Fritidsbåtar orsakar negativa effekter på kustmiljön

Fritidsbåtar ger upphov till flera typer av negativa effekter på kustmiljön. Störst är påverkan i grunda, vågskyddade områden där miljöer med höga naturvärden idag hotas. Men genom att styra bort påverkan från känsliga områden och ändra sättet vi använder och förvarar våra båtar på går det att göra båtlivet mer hållbart.

Det visar en ny rapport från Havsmiljöinstitutet, Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige. Rapporten är en kunskapssammanställning över de effekter båtlivet har på kustmiljön. Den visar att en ökad utbredning av småbåtshamnar, bryggor och muddrade områden orsakar förluster av viktiga bottenmiljöer.

Muddring leder till ökad uppgrumling och spridning av bottensediment, näringsämnen och miljögifter. Båttrafiken leder till uppgrumling och skador på bottenmiljön, ger betydande utsläpp av giftiga ämnen och föroreningar samt genererar undervattensbuller som stör fiskar och däggdjur.

Flyginventeringar visar att det idag finns nästan 110 000 bryggor längs Sveriges kuster. Och fler blir det, antalet bryggor och marinor ökar stadigt med cirka 1 700 nya bryggor varje år.

– Trots att varje enskild båt och brygga har en liten miljöpåverkan gör det stora antalet att den totala effekten av båtlivet blir betydande, säger Per Moksnes, forskare vid Havsmiljöinstitutet och en av författarna till rapporten, i ett pressmeddelande.

Mängden motorbåtar med allt större motorer som saknar avgasrening medför att fritidsbåtar släpper ut stora mängder föroreningar, där till exempel utsläppen av växthusgaser är i samma storleksordning som utsläppen från det svenska inrikesflyget. Utsläppen av giftiga ämnen från fritidsbåtars bottenfärger är också betydande. Exempelvis visar sedimentundersökningar längs Sveriges kuster att halterna av det giftiga, och idag förbjudna, ämnet tributyltenn (TBT) överskrider gränsvärdet för god miljöstatus i 90 procent av alla undersökta områden.

– Grunda vågskyddade områden är extra känsliga för störningar från båtlivet. De tillhör kustens mest produktiva och värdefulla naturtyper, med bland annat ålgräs och andra kärlväxter, som är viktiga uppväxtmiljöer för fiskar och kräftdjur, säger Sofia Wikström, forskare vid Stockholms universitet och en av författarna, i ett pressmeddelande.

En stor majoritet av alla bryggor och småbåtshamnar är placerade i dessa områden. En analys som omfattar hela den svenska kusten uppskattar att runt 20 procent av vegetationen i dessa miljöer är negativt påverkad av fritidsbåtar idag.

Sammanfattningsvis visar rapporten att det stora antalet båtar och bryggor leder till en omfattande påverkan på känsliga miljöer med höga natur- och rekreationsvärden längs många kuststräckor. Men sammanställningen visar också att det går att minska miljöbelastningen från fritidsbåtar.

– Genom att bland annat styra bort exploatering och båttrafik från känsliga kustmiljöer, öka förvaring av båtar på land samt öka användningen av miljövänlig teknik skulle fritidsbåtlivet kunna göras mer hållbart, säger Per Moksnes.

Rimliga åtgärder vore ett stopp för nya småbåtshamnar, krav på avgasrening för båtar, miljövänligare bränslen, båtskatt för att fritidsbåtarna ska betala för sin miljöförstöring (något som också innebär ett båtregister), ankringsförbud i grunda vikar med stora miljövärden samt rivning av bryggor och fritidsbåthamnar i sådana områden. Dessutom borde kanske motorbåtar förbjudas i vissa grunda områden för att minska buller och andra störningar. I andra områden kan hastighetsbegränsningar införas. Flytbryggor som orsakar större skador än andra bryggor bör förbjudas i grunda områden.

Båtar bör i större utsträckning förvaras på land när de inte används. Sådana anläggningar är vanliga i USA och fungerar bra. Fler lättillgänliga båtramper minskar också behovet av småbåtshamnar då båten kan förvaras på en trailer på land. De innebär också att giftiga båtbottenfärger inte behöver användas liksom att arbetat med att hålla båtbottnar rena blir mindre.

Advertisements