Skrev häromdan om lönsamheten i det svenska räkfisket. Ett fiske med stor överetablering och överkapacitet. Fler än 60 båtar har tillstånd att fiska räkor i Sverige. På en kvot som är hälften av den danska. I Danmark finns ett tiotal räkfiskebåtar. Jag kan inte namnet på alla och många publicerar inte siffror då de är partrederier eller enskilda firmor som ju inte publicerar siffror. Exempel på det är Partrederiet Casilo. Men lönsamheten för de båtar och bolag jag känner till kan jag publicera. Siffrorna är för 2012 då förra årets siffror inte finns publicerade än. Omsättningssiffror publiceras inte i Danmark.
Namn, bruttovinst (tusentals DKK), vinst (tusentals DKK)
Saron Fiskeri A/S, 4 133, -2 148
Fiskeriselskabet Westbank ApS, 4 097, -432
Ulla Lindblad A/S, 3 926, 470
S 226 Emmely Pilegaard ApS, 2 131, -332
Fiskeriselskabet Capella ApS, -428, -692 (AS 49 Brittana)
2012 syns ha varit ett uselt år för danska räkfiskare. Såväl Westbank som Emmely Pilegaard gick med vinst åren innan. Inga jättevinster, men ändock vinst. Det danska räkfisket tycks inte vara lönsammare än det svenska. Vilket det borde vara. En sannolik orsak till detta kan vara att svenska räkfiskare fuskar. Det är välkänt att de uppgraderar fångsten så att andelen kokräka är mycket högre i de fångster de landar än vad den egentligen var när de fiskade. Istället för att landa råräkor, de mindre räkor som inte går att sälja som färska kokta räkor, slänger de dess överbord så att de kan fortsätta fiska för att få mer kokräkor. För kokräkor kan fiskare få upp till 7-8 gånger mer betalt än för råräkor. Råräkor säljs till fiskindustrin.
De två svenskägda företagen för vilka jag har siffror, Saron Fiskeri och Capella har inte något av de tre åren 2010, 2011 och 2012 gått med vinst.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Casilo, Saron, Emmely Pilegaard, Westbank, Ulla Lindblad, Capella, Brittana, Räkfiske, Danmark, Skagerak, Nordsjön
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Jag hoppas inte att det är ett av de exemplerna där du tycker ITQ har fungerat, Då Danskarna har stora kvoter och kan behålla både råräka och kokräka så är det nog inte utkasten som gör att Svenskarna har bättre lönsamhet. En tänkbar anledning som dyker upp mitt huvud är att kostnaden för att köpa på sig kovter blir för hög(räntor) vilket påverkar lönsamheten. Något för alla att begrunda.
Vänd på det, tror du att Svenskarna fått sämre lönsamhet om de fått behålla kokräkan(som de eventuellt slänger i)? Absolut inte, den hade ökat lönsamheten ytterligare. Alltså kan man inte hänvisa till att Svenskarna har bättre lönsamhet för att de kastar i räka. Förmodligen har de bättre lönsamhet för att de är bättre fiskare samt företagen är bättre skötta.
Återigen, fixa fram trål som släpper ur oönskad räka och behåller kokräkan samt lagstagda. Så slipper vi montera ned hela vår flotta. ITQ kommer göra skuldslavar av hela näringen.
Med två undantag har svenskarna sämre lönsamhet. Det är sannolikt den omfattande uppgardering som gör att svenskarnas lönsamhet är i nivå med danskarnas. Utkasten i danskt och norskt fiske är minmalt. Uppgradering är noll i det danska fisket och sannolikt nära noll i det svenska. Den svenska räkflottan måste minska för det är uppenbart orimligt med 60 båtar som fiskar på halva kvoten gentemot vad tio danska gör. Om du inte förstår att sånt ställer till problem så har du problem. OM svenskarn skulle land all råräka de fick upp precis som danskarna gör och lagen stipulerar så skulle i stort sett alla svenska räkfiskare gå med förlust.
Den pelagiska flottan hade samma problem tidigare, men införandet av ITQ löste problemen. Nu finns det 38 båtar som har kvoter i ITQ-systemet för det pelagiska fisket. 10 båtar kontrollerar cirka 80% av kvoterna. Det är 19 GG-båtar, tre LL-båtar, 2 VG-båtar och 14 båtar från östersjöhamnar.
En liknande strukturering för räkfisket vore lämpligt. fast då skulle det förstås inte finnas några båtar från Östersjön med men desto fler LL-båtar och några SD-båtar istället.
”Med två undantag har svenskarna sämre lönsamhet”
Har du läst dina egna siffror? Minst 40% av de Danska båtarna (4/10) går med brakförlust. Trots att de har kanonkvoter.
Det går inte att tjäna pengar på råräka. Man måste ha kokräka och oavsätt hur stor kvot danskarna får, så kommer det finnas en begränsing för hur mycket kokräka de får. De måste helt enkelt täcka över en yta som de inte kan göra. När det inte klarar få ihop kokräkan, blir de desperata och satsar därför på råräka. När de börjar köra på råräka kan beståndet balla ur och priserna går i garanterat i botten.
När deras korkade analys kommer ikapp dem, börjar ju de gråta ut på Svenskarna, som defakto inte pajar beståndet lika mycket som Danskarna själva, även om vi skulle ha 500 ton i utkast. (De har 3000 ton, vi 1500 + 500).
Att många har det tufft i Svenska räkflottan förstår jag och att många skulle vilja ha större kvot förstår jag med. Men du behöver inte vara otrevlig. Och att ITQ inte alltid är en bra lösning är ju det Danska räkfisket ett levande exempel på.
De danska går inte med brakförlust. Endast Saron gör det. Du misstar bruttovinst för omsättning. Bara vinsten är jämförbar inte den andra siffran. Danska företag redovisar inte bruttoförsäljning (dvs omsättning). Jämförelser är därför svåra.
Det är vinsten du skall se på, inte bruttovinst. Bruttovinste finns inte kostnader för ränta mm med. Hade det varit för mediamarkt, så skulle bruttovinsten varit värdet på sålda varor – inköpspriset. Om jag fattar det rätt så är danskarnas vinst samma sak som allabolags Res. e. finansnetto.
Totalt sätt så går i så fall en räkvot lika stor som Sveriges med ett nettoresultat på 2,5 miljoner d kronor back. Förövrigt verkar alla 5 företagen vara mer eller mindre konkursmässiga om man ser till soliditet mm.
Självklart. men lönsamhet förstås ju i förhållande till andra faktorer som eget kapital och omsättning. Vi kan inte se hur förlusterna/vinsterna förhåller sig till omsättning i Danmark. De redovisar inte omsättning, utan bara bruttovinst. Det är liksom inget att göra nåt åt. Därför kan danska företag inte jämföras rakt över med svenska. Ja, dansk vinst är samma, men det betyder inte att den är baserad på samm bakomliggande saker. Bokföringsprinciper i olika länder kan vara olika. Men det är lite off-topic att diskutera det. Räkfisket i Danmark är inte speciellt lönsamt. Det är inte räkfisket i Sverige heller, men räkfisket i Sverige borde rimligen vara betydligt olönsammare än i Danmark. Förklaringen till att det inte är så är sannolikt uppgradering och eventuellt att vissa företag i Sverige fiskar stor andel fisk som ger bra betalt. Räkfiskare jag varit i kontakt med håller med om detta resonemang, men menar också att lånebördan betyder mycket. Stora lån och räntor på dem ger dålig lönsamhet. Det kan gälla exempelvis Saron i Danmark och Arkö i Sverige. Med stor bruttovinst, men liten vinst i slutändan. Men jag vet inte om det är så. Däremot knappast Capella (Brittana) som ju har en gammal båt.