Vid Basteviken i Hålta socken utanför Kungälv ägde Samuel Schutz i Göteborg ett stort trankokeri med 16 kittlar. Senare tycks en salterianläggning ha tillkommit och 1801 ägdes hela verket av kapten H.H. Clason.
Vid Rörtången ägde Lars Kåhre ett större trankokeri år 1787 och Johan Wendel ägde ett skärgårdsverk, vid Släphäll fanns ett mindre trankokeri med lokala bönder som ägare och i Aröd fanns en annan lokalt ägd anläggning av samma typ. På Björsholmen låg ytterligare ett lokalt ägt trankokeri, lite större och ägt av notarien Torbjörnsson, häradsdomaren Anders Larsson samt Thure Rhodén på Berg.
Brattön hade en lång rad salterier och trankokerier, J.G. Westerbergs salteri och trankokeri, J.P. von Utfalls salteri och trankokeri, Palmgrens salteri, ett mindre trankokeri tillhörigt fiskaren Magnus Olsson, ett större trankokeri tillhörigt Georg Brandt i Göteborg år 1800 och Rosendals salteri på Västra Brattön (Zacharias Petersson).
På Espholmen invid Lövön fanns ett salteri tillhörigt familjen Björklin i Västerås och ett trankokeri tillhörigt Swen Häljeson och Guttorm Andersson. På själva Lövön fanns ett stort trankokeri tillhörigt Joh. G. Ekmans änka år 1787 och en Bröms (Brems?) år 1800, ett salteri tillhörigt J. Bagge och J. Hegardt i Uddevalla och ett mindre trankokeri med lokal ägare.
Ramsön i Jörlanda socken hyste tre trankokerier, ett litet med lokal ägare, ett lite större med 3 kittlar tillhörigt Pehr Andersson och ett stort ägt av B. Söderström i Göteborg.
På Norums holme i Strandnorum ägde J.P. Oterdahl ett stort trankokeri med 12 kittlar och på Nösnäs holme ägde Holterman & Böker ett lika stort trankokeri. På Stenungsön fanns hela fem anläggningar varav enbart en var en kombinerad anläggning med salteri och trankokeri. Denna ägdes av N. Kihlman från ön och Williamsson i Göteborg. Kihlman ägde också det enda stora trankokeriet på Stenungsön.
På fastlandet i nuvarande Stenungsund fanns ett stort trankokeri (Havden) tillhörande O. Westerling i Göteborg, ett mindre (också vid Havden) tillhörande kronolänsman Röing. Dessutom Hjelmarens skärgårdsverk byggt av Peter Ekman år 1781 och 1787 ägt av Svebelius, Bäckman & Sjögård.
Stora Askerön härbärgerade två anläggningar, skärgårdsverket Dannestan ägt av G.B. Santesson och J. Bäck samt Kalven. I Ödsmåls socken fanns det några lokalt ägda trankokerier, Jordhammar, Lillhammar, Starrkärr och Korphålan (Korsgården). Därutöver fanns det även större anläggningar, Starrkärrstrands (Starrkärr) trankokeri med 12 kittlar som ägdes av Peter Ekman, Arvid Vallerius och Planck & Schönfeldt. Senare ersattes Planck & Schönfeldt av Wennerström & Bergman. 1797 såldes anläggningen till Peter Tranman.
Vid Mjösund fanns tre anläggningar, göteborgaren J. Hults trankokeri, uddevallabon C. Bratt H:sons salteri och trankokeri samt ett trankokeri tillhörande Niclas Andersson i Uddevalla.
Vidare Galterön trankokeri tillhörigt O. Westerling i Göteborg. Mjölketångens trankokeri ägt av Holterman & Böker, Hällesdalen ägt av P.M. Pettersson i Göteborg, Grötå holme ägt av A. Brovall i Uddevalla, Espetångens salteri och trankokeri ägt av Israel Broström i Uddevalla, Bottnens salteri och trankokeri tillhörigt J. Hegardt i Uddevalla och Hogs brygga ägt av F.A.U. Funck och C.G. Funck i Brålanda.
Andra källor förutom de som länkats och de som nämns i första inlägget:
Eskil Olan, Marstrands historia, 1917
S. Kristiansson, Uddevalla stads historia, 1953
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Sillsalteri, Trankokeri, Hålta, Rörtången, Kåhre, Schutz, Brattön, Utfall, Lövön, Hegardt, Bratt, Ramsön, Oterdahl, Norums holme, Holterman & Böker, Stenungsön, Williamsson, Stora Askerön, Dannestan, Santesson, Bäck, Ekman, Valerius, Westerling, Galterön, Starrkärr, Broström, Ekonomi, Historia, Stenungsund
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.