Vet länsstyrelsen på Gotland vad de pratar om?

Det kanske det vet, men media vet helt säkert inte vad de pratar om. För det länsstyrelsen tar upp är ett problem som inte berör det kustnära fisket. I själva verket berör problemet enbart tre båtar, VY 242 Vestland (256 bruttoton), VY 33 Britton (113) och VY 43 Viken (71). Enda alternativet till det är att länsstyrelsen på Gotland inte vet vad de pratar om. Länsstyrelsen på Gotland anser att reglerna kring bifångst och kvotsystemet för de fiskebåtar som ingår i det pelagiska systemet med individuella överförbara kvoter missgynnar de allra minsta bland de sillfiskebåtar som har överförbara kvoter:

Trots att varje fartyg i det pelagiska fisket har en egen kvot för varje år, gör reglerna att om fördelningen i fångsten vid ett tillfälle skiljer sig mer än 10 % mellan arter, så kan de få sanktioner i form av böter eller prickbelastning. I värsta fall kan det leda till att fisklicensen dras in även om de inte har fångat mer än vad de får.

Stora trålare som fiskar i flera dagar kan justera avvikelser genom att byta fiskeområde. De trålare vi har på Gotland, och längs ostkusten, har ett småskaligt fiskemönster, de går ut på morgonen, fiskar under dagen och går sedan in för att lossa. Därmed har de inte heller samma möjligheter att justera fångsten.

Problemet är att det också framställs som att det handlar om att det småskaliga kustnära fisket missgynnas. Men då måste vi återigen fråga oss vad som menas med småskaligt fiske. Det fiske som bedrivs av båtar på Gotland som fiskar med individuella överförbara fiskerättigheter kan inte på något sätt och vis vara småskaligt och kustnära. Det småskaliga kustnära fisket har en helt annan kvot de fiskar på och helt andra regler än vad som gäller för det fiske som bedrivs med överförbara kvoter.

Pratar vi om vissa fördelningsproblem för viss båtar inom det pelagiska systemet så handlar det inte om vad som menas med kustnära fiske i den svenska terminologin, utan om utsjöfiske, storfiske, mer storskaligt fiske. På Gotland finns det tre båtar som ägnar sig åt sånt fiske och de kan i verkligheten också byta fångstplats när de vill. De måste inte landa sillen och skarpsillen i Ronehamn, utan kan landa i exempelvis Grankullavik, Byxelkrok, Västervik, Karlskrona eller Simrishamn.

De gotländska båtarna är inte heller på något sätt de minsta båtarna inom det pelagiska fisket med individuella överförbara kvoter. De minsta båtarna finns på Västkusten. Dels finns några pyttesmå med pyttesmå innehav av fiskerättigheter, men det finns ganska små båtar med hyggligt stora rättigheter, däribland GG 39 Rossö (151 bruttoton), GG 77 Falken (56) och GG 840 Svanen (152), samtliga från Rörö. De kan inte land sillen i hemmahamnen utan får land på andra ställen. Så kan också båtarna på Gotland göra. De tre nämnda Röröbåtarna är inte större än båtarna i Östersjön och måste fiska på samma sätt.

Vad jag tror så handlar det mer om att yrkesfiskarna i Östersjön inte är vana att ägna sig åt utsjöfiske med bortavaro hemifrån under perioder. De har inga sådana traditioner. Ska de fiska pelagiskt inom det pelagiska systemet måste de kanske lära sig det. Eller gå över till fiske på kustkvoten med lite mindre båtar. Dessutom ör det troligen så att båtarna på Gotland har lönsamhetsproblem. Varken Vestland eller Britton fiskar annat än pelagiskt. Går de inte upp i  Bottenhavet och fiskar på kustkvoten (Östersjökvoten) har de inte tillräckligt stora fiskerättigheter för sill och skarpsill för att de ska få fisket att löna sig. I Bottenhavet och Bottenviken får även stora trålare fiska på kustkvoten. Det kan knappast vara länsstyrelsens uppgift att lösa lönsamhetsproblemen för gotländska fiskare som skaffat sig för stora båtar i förhållande till det fiske de bedriver. Om det nu är på detta vis. Viken har också tillstånd att fiska torsk och har därför större möjligheter att klara sig ekonomiskt än de andra två.

Säkert i alla fall är att de regler länsstyrelsen på Gotland pratar om inte slår mot det småskaliga kustnära fisket. Inte så länge de anser att det handlar om fiske med individuella överförbara fiskerättigheter. Men rent allmänt är det säkert så att det än så länge finns alltför många byråkratiska och krångliga regler för fisket. Där har länsstyrelsen på Gotland sannolikt helt rätt.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!

Ett svar på “Vet länsstyrelsen på Gotland vad de pratar om?”

Kommentarer är stängda.