Den pelagiska kustkvoten

Inlägg nr 9 av 14 i serien Svenskt fiske 2014

Kustkvoten är en del av det pelagiska fisket som är reserverat för mindre fiskebåtar,en del av det småskaliga kustfisket. Huvuddelen av kustkvoten finns i Östersjön (Östersjökvoten) och där är också trålfiske tillåtet, främst i Bottenhavet och Bottenviken, men för mindre båtar också viss omfattning i andra områden. Kustkvoten utgör en viss andel av den totala svenska kvoten. En speciell kvot är också avsatt för sillfisket (strömmingsfisket) i norra Östersjön. Makrill finns bara på Västkusten så det är en västkustkvot.

Småskaligt kustfiske

Kustkvoten i Västerhavet (Skagerak, Kattegatt, Nordsjön) utgör 1,5% av den samlade sillkvoten, 4% av skarpsillskvoten och 5,5% av makrillkvoten i Västerhavet. I Västerhavet är trålfiske inte tillåtet på kustkvoten, däremot är det tillåtet med mindre snörpvadar, lysfiske, garn samt krokredskap som dörj, pilk och backor. Skarpsill inom kustkvoten fiskas i lysfiske och med snörpvad, sill främst med garn, makrill främst med dörj, pilk och häckla. 2008 deltog 107 båtar under 12 meter och 2 längre båtar i det småskaliga pelagiska fisket på Västkusten.  Sannolikt är det färre idag.

I västra Östersjön (inkluderar Öresund) utgör kustkvoten för sill nästan 20% av den totala kvoten och de båtar som fiskar på kustkvoten här fiskar också i allmänhet torsk och annan fisk. Kustkvoten för skarpsill i Östersjön är 0,5% av hela den totala svenska skarpsillskvoten. I övriga Östersjön är det också vanligt att många mindre båtar som också fiskar torsk ägnar sig också åt pelagiskt fiske, då på kustkvoten. I västra och östra Östersjön är det tillåtet för båtar under 12 meter att fiska med trål. 2008 fanns det 30 kustfiskebåtar under 12 meter och 2 längre båtar som ägnade sig åt garnfiske eller fiske med ryssja, en del av detta efter sill (strömming).

I norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken) finns det även ett antal större trålare som fiskar på kustkvoten. En av östkustens stora fiskebåtar som fiskar på kustkvoten är Gävlebåten GE-49 Sette Mari (tidigare GG 59 Sette Mari) på 352 ton. En för svenska förhållanden ganska stor båt.  2008 fanns det 5 båtar som i huvudsak ägnade sig åt sillfiske (strömmingsfiske) i Bottenhavet och Bottenviken. Många av siklöjetrålarna i Norrbotten fiskar också sill på kustkvoten och torsk i Östersjön. De fiskar då i allmänhet med garn. Det fanns 17 siklöjetrålare under 12 meter och 10 stycken längre år 2008. Dessutom fanns det år 2008 71 båtar under 12 meter och 6 längre båtar som ägnade sig åt blandat garnfiske efter sill (strömming), siklöja, sik och abborre i Bottenviken.

Det total antalet fiskebåtar som fiskat på den pelagiska kustkvoten har varit 300 under åren 2009-2014. På grund av att kustkvoten medger fritt tillträde och att den är begränsad har det genomförts ett antal fiskestopp sen den infördes. Dessutom har det reglerats med ransoner per vecka och liknande för att undvika totala fiskestopp. För alla fiskarter utom skarpsill har kustkvoten ökat mätt i ton sen införandet 2007.

Pelagisk kustkvot 2014, ton

Makrill, 386
Sill, norra Östersjön, 10 000
Sill, Skagerak/Kattegatt, 304
Sill, västra Östersjön, 703
Sill, östra Östersjön, 1 155
Skarpsill, Skag/Katt, 337
Skarpsill, Östersjön, 484

De båtar som fiskar på kustkvoten i Västerhavet är i huvudsak mindre båtar som kombinerar sitt kräft- hummer- och krabbfiske med fiske av makrill, sill och skarpsill under vissa delar av året. En del har också tillgång till effortdagar för fiskfiske.

Kustkvoten och östersjökvoten är inte uppdelade på individuella fartyg och de går inte att sälja eller köpa. Fisket är fritt på dessa kvoter tills kvoterna är uppfiskade. Då stängs fisket vilket händer vissa år. Noterbart är också att kustkvoten ökat med tiden samt att det många år förekommer extra tilldelning.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Serienavigation<< Svenskt pelagiskt fiske 2014Småskaligt kustnära fiske >>
Advertisements