Danskt förslag för att lösa problemen i räkfisket

Räkfisket i Skagerak har en tid kritiserats hårt för att det förekommer för mycket utkast av räkor. Utkast som är olagliga och som görs för att öka lönsamheten i fisket då stora så kallade kokräkor ger 7-10 gånger mer betalt per kilo än mindre så kallade råräkor. Kritiken drabbar alla räkfiskare i Skagerak, men det förekommer bara olaglig dumpning av räkor bland norska och svenska räkfiskare.  Danska räkfiskare har därmed känt sig orättvist utpekade och de drabbas också av de olika rödlistningar och bojkotter som utlysts vad det gäller nordhavsräka från Skagerak.

Nu har de danska räkfiskarna vid Danmarks Fiskeriforening PO (DFPO) därför kommit med ett förslag som ska råda bot på situationen. Förslaget är mycket enkelt. För att få landa räkor ska båtarna landa minst 50% råräkor och högst 50% kokräkor. Idag landar danska fiskebåtar 70% råräkor medan svenska båtar landar cirka 30% råräkor. Danska och svenska fiskare fiskar i samma vatten och ligger ofta bredvid varandra. De använder samma redskap och fångsterna borde därför se likadana ut.

Förslaget kommer inte att lösa alla problem med utkast inom räkfisket, men kommer att medföra minskningar av utkasten samt mer likartade villkor för räkfiskare i Danmark och Sverige. DFPO menar att det är ett extraordinärt förslag tillkommet i en akut situation när de danska räkfiskarna skadas av det fiske som bedrivs av andra länders fiskare.

De orimliga förhållandena i det svenska räkfisket understryks av att en svensk båt i genomsnitt har rätt att fånga ungefär 20 ton räkor på ett år (60 båtar med en total årskvot på 1 243 ton) medan danska båtar kan fånga 230 ton per båt och år (2 380 ton på 10 båtar). Det finns under såna förhållanden som råder i det svenska räkfisket ingen egentlig möjlighet för att räkfisket i Sverige ska vara lönsamt. Ändå går ett antal räkfiskeföretag med vinst. De fångster en del svenska räkfiskeföretag redovisar stämmer inte heller överens med den omsättning de har.

Förslaget från DFPO kommer om det genomförs i Sverige att minska lönsamheten i den svenska räkfiskeflottan än mer och göra det nödvändigt att vidta åtgärder för att få ner den överetablering och överkapacitet som finns inom det svenska räkfisket. En halvering av antalet båtar som idag är cirka 20 större båtar och 40 små till 10 större och 20 små är en rimlig utveckling i det svenska räkfisket. Kanske måste antalet större båtar minska ännu mer, till 5-6 stycken för att det ska bli rimligt.

Svenska räkfiskare har länge argumenterat för att nya redskap med större maskor kan lösa problemen. Det menar DFPO är felaktigt. Större maskor leder bara till mindre fångster och ökad förbrukning av bränsle, inte till ändrad fördelning av fångstens sammansättning. De baserar sig från tester och erfarenheter från småskaligt räkfiske (också det på nordhavsräka) utanför Grönlands kust.

Utöver att danska räkfiskebåtar har låga utkast av räkor så har de också väldigt små utkast av bifångsten i form av fångad fisk. Det danska kvotsystemet i kombination med de redskap de använder möjliggör att alla danska räkfiskare kan sälja all fisk de får som bifångst. I Sverige är det svårt.

Förslaget från DFPO löser inte alla problem som finns med utkast i räkfisket, de löser inte problemen i svenskt räkfiske, men är en bit på väg mot att lösa problemen. Förslaget innebär att det blir mycket viktigt att snabbt föröka åstadkomma en hållbar lösning för svenskt räkfiske och en sådan innebär en kraftig minskning av antalet räkfiskebåtar. Det finns bara ett känt fungerande sätt att åstadkomma en minskning av överkapacitet och överetablering inom fiskeri, det är införande av individuella överförbara fiskerättigheter (TFC eller ITQ). I Danmark finns detta i allt fiske, i Sverige enbart inom det pelagiska fisket.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Rödlistning, Danskt räkfiske, Svenskt räkfiske, DFPO, Danmarks Fiskeriforening PO, Råräkor, Kokräkor, Räkor, Räkfiske, Rejer, Danmark, Sverige, Samhälle, Politik