Danska fiskerättigheter för hästmakrill och havgalt 2020 – båtar och företag

Hästmakrill heter officiellt taggmakrill på svenska men många kallar arten för hästmakrill medan havgalt heter trynfisk på svenska. Sverige har mycket små fiskerättigheter för hästmakrill och de är inte fördelade med individuella överförbara fiskerättigheter. I Danmark är de däremot fördelade Läs mer…

Advertisements

Danska fiskerättigheter för blåvitling 2020 – båtar och företag

Blåvitling eller kolmule som den också kallas är tillsammans med sill den mesta fiskade fiskarten i nordiska vatten. Nordiska yrkesfiskare fångar i huvudsak blåvitling för industriändamål, dvs för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. I Danmark är fisket av blåvitling viktigare Läs mer…

Danska fiskerättigheter för makrill 2020 – båtar och företag

I danskt fiske är makrill en betydligt viktigare fisk än vad den är i svenskt fiske. Fisket bedrivs av ett antal större snörpvadsbåtar och pelagiska trålare i Nordsjön och Nordatlanten. De flesta av de båtar som har fiskerättigheter för makrill Läs mer…

Månadens fisk – kolmule (blåvitling)

Kolmule eller blåvitling, Micromesistius poutassou, som den också heter är en liten torskfisk som lever i stim på ganska stora djup i de norra delarna av Atlanten från nordöstra USA till Norge och i Barents hav och ner till Marocko Läs mer…

Danska och norska landningar av hästmakrill och havgalt

Hästmakrill heter egentligen taggmakrill på svenska men de flesta säger i allmänhet hästmakrill vilket också är namnet på de flesta andra språk. Trynfisk är det svenska namnet på en fisk som heter havgalt på danska och boar fish på engelska. Läs mer…

Nordens största industrifiskeföretag

I detta sammanhang räknar jag allt fiske av tobis, blåvitling (kolmule), vitlinglyra (sperling, øyepål), trynfisk (havgalt) och skarpsill (brisling) samt sillfisket i östra Östersjön som industrifiske. Övrigt sillfiske, guldlaxfiske, makrillfiske och hästmakrillfiske räknar jag som konsumtionsfiske.  Industrifisket domineras av blåvitling Läs mer…

Tveksam rapport om svensk sjömat från Havsmiljöinstitutet

Havsmiljöinstitutet har skrivit en rapport om svenskt fiske där de försöker utröna om svenska sjömatskonsumtion kan påverka havsmiljön. Det kan den inte då mycket lite svenskfångad fisk konsumeras i Sverige. Rapportens grunddata är dock till stor del tveksamma och forskarna Läs mer…

Klimat- och miljövänliga fiskebåtar allt vanligare

De mest miljö- och klimatvänliga fiskebåtarna är stora pelagiska snörpvadsbåtar och trålare. De använder redskap som inte påverkar bottnar, de fiskar långsiktigt hållbart och de drar minst bränsle i förhållande till fångad mängd fisk. Det storskaliga pelagiska fisket är också Läs mer…

Är Henning Kjeldsen på väg in i svenskt fiske?

Henning Kjeldsen är en av Danmarks största yrkesfiskare. Hans företag äger en lång rad fiskebåtar men har inga möjligheter att skaffa sig större fiskerättigheter i Danmark än de han redan har. I Sverige skulle han dock kunna skaffa sig fiskerättigheter Läs mer…

Danska landningar av blåvitling 2019

Blåvitling är en liten torskfisk som fiskas med flyttrål på djupt vatten i Nordatlanten kring Färöarna och Island samt väster om de brittiska öarna. Fiskas främst av yrkesfiskare från Färöarna, Island, Norge, Nederländerna, Tyskland, Danmark, Irland och Storbritannien. Huvuddelen av Läs mer…

Danska landningar av tobis 2019

Danmark har den största tobiskvoten av alla länder och fisket som bedrivs i Nordsjön är viktigt för många danska yrkesfiskare. Det handlar om ett säsongsfiske från april/maj till juni/juli. De båtar som fiskar och landar tobis är i stort sett Läs mer…

Guldjyderne – slarvigt om rika jyllänningar

Guldjyderne är en bok om rika invånare på Jylland. En del av dessa är yrkesfiskare, så kallade kvotkungar (kvotekonger). En snabb genomläsning av kapitlen om yrkesfiskarna visar dock att författaren Søren Jakobsen antingen är inkompetent eller väldigt slarvig. Henning Kjeldsen Läs mer…

Danska landningar av sperling 2019

Sperling som heter vitlinglyra på svenska, øyepål på norska och norway pout på engelska var på 1970-talet Danmarks viktigaste industrifisk, dvs den viktigaste fiskarten för tillverkningen av fiskmjöl och fiskolja. Senare har fisket minskat då bifångsterna traditionellt varit stora. Sperling Läs mer…

2020 kommer att innebära fyra nya pelagiska trålare i den svenska fiskeflottan

Fyra nya pelagiska trålare samt en demersal trålare ska under 2020 levereras till svenska köpare från Karstensens Skibsværft i Skagen. En av dem ska dock fiska under tysk flagg. Det är nya Kristin (NC 330 eller NC 320) som är Läs mer…

Danska landningar av brisling 2019

Brisling heter på svenska skarpsill, men kan i Bohuslän också kallas brisling och i delar av Sverige liksom i Finland för vassbuk. Det är en av de viktigaste så kallade industriarterna i det danska fisket och fiskas främst i Nordsjön Läs mer…

Nordens största sillfiskare

De tre största sillfiskeföretagen i Norden finns på Färöarna, Island och i Sverige. Bland de tio största hittar vi tre isländska, tre danska, två färöiska och ett svenskt. Det största norska företaget återfinns på 13:e plats. Bland de 20 största Läs mer…

Danska landningar av makrill 2019

Makrill är en viktig fisk i danskt fiske. Båtar från Hirtshals med ägare som ursprungligen kommer från Färöarna dominerar fisket som sker i Nordatlanten och Nordsjön. Det är HG 264 Ruth som ägs av Rederiet Ruth A/S som i sin Läs mer…

Danska landningar av sill 2019

Det danska sillfisket domineras av ett fåtal företag. Fisket bedrivs i Nordsjön, Norska havet, Skagerak och Östersjön med huvuddelen av fisket i Nordsjön. Koncentrationen av fisket till ett fåtal båtar är lika uttalad som på Island, och större än i Läs mer…

Kameraövervakning ger möjlighet till större frihet

Kameraövervakning är en möjlighet till ökad frihet. Det menar bland annat den danske fiskeriforskaren Mogens Schou. Han menar att kraven på ett fullt dokumenterat fiske är rimliga och det är också min uppfattning. Yrkesfiskets inställning bör därför vara att arbeta Läs mer…