ITQ, kustfiske och det danska exemplet

I Danmark finns det säljbara fiskerättigheter (TFC), oftast kallade individuella överförbara kvoter (ITQ) inom allt fiske. Kustfisket skyddas i en speciell förordning.

Det finns olika definitioner av kustfiske. En vanligt använd är den som EU:s nya fiskeripolitik utgår ifrån. Båtar under en viss längd är småskaligt fiske. EU har bestämt 12 meter.  Båtar mindre än så behöver inte avar med i ITQ-systemet och kvoter kan avsättas speciellt för dem. En del av kustfisket bedrivs från hamnar och med bottentrål, snurrevad och andra aktiva fiskemetoder. Ett annat fiske är det som bedrivs från fiskelägen på sandstränderna på nordvästra Jylland (det har dock försvunnit från allt fler platser de senaste åren). Bland annat i Thorupstrand. I detta fiske används båtar som är längre än 12 meter, dvs de omfattas av ITQ-systemet. Dessa båtar fiskar i stor utsträckning med garn, dansk snurrevad (till skillnad från skotsk snurrevad eller som det också heter flyshooter).

Thorupstrand

Thorupstrand

Diskussionen om att de stor fiskeriföretagen i Danmark köper upp kustfiskares kvoter handlar i stor utsträckning om denna grupp fiskare på Nordjylland. Det är också orsaken till att vi som är för ITQ ofta pratar förbi de som är mot. Olika definitioner på kustnära småskaligt fiske helt enkelt. Definitionen i EU:s lagstiftning av småskaligt fiske kustfiske är fiske som bedrivs av båtar under 12 meter. I dagligt tal och dagligt fiske i Norden kan kustfiske också bedrivas med större båtar. I Danmark har regeringen satt gränser för vad anser vara kustfiskebåtar vid 17 meter. Det verkar onekligen rätt högt, men kanske ändå inte helt orimligt i nordiska farvatten (se nedan). Den danska kystfiskerordningen reglerar vad som gäller specifikt för dessa båtar. I den skyddas allt kustfiske som bedrivs med andra redskap än bottentrål, bomtrål och skotsk snurrevad. Kustbåtarnas kvoter kan enligt denna förordning bara säljas till andra kustbåtar.

Samma problematik med längden finns i det svenska räkfisket. För de flesta av de mindre så kustfiskebåtarna i norra Bohuslän som fiskar räkor nära kusten är över 12 meter. De kommer att omfattas av ITQ-systemet. Det gäller exempelvis SD 668 Pinnö, SD 669 Palermo, SD 748 Odderö, SD 562 Kragerö och SD 278 Brattvåg med flera. Det betyder att de båtarna kommer att bli tvungna att delta i systemet då EU:s regler så säger. Kanske är det så att längdgränsen för ITQ, sett ur nordiskt perspektiv, är lite för lågt satt och borde varit 16 meter. Våra vatten kanske kräver lite större båtar för att fisket ska vara säkert?

En lösning för de nämnda båtarna, om de inte vill äga individuella fiskerättigheter, är att göra som i Thorupstrand. Skapa ett kollektiv som köper upp/tilldelas rättigheter (kvoter). Det går säkert att ordna den svenska lagstiftningen så att det är möjligt. En annan lösning är att kvoten för räkor delas upp på två där handel mellan de två sektorerna inte får förekomma. En kvot för båtar under 17 meter, som de danska förordningarna kring kustfiske. En kvot för större båtar.

Samtidigt så är det så att de svenska räkbåtarna i norra Bohuslän inte på något sätt ägnar sig åt skonsamt fiske med garn och snurrevad. För när det gäller att fiska räkor finns inget alternativ till bottentrål. Alla räkbåtar använder bottentrål, även de kustnära.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements