Stiftelsen för Östersjölaxen sprider lögner

Stiftelsen för Östersjölaxen sprider lögner. Laxen I Östersjön har problem. Det är odiskutabelt. Bestånden återhämtar sig inte trots minskat fiske. Men de förklaringar till problemen som Stiftelsen för Östersjölaxen ger består i huvudsak av lögner. Falska påståenden och påhittade så kallade sanningar.

– Våra fiskvårdsorganisationer ute i landet gör ett fantastiskt jobb med att förvalta och upplåta fisket i älvar och åar. I våra vattendrag är vi sist i kedjan för att få ta del av den fantastiska resurs som starka fiskbestånd skulle kunna vara och tyvärr är det bara att konstatera att i stort sett inga tecken pekar åt rätt håll, den vilda laxen visar inga tecken på att återhämta sig nu för tredje säsongen i rad, säger Thomas Johansson i ett pressmeddelande. Han är generalsekreterare i Stiftelsen för Östersjölaxen.

Några exempel:

• Råneälven stängde sitt fiske efter lax, kort in på säsongen för andra året i rad, sedan de konstaterat att mängden lax som vandrar upp för att leka ligger på för låga nivåer.
• Byskeälven noterar i stort sett samma mängd uppvandrande fisk som i fjol, vilket hade kunnat vara ett litet positivt tecken, men det är stor lax, lax med tre havsår eller flergångslekare vilket betyder att lax med bara 1 eller 2 havsår inte verkar finnas.
• Torneälven, den viktigaste älven och den älv som producerar mest vild lax i Sverige lär inte nå över fjolårets uppvandring på 24 667 laxar. Torneälven räknade in 101 094 laxar 2014, för drygt tio år sedan.
• Kalixälven räknade in nästan 9 000 laxar som vandrade upp för att leka 2024 – i år har hittills 115 laxar vandra upp i älven.

– Det här visar på att läget för den vilda laxen är akut. Fortsätter vi med ett kommersiellt fiske efter lax i Östersjön så kommer det inte att finnas någon vild lax kvar inom några år, för nu pekar kurvorna brant nedåt, fortsätter Thomas Johansson.

Lögnerna

Problemet med Thomas Johanssons resonemang är att fritidsfisket fångar mer lax än yrkesfisket. Och eftersom ingen lever på fritidsfiske är det självklart att det i första hand är fritidsfisket som måste stoppas. Sen kommer lögnerna om orsaken till problemen:

• En överdödlighet ute i havet – lax som vandrar ut i havet för att växa till sig dör.
• Ett överfiske av ”Östersjöns motor”, sill/strömming, som lett till att maten är slut ute i havet.
• En okänd andel laxar som fångas som bifångster i det storskaliga trålfisket.
• En stor flotta med industritrålare som fiskar storskaligt, som tar upp allt som de kan fånga och som gör det extremt effektivt med hjälp av avancerad teknik.

Det första påståendet är helt säkert sant. Orsaken är däremot inte känd. Men troligen handlar det om klimatförsämringar, dvs ett varmare hav vilket missgynnar laxen. Men de andra tre påståenden är ren lögner.

Sanningen

Det finns inget överfiske av sill i Östersjön. Det är en lögn som inte stöds av forskningen.

Inte heller fångas det nån lax i det pelagiska trålfisket. Alla fångster som landas i Danmark kontrolleras och lax som bifångst är icke förekommande eller extremt ovanligt. Påståendet har inget stöd i verkligheten. Med andra ord är det en lögn.

Det finns inte heller nån stor flotta av storskaliga industritrålare i Sverige (eller för den delen i nåt annat land med fiskerätttigheter i Östersjön). Påståendet om den stora flottan är alltså ytterligare en lögn.

Faktum är att det finns 7 stora pelagiska trålare som främst bedriver konsumtionsfiske av sill och makrill i Nordsjön och Nordatlanten samt 1 stor pelagisk trålare som främst fiskar sill i Bottenhavet för fiskmjölsindustrin. Dessutom bedriver samtliga 8 trålare ett skarpsillsfiske i Östersjön för fiskmjölsindustrin. I detta fiske tas sill som bifångst. Ju längre söderut som fisket bedrivs ju mindre bifångst av sill. Ett par av de tidigare nämnda 7 trålarna fiskar också i viss omfattning sill för fiskmjölsindustrin i Bottenhavet. Slutligen bedriver dessa båtar också ett fiske av tobis och skarpsill i Nordsjön för fiskmjölsindustrin.

Dessutom finns 3 mellanstora trålare varav en fiskar sill i Bottenhavet för fiskmjölsindustrin och 2 fiskar sill i Östersjön för konsumtion samt sill och skarpsill i Östersjön till fiskmjölsindustrin.

Stiftelsen för Östersjölaxen ägnar sig år att sprida en massa lögner. Thomas Johansson från Stiftelsen för Östersjölaxen vet förmodligen att det är lögner men upprepar dem ändå. Ett sådant förhållningssätt är totalt oseriöst och det minskar trovärdigheten för allt som Stiftelsen för Östersjölaxen säger.

Läs mer:

• Var är den pelagiska fiskeflottan juni 2025?
• Sanningen om överfiske i Östersjön
• Det finns inget överfiske i Östersjön
• Kraftig minskning av lax i Östersjön
• Industrifiske är inget hot mot laxen