskar främst sill, skarpsill och makrill med flyttrål. Läs mer…
I motsats till vad de flesta människor i Sverige tror så står små och mellanstora trålare (SIN 602 Courage) med bas längs Östersjöns kuster för huvuddelen av sillfisket i Östersjön Läs mer…
Pelagiska landningar från svenskägda båtar 2024 är betydligt större än de pelagiska landningar som redovisas för enbart svenska fiskebåtar. Detta då svenskar äger många båtar i Danmark samt enstaka båtar i Finland, Tyskland och Marocko Läs mer…
För att få en komplett bild av hur mycket pelagiska svenska fiskebåtar landar måste även de båtar svenska yrkesfiskare har i andra länder tas med. Många svenska fiskeriföretag har fiskebåtar både i Danmark och Sverige. Några svenska fiskeriföretag har fiskebåtar i Finland och Tyskland men från dem finns det inte något tillgång på statistik. Läs mer…
När det gäller skarpsill sker huvuddelen av fisket i Östersjön. Sillfisket sker huvudsakligen i Nordsjön. Och i motsats till sillfisket i Östersjön domineras skarpsillsfisket av stora trålare från Göteborgsområdet. Läs mer…
Sill är den viktigaste arten för det pelagiska svenska fisket. Det mesta av sillen fångas i Nordsjön men det fiskas också i Norska havet (NVG-sill), Östersjön och Bottenhavet. I Skagerak och Kattegatt fiskas däremot nästan ingenting på grund av att fisket vill undvika att fånga vårlekande sill från västra Östersjön då det beståndet krympt kraftigt på grund av klimatförändringar. Läs mer…
Astrid Fiske AB är Sveriges största fiskeriföretag. Det bedriver fiskeriverksamhet i både Sverige och Danmark samt äger och hyr in fiskebåtar för detta. Företaget har två dotterbolag, Astrid Fiskeri A/S i Danmark och Astrid Pelagic AB i Sverige. Personal hyrs in från Astrid Crew Sverige AB och dess dotterbolag Astrid Crew Danmark ApS. Läs mer…
Skarpsill som också kallas brisling i Västerhavet och vassbuk i Östersjön är ett fiske där svenskarna dominerar. I sillfisket förekommer också många danskägda och norskägda fiskebåtar, men i brislingfisket (skarpsillsfisket) spelar de en mindre roll. Läs mer…
Jag har redovisat svenska pelagiska landningar för sill, skarpsill (brisling, vassbuk), makrill och tobis. De arter som det pelagiska fisket i Sverige är inriktat på. Men att bara redovisa landningar från svenskflaggade fiskebåtar säger väldigt lite om det svenska pelagiska fisket rent generellt. Läs mer…
Vid sidan av sill och skarpsill finns det också ett pelagiskt svenskt fiske av tobis och makrill. Det är betydligt mindre än fisket av sill och skarpsill och bedrivs nästan enbart i Västerhavet. Läs mer…
Svenska fiskebåtar fiskar huvudsakligen skarpsill i Östersjön. Allt storskaligt skarpsillsfiske är riktat trålfiske med sill som bifångst. Men de mindre trålarna som främst bedriver riktat sillfiske får skarpsill som bifångst. Många mindre trålare bedriver även riktat skarpsillsfiske och får då sill som bifångst. Läs mer…
De viktigaste arterna i svenskt fiske är sill och skarpsill i det pelagiska fisket samt räka, kräfta, torsk, sej och kolja i det demersala fisket. När det gäller sill fiskades det lika mycket i Nordsjön som i Östersjön under 2023. De flesta båtar hör hemma i Östersjön och fiskar enbart där. Läs mer…
Tre stora pelagiska trålare ägs av företag med bas på Rörö. S 264 Astrid, GG 64 Astrid-Marie och S 144 Themis. Jag har på några bilder under den senaste tiden noterat att de skiljer sig väldigt tydligt från andra svenska pelagiska företags stora pelagiska trålare. Det är en speciell detalj på stora Röröbåtar som är väldigt iögonenfallande om båtarna betraktas ovanifrån. Läs mer…
Sen senaste gången jag gjorde en lista över Sverige största fiskebåtar år 2022 har listan över de största fiskebåtarna förändrats. Nya GG 203 Ginneton och GG 330 Carmona har levererats och GG 505 Polar har ersatts av en mindre båt som dessutom bytt hemmahamn. Läs mer…
Med hjälp av Global Fishing Watch har jag kunnat kartlägga var alla pelagiska svenska fiskebåtar fiskat mellan den 1 juli 2021 och den förste juli 2023. Den största pelagiska fiskerikoncernen är Astrid Fiske och de har tre båtar som bedriver pelagiskt fiske. En med svensk flagg och två med dansk flagg. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Norska havet och Nordatlanten består av konsumtionsfiske av sill, makrill och skarpsill (brisling) samt industrifiske av tobis, kolmule, vitlinglyra (sperling) och skarpsill. Dessutom har svenska båtar ibland kvoter för hästmakrill (taggmakrill) och lodda. Läs mer…