Burfiske av räkor är bra med kan inte bli nåt egentligt alternativ

Idag fiskas 100% av alla räkor som fiskas i svenska vatten med bottentrål. Faktiskt är det så att 100 procent av alla räkor som fiskas i Skagerak av norska, danska eller svenska fiskare tas upp med bottentrål.

Det finns ett arbete för att utveckla burfiske på räkor. Något som förekommer i andra delar av världen, exempelvis på Kanadas och USA:s västkust och i några fjordar på Nova Scotia i östra Kanada, några områden i Maine i nordöstra USA och i liten utsträckning i Skottland. Bara de tre senare fiskena handlar om samma art som den som fiskas i Skagerak, Nordhavsräkan. Burfiske av nordhavsräka är med andra ord mycket ovanligt och förekommer alltså bara i mindre områden och i liten utsträckning.

I Sverige har burfiske av räkor provats i Gullmarsfjorden. Det kan kanske fungera men det handlar om att mycket små andelar av räkorna som fångas kan fiskas med bur. På Brattenområdet eller längre ut i Skagerak är burfiske inte möjligt. Där trålas det efter fisk, skarpsill och sill. I områden där det trålas går det inte att fiska med bur. Burfiske skulle alltså i princip bara kunna ske innanför trålfiskegränsen och de enda områden där det fiskas räka innanför trålfiskegränsen är Gullmarsfjorden och Kosterfjorden. Sannolikt kan inte allt bottentrålsfiske där heller ersättas med burfiske.

Försöken med burfiske i Gullmaren har efter inledande misslyckanden fått hyggligt bra resultat men det är svårare att få ekonomin att gå ihop vid burfiske än vid trålning. Dessutom är burfiske mycket slitsammare arbete än trålfiske:

När Bobo Roysson fiskade kräftor längst kusten utanför Lysekil fick han ofta räkor som bifångst i burarna. Då föddes tanken på att bygga burar med finare nät för att försöka sig på burfiske av räkor.

[…]

– Under 2016 har projektet utvärderat olika typer av burar och vilka områden som ger mest fångst. Förhoppningen är att komplettera fisket vid Koster, Smögen och Gullmarn där man bottentrålar idag, säger Bobo.

Projektet har testat sju olika burar och hittat en variant som fungerar bra för både kräftor och räkor. Buren är rätt tung, otymplig och kräver en större båt men ger bättre och större fångster än mindre burmodeller. Buren agnas idag med sill eller makrill men under nästa år kommer man även att utvärdera vilket bete som fungerar bäst. Det är också en stor fördel att buren kan användas för både räkor och kräftor, på så sätt förlängs fiskesäsongen eftersom räkfisket bara är aktuellt under vårvintern. Då är räkan som hungrigast och hugger bättre eftersom den precis släppt sin rom.

– En överraskande slutsats har varit att burarna verkar fånga större räkor än trålen, berättar Bobo. Räkorna är också finare i skalet eftersom de inte skadas på samma sätt som vid trålfångster.

Varför är inte fler intresserade av att fiska räkor med bur i Sverige? Bobo tror att trålfisket som metod är djupt förankrad hos fiskare och att burfiske på ett sätt är tyngre för de som fiskar. Men han är övertygat om att intresset för burfiske kommer att öka efter projektet.

Det är självklart bra om ett burfiske på räkor kan utvecklas i Bohuslän och att bottentrålningen därmed kan minska. Men det finns sannolikt inga förutsättningar för att burfisket ska kunna stå för mer än 5-10% av räkfisket i Sverige och södra Norge. I Danmark finns inga förutsättningar för burfiske på räka. Burfiske av räka må vara framtiden, men det är inget fiske som kan ersätta bottentrålning mer än i liten utsträckning.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Advertisements