Fiskodling slår ut räkbestånd

Dock inte fiskodlingen i sig utan den stora användningen av olika typer av kemikalier för att bekämpa sjukdomar och skadedjur. De medel som avvänds för att bekämpa parasiter på lax dödar också andra skaldjur inklusive räkor. Detta enligt norsk forskning. I Rogaland har nordhavsräka försvunnit helt från flera fjordar och det tidigare mycket givande räkfisket i fjordarna har försvunnit:

Rogaland var tidligere et av de viktigste fylkene for reketråling i fjordene. En rekke mindre reketrålere var avhengig av dette fisket, som foregikk fra ytre deler av Boknafjorden til inn i Ryfylke. Nå er dette fisket borte. Reketrålerne i Rogaland driver stort sett i Skagerrak og Nordsjøen, der de fisker rundt 700 tonn årlig, der de tidligere fisket flere tusen tonn.

Det er oppdrettsnæringens store forbruk av kjemikalier til avlusning av laks som har fått hovedskylda for forsvinningen til reka. Tidligere har dette blitt avvist med at dette ikke kan dokumenteres. Nå har en ny forskning utført av forskningsstiftelsen IRIS i Stavanger vist at reker utsatt for kjemikalier brukt til avlusning fører til rekedød ved skallskifte. Det er forskning som må få konsekvenser.

Problemet är dessutom sannaolikt betydligt större då de kemiska bekämpningsmedlen också slår ut mindre skaldjur, plankton etc som äts av fiskar, fiskar som sen äts av större fiskar. På det sättet riskerar stora delar av fjordfaunan i att bli totalt utslagen på grund av fiskodling:

Det er ille nok at en ny næring tar knekken på en gammel, noe helt annet er det når bruk av medikamenter tar knekken på det økologiske systemet i en fjord. Reker er bare en av flere skalldyrarter i en fjord, og faktisk en av de mer robuste, målt mot de utallige dyreplanktonartene som er avhengige av skall. Her snakker vi om et problem som ikke bare går ut over rekefiskere, men mat for alle andre arter som befinner seg i et fjordsystem. Det er veldokumentert at det er lite raudåte i sør-norske fjorder, men lite dokumentert hva som er årsaken.

Raudåte (Calanus finmarchius) är ett litet kräftdjur som också finns i svenska vatten och som utgör föda för yngel av torsk, sill och många andra fiskar. När de blir lite större är de också en viktig föda för vuxen makrill och sill, för NVG-sill utanför Norge är de sannolikt huvudfödan. Förekomsten av dessa små kräftdjur, djurplankton, i svenska kustområden är sannolikt viktig för förekomsten av torsk. Om föroreningar slagit ut detta lilla kräftdjur från svenska fjordar kan det vara en delförklaring till försvinnandet av många lokalt lekande bestånd av torsk, kolja, bleka (lyrtorsk) etc. Brist på detta kräftdjur som äter växtplankton kan bidra till algblomning och liknande.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Fiskodling, Räkbestånd, Fiskbestånd, Kemikalier, Miljögifter, Bekämpningsmedel, Rogaland, Norge, Kräftdjur, Räka, Sill, Torsk, Kräftdjur, Djurplankton, Växtplankton, Fjordar, Fjordsystem, Samhälle