Tångräka och sandräka kan också fiskas

Att äta räka är mycket populärt och uppskatta i Sverige. Den räka vi äter mest av är nordhavsräka (Pandalus borealis) som fiskas i Nordatlanten, Nordsjön och Skagerak. Andra räkarter som äts är tigerräka (Panaeus monodon) som säljs som scampi i likhet med svenska havskräftor och som gamba, stor sötvattensräka (Macrobrachium rosenbergii) som främst är odlad och argentinsk rödräka (Pleaticus muelleri) som främst är vildfångad. Tigerräka förekommer både odlad och vildfångad. En annan odlad art som äts i stor utsträckning är Vannameiräka (Litopenaeus vannamei) medan en annan vildfångad art är stor rödräka eller gamba (Aristaeomorpha foliacea) som fiskas kommersiellt i Medelhavet.

Nordhavsräka. Public domain

Men istället för att bara äta nordhavsräka och importerade räkor från andra håll i världen borde vi också kunna äta fler lokalt fiskade räkor av andra arter. I Belgien, Nederländerna, Tyskland, Storbritannien och Danmark finns ett omfattande fiske av hästräka (Crangon crangon) som också kallas sandräka I Sverige och på engelska brown shrimp. Hästräka förekommer rikligt även i Sverige från Bohuslän och söderut till södra Östersjön men vi har inget fiske och inte heller någon konsumentmarknad. Det danska fisket av hästräka är lika stort som fisket av nordhavsräka (vanlig räka) och omsätter lika mycket pengar. Det är dock fler båtar engagerade i fisket av hästräka än fisket av nordhavsräka.

Hästräka. Bild: Hans Hillewaert. Licens: CC BY-SA 4.0

I de länder där hästräka fiskas fångas de i allmänhet av små bomtrålare men fiske där trålen dras av hästar förekommer enligt uppgift fortfarande i Belgien. En trål kan sannolikt även dras med traktor men om det förekommer har jag ingen kännedom. Den typen av fiske som förekommer i andra länder är sannolikt inte möjligt att genomföra i Bohuslän, men kanske i Halland där stränderna påminner om den jylländska västkustens stränder. Kanske skulle det också vara möjligt att fiska hästräka med bur. Hästräka som fullvuxen är normalt mellan 3 och 5 centimeter långa men kan bli upp till 9 cm. En liknande räka som finns på lite djupare vatten är Tvåkölad lerräka (Crangon allmanni). 

Tångräkor förekommer allmänt längs västkusten i Sverige på grunt vatten (5-15 meter) under sommaren och på djupare vatten under vintern men den förekommer också längs med östkusten upp till Gävletrakten. Två arter är vanligt förkommande, Kortfingrad tångräka (Palaemon elegans) och Långfingrad tångräka (Palaemon adspersus). Långfingrad tångräka är starkt knuten till ålgräsängar. De kan bägge bli maximalt 7 centimeter långa. Bägge är möjliga att fiska och har förr fiskats. Men de miljöer där dessa räkor lever är känsliga och fiske med trål är sannolikt helt uteslutet. Idag fiskas de i Sverige med håv av sportfiskare och sportfiskebutiker för användning till bete. I Danmark finns ett kommersiellt fiske i Bälthavet som bedrivs med håv. Det är främst långfingrad tångräka som fångas i detta fiske. De blir röda som kokta i likhet med nordhavsräka.

I England, Wales, Skottland och Irland kring Irländska sjöns kuster finns kommersiellt fiske av en närbesläktad art, Tigertångräka (Palaemon serratus),

Kortfingrad tångräka. Bild: Sveti Juraj Licens: Gnu FDL

Vissa andra räkarter fångas som bifångst i fisket av nordhavsräka. Framförallt är det glasräkor. Den vanligaste räkan som fångas är röd glasräka (Pasiphaea tarda) och mycket av den landas och säljs på Göteborgs fiskauktion för ungefär halva det pris som nordhavsräka betingar. Röd glasräka kallas också amerikanare och är mycket bra att använda till sushi. Det är den största räkan som finns i svenska vatten och kan bli uppemot 2 decimeter lång.

Förutom röd glasräka fångas också mindre mängder rosa (skär) glasräka (Pasiphaea multidentata) och vit glasräka (Pasiphaea sivado), randig karamellräka (Pandalus montagui) och polarräka (Lebbeus polaris) som också kallas ringräka. Randig karamellräka fiskas kommersiellt i ett riktat fiske i Storbritannien. Enstaka randiga karamellräkor finns ibland med bland de nordhavsräkor som säljs till konsument. Alla är de goda att äta.

Det är uppenbart att vi kan äta mer räkarter än nordhavsräka. Tångräka och hästräka kan både fångas med håv vilket är miljö- och framförallt klimatvänligare än bottentrålning. Men för att sådant fiske ska kunna få lönsamhet krävs sannolikt riktigt höga priser. Framförallt krävs det dock efterfrågan.

Advertisements