Skagen är Danmarks största fiskehamn

I Skagen landades 33% av all fisk som landades i Danmark år 2017. Totalt landades 393 000 ton fisk i Skagen till ett värde av 922 miljoner DKK. Framförallt är det industrifisk samt sill för konsumtion som landas i Skagen. Av landningarna i Skagen stod svenskflaggade båtar för 21% (81 351 ton) vilket också gör Skagen till Sveriges största fiskehamn. Ungefär 30% av de svenska fångsterna landas i Skagen. Norska båtar stod för 12% (47 492 ton) av landningarna i Skagen år 2017.

Den nästa störst landningshamnen för svensk fisk är Västervik där cirka 15% av de svenska landningarna sker. Huvuddelen av den fisk som landas i Västervik körs till Skagen på lastbil för att användas i industrin där.

Av de danskflaggade båtar som landar mycket i Skagen är de flesta också svenskägda så Skagen är en dansk fiskehamn beroende av svenska yrkesfiskare. Svenska yrkesfiskare är också huvudintressenter i FF Skagen (inklusive Skagen Pelagic) och Sweden Pelagic med verksamhet i Ålbæk, dvs i de tre störst pelagiska industrierna i Skagen-området.

Hanstholm är den näst största fiskehamnen i Danmark med landningar på 240 811 ton till ett värde av 864 miljoner DKK. Hanstholm är den viktigaste landningshamnen för konsumtionsfisk. I Hanstholm landas cirka 5% av alla svenska fångster vilket gör Hanstholm till en av de tio största svenska fiskehamnarna,

Nummer tre när det gäller landningar i Danmark är Thyborøn med 301 578 ton till ett värde av 666 miljoner danska kronor. Att just dessa tre hamnar är de största beror på att Danmarks tre fiskmjölsfabriker ligger där.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Advertisements

Grönlands största fiskebåtar 2018

Grönlands fiskebåtar har visat sig finnas med i det danska skeppsregistret. Grönländska företag finns med i danska företagsregistret. Detta har jag inte förstått tidigare men det underlättar en kartläggning av vilka som som är störst och vem som äger vad. De största grönländska fiskebåtarna är räktrålare med några få undantag, GR 2-201 Ilivileq, GR 6-49 Polar Amaroq, GR 6-395 Tasermiut och GR 6-41 Tasiilaq som till stor del fiskar pelagiskt. Det är marginella förändringar jämfört med 2017, främst på grund av att jag har bättre källor.

Grönlands största fiskebåtar 2018 efter tonnage, namn, bruttoton, ägare

GR 6-23 Svend C, 4 916, Sikuaq Trawl A/S (fam. Christensen)
GR 6-54 Polar Princess, 3 787, Polar Seafood Greenland A/S (Polar Seafood)
GR 2-201 Ilivileq, 3 695, Arctic Prime Fisheries ApS (Kristjansson)
GR 6-373 Markus, 3 377, Qajaq Trawl A/S (Polar Seafood och Søren Brandt)
GR 6-6 Akamalik, 3 207, Royal Greenland A/S
GR 6-49 Polar Amaroq, 3 047, Polar Pelagic A/S (Polar Seafood)
GR 8-325 Nataarnaq, 2 838, Ice Trawl Greenland A/S (Royal Greenland)
GR 6-310 Regina C, 2 772, Niisa Trawl ApS (fam. Christensen)
GR 6-403 Qaqqatsiaq, 2 772, Royal Greenland A/S
GR 6-10 Tuugaalik, 2 652, Qaleralik A/S (Royal Greenland)

Svend C

I praktiken finns det egentligen bara fyra företagskoncerner som dominerar det grönländska fisket, det är Royal Greenland som ägs av självstyret på Grönland, delvis danskkontrollerade Polar Seafood, islandskontrollerade Arctic Prime Fisheries ApS och den grönländska familjen Christensen.

Grönlands största fiskebåtar 2018 efter längd, namn, bruttoton, ägare

GR 6-54 Polar Princess, 88, Polar Seafood Greenland A/S (Polar Seafood)
GR 6-49 Polar Amaroq, 86, Polar Pelagic A/S (Polar Seafood)
GR 6-23 Svend C, 81, Sikuaq Trawl A/S (fam. Christensen)
GR 6-41 Tasiilaq, 78, Pelagic Greenland A/S (Royal Greenland)
GR 6-395 Tasermiut, 76, Nanoq Seafood A/S (Royal Greenland)
GR 6-6 Akamalik, 75, Royal Greenland A/S
GR 2-201 Ilivileq, 74, Arctic Prime Fisheries ApS (Kristjansson)
GR 6-373 Markus, 70, Qajaq Trawl A/S (Polar Seafood och Søren Brandt)
GR 6-310 Regina C, 70, Niisa Trawl ApS (fam. Christensen)
GR 6-403 Qaqqatsiaq, 70, Royal Greenland A/S

Då Polar Seafood delvis är danskägt tillhör några av deras båtar också de största danskägda fiskebåtarnq.

Polar Princess

Polar Princess. Bild: Polar Seafood

Källor: Dansk Skibsregister, CVR och DNV

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Olagligt trålfiske i Öresund

Sen 1930-talet har trålfiske varit förbjudet i Öresund. Trots det kommer det regelbundet uppgifter om olagligt trålfiske i Öresund. De som sägs ägna sig åt det olagliga fisket är danska trålare från fiskelägen på Nordsjälland som exempelvis Gilleleje. Uppgifterna har jag hört både från svenska garnfiskare såväl som danska garnfiskare som fiskar i Öresund. Det är bland garnfiskare i området en sanning som varit känd länge att danska trålare fiskar olagligt i Öresund.

Nu menar Greenpeace i Danmark att de filmat olagligt trålfiske i Öresund, både fiske under en period när torskfiske är förbjudet och i trålfiskeförbudsområdet i Öresund:

”As a result of one month of surveillance in the region, Greenpeace has gathered evidence of six cases of illegal fishing by Danish trawlers from the harbor of Gilleleje. In some cases, the vessels were fishing in the part of the Sound where trawling is illegal all year around. In other cases the fishing took place in ‘Kilen’, an area in the northern part of the Sound covered by EU regulation on fisheries from Feb. 1 to March 31.”

GPS position, photos and footage of the trawling has been handed over to the Danish Agency for Fisheries and Control.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Low Impact Fishers (LIFE) oseriösa om östersjöfiske

I en skrivelse till den danska fiskeriministern Karen Elleman menar LIFE att danskt trålfiske i Östersjön är IUU-fiske (IUU=olagligt, reglerat och orapporterat). Detta med anledning av att det förekommer olagliga utkast i danskt trålfiske.

Det är nog ingen tvekan om att det förekommer olagliga utkast i danskt torskfiske med bottentrål i Östersjön. Det gör det sannolikt även i annat fiske, som exempelvis norskt och svenskt räkfiske och danskt kräftfiske. Hur stora utkasten är saknas det information om, därför är de siffror som LIFE presenterar i sitt brev helt påhittade.

Orsaken till detta är ofta att regelverken inte är anpassade till verkligheten och att överkapacitet i olika fisken bibehålls med byråkratiska regler (svenskt och norskt räkfiske) och bidrag (danskt torskfiske i Östersjön). Ibland beror det på att yrkesfiskare inte vill använda redskap som kan sortera ut bifångst (danskt kräftfiske) eller där reglerna inte tillåter att yrkesfiskare utvecklar redskap själva genom allt för detaljerade bestämmelser vilket gäller trålfisket i Östersjön.

När regelverket inte stämmer med verkligheten är det inte yrkesfisket som ska kritiseras eller klämmas år på det sätt LIFE gör och vill göra. Istället är det reglerna som ska ändras och myndigheterna som ska kritiseras.

LIFE tar inte heller någon hänsyn till att det idag nästan är omöjligt att bedriva garnfiske i Östersjön på grund av det stora sälbeståndet. Skulle bottentrålning i Östersjön förbjudas så innebär det att allt demersalt fiske i praktiken upphör i Östersjön. Kvar blir då bara det pelagiska fisket på sill och skarpsill. Vad LIFE föreslår är alltså ett stopp för torskfisket i Östersjön.

Vidare så hävdar LIFE att det är trålfiskets fel att torsken är undernärd och småväxt i Östersjön. Det finns inga som helst belägg för att det har med trålfisket att göra. Det kan lika gärna vara orsakat av ett garnfiske som bara inriktats på de största fiskarna. men de troligaste orsakerna är näringsbrist på grund av födobrist vilket orsakats av syrebrist och varmare hav. Syrebristen i Östersjön orsakas i sin tur av övergödning och varmare hav. En bidragande orsak kan också vara sjukdomar och parasiter som exempelvis sälmask och levermask vilka sprids av den stora sälstammen. Med många parasiter försvagas fisken varvid de också får olika sjukdomar.

På sätt och vis känns det som om LIFE inte begriper problemen för fisket i Östersjön. Därför hamnar de totalt fel i sin skrivelse och far med såväl osanningar som felaktigheter.

LIEF är en organisation för yrkesfiskare om fiskar med passiva redskap. Danska Foreningen for Skaansomt Kystfiskeri (FSK) är medlem i organisationen och i Sverige är SYEF medlem. SYEF är en helt obetydligt organisation med en handfull medlemmar och FSK representerar enbart en mycket liten andel av de danska yrkesfiskarna.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Danmarks största fiskebåtar 2018

De största fiskebåtarna i Danmark är i stort sett enbart pelagiska båtar. I stort sett alla är utrustade för fiske med trål och snörpvad. En båt är dock en räktrålare, det är R 38 Ocean Tiger. 3 av de 10 största båtarna (4 av de längsta) har svenska ägare och 3 har färöiska ägare. Två nya båtar har tillkommit, S 144 Themis och S 364 Rockall. Det är dock i stort små förändringar jämfört med 2017, både när det gäller danskflaggade båtar och danskägda båtar.

Det pelagiska fisket bedrivs i Nordsjön, Nordatlanten, Norska havet och Östersjön. De stora båtarna som finns på listan fiskar dock i allmänhet inte i Östersjön. Främst fiskas sill, makrill, blåvitling och skarpsill (brisling). De flesta av de pelagiska båtarna fiskar också tobis i Nordsjön under våren/försommaren. Räkfisket bedrivs i Nordatlanten.

Alla båtar ägs av relativt små familjeägda företag och de storföretag som äger många stora båtar i exempelvis Tyskland, Polen, Litauen och Nederländerna lyser med sin frånvaro i det danska fisket. Två företag, Astrid-koncernen och Gifico/Ginneton äger också stora båtar i Sverige.

HG 264 Ruth

HG 264 Ruth. Bild: Hirtshals havn

Största danska fiskebåtarna 2017 efter tonnage, namn, bruttoton, ägare

HG 264 Ruth, 3 720, Rederiet Ruth A/S (Gullak Madsen)
HG 265 Asbjørn, 2 967, Asbjørn A/S (Magnusen)
HG 62 Beinur, 2 790, P/R Beinur (Tindskard)
HG 333 Isafold, 2 499, P/R HG 333 Isafold
S 264 Astrid, 2 352, Astrid Fiskeri A/S (Johansson)
R 38 Ocean Tiger, 2 223, Ocean Prawns (Barslund Jensen)
S 349 Gitte Henning, 2 150, Gitte Henning A/S (Henning Kjeldsen)
S 364 Rockall, 2 135, Astrid Fiskeri A/S (Johansson)
E 349 Cattleya, 2 002, Cattleya A/S (Flemming Pedersen)
S 144 Themis, 1 568, Themis Fiskeri A/S (Ryberg)

Största danska fiskebåtarna 2017 efter längd, namn, meter, ägare

HG 264 Ruth, 88, Rederiet Ruth A/S (Gullak Madsen)
S 349 Gitte Henning, 78, Gitte Henning A/S (Henning Kjeldsen)
HG 62 Beinur, 78, P/R Beinur (Tindskard)
HG 333 Isafold, 76, P/R HG 333 Isafold
HG 265 Asbjørn, 75, Asbjørn A/S (Magnusen)
E 349 Cattleya, 70, Cattleya A/S (Flemming Pedersen)
S 264 Astrid, 70, Astrid Fiskeri A/S (Johansson)
S 364 Rockall, 70, Astrid Fiskeri A/S (Johansson)
S 205 Ceton, 63, Gifico ApS (Claesson)
S 144 Themis, 63, Themis Fiskeri A/S (Ryberg)

Största danska fiskebåtarna 2017 efter motorstyrka, namn, kW, ägare

HG 265 Asbjørn, 6 000, Asbjørn A/S (Magnusen)
HG 264 Ruth, 4 800, Rederiet Ruth A/S (Gullak Madsen)
S 349 Gitte Henning, 4 800, Gitte Henning A/S (Henning Kjeldsen)
HG 333 Isafold, 4 498, P/R HG 333 Isafold
R 38 Ocean Tiger, 3 961, Ocean Prawns (Barslund Jensen)
HG 62 Beinur, 2 999, P/R Beinur (Tindskard)
E 349 Cattleya, 2 999, Cattleya A/S (Flemming Pedersen)
S 264 Astrid, 2 999, Astrid Fiskeri A/S (Johansson)
S 364 Rockall, 2 999, Astrid Fiskeri A/S (Johansson)
S 205 Ceton, 2 999, Gifico ApS (Claesson)
S 144 Themis 2 999, Themis Fiskeri A/S (Ryberg)

När det gäller danskägda fiskebåtar tillkommer en lång rad räktrålare i länder som Grönland, Kanada och Estland. Kristian Barslund Jensen på Bornholm är genom sitt företag ägare av flera av dem medan Polar Seafood äger de flesta av dem. Polar Seafood har Helge Nielsen och Louise Schouv Petersen I Danmark som hälftenägare och de på Grönland boende Anders Jonas Brøns, Jens Kristian Friis-Salling, Henrik Leth och Michael Binzer som sannolika ägare av den andra hälften.

De svenskägda båtarna i Danmark ägs av människor som bor i Sverige och är därför inte att betrakta som danskägda utan svenskägda. De färingar som äger båtar i Danmark är bosatta i Danmark så jag hanterar de båtarna som danskägda.

Räktrålarna dominerar när det gäller tonnage och motorstyrka medan de pelagiska båtarna i stor utsträckning finns kvar bland de som är långa.

Polar Princess

Polar Princess. Bild: Polar Seafood

Största danskägda fiskebåtarna 2017 efter tonnage, namn, bruttoton, ägare

GR 6-54 Polar Princess, 3 787, Grönland, Polar Seafood Greenland A/S
Ocean Prawns, 3 751, Kanada, Ocean Prawns Canada Ltd (Barslund Jensen)
HG 264 Ruth, 3 720, Danmark, Rederiet Ruth A/S (Gullak Madsen)
Atlantic Enterprise, 3 457, Kanada, Clearwater Ocean Prawns Venture (Barslund Jensen & Clearwater)
GR 6-49 Polar Amaroq, 3 047, Grönland, Polar Pelagic A/S (Polar Seafood)
HG 265 Asbjørn, 2 967, Danmark, Asbjørn A/S (Magnusen)
HG 62 Beinur, 2 790, Danmark, P/R Beinur (Tindskard)
GR 6-8 Acadienne Gale II, 2 550, Grönland, Polar Seafood Greenland A/S
GR 15-203 Polar Nanoq, 2 522, Grönland, Sigguk A/S (Polar Seafood)
HG 333 Isafold, 2 499, Danmark, P/R HG 333 Isafold

Största danskägda fiskebåtarna 2017 efter längd, namn, meter, ägare

GR 6-54 Polar Princess, 88, Grönland, Polar Seafood Greenland A/S
HG 264 Ruth, 88, Danmark, Rederiet Ruth A/S (Gullak Madsen)
GR 6-49 Polar Amaroq, 86, Grönland, Polar Pelagic A/S (Polar Seafood)
S 349 Gitte Henning, 78, Danmark, Gitte Henning A/S (Henning Kjeldsen)
HG 62 Beinur, 78, Danmark, P/R Beinur (Tindskard)
HG 333 Isafold, 76, Danmark, P/R HG 333 Isafold
HG 265 Asbjørn, 75, Danmark, Asbjørn A/S (Magnusen)
Ocean Prawns, 74, Kanada, Ocean Prawns Canada Ltd (Barslund Jensen)
E 349 Cattleya, 70, Danmark, Cattleya A/S (Flemming Pedersen)
Atlantic Enterprise, 70, Kanada, Clearwater Ocean Prawns Venture (Barslund Jensen & Clearwater)

Största danskägda fiskebåtarna 2017 efter motorstyrka, namn, kW, ägare

HG 265 Asbjørn, 6 000, Danmark, Asbjørn A/S (Magnusen)
GR 6-54 Polar Princess, 6 000, Grönland, Polar Seafood Greenland A/S
GR 6-49 Polar Amaroq, 6 000, Grönland, Polar Pelagic A/S (Polar Seafood)
GR 15-203 Polar Nanoq, 6 000, Grönland, Sigguk A/S (Polar Seafood)
EK-1202 Reval Viking, 5 520, Estland, Reval Seafood Oü (Barslund Jensen & Reyktal)
GR 6-8 Acadienne Gale II, 5 520, Grönland, Polar Seafood Greenland A/S
Atlantic Enterprise, 4 990, Kanada, Clearwater Ocean Prawns Venture (Barslund Jensen & Clearwater)
Ocean Prawns, 4 990, Kanada, Ocean Prawns Canada Ltd (Barslund Jensen)
HG 264 Ruth, 4 800, Danmark, Rederiet Ruth A/S (Gullak Madsen)
S 349 Gitte Henning, 4 800, Danmark, Gitte Henning A/S (Henning Kjeldsen)

Det finns en viss osäkerhet för motoreffekten hos flera båtar från Grönland.

Källor är Dansk Skibsregister, DNV Vessel Register, EU:s skeppsregister, CVR och företagshemsidor.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,