Danska fiskare vill ha ökade torskkvoter

Danmarks Fiskeriforening PO (DFPO) vill att torskkvoterna i Kattegatt ska ökas. Detta då torskfångsterna är så stora att många andra fisken begränsas på grund av de små kvoterna och bifångstkvoterna för torsk. I Kattegatt finns bara en bifångstkvot och den är på 100 ton. DFPO vill öka den till 300 ton. I Skagerak och Nordsjön vill DFPO öka kvoten med 18%, vilket är mer än de 5% som Norge och EU nyligen kom överens om. Som det är idag leder minskad TAC bara till ökade utkast av torsk:

I forhold til Nordsøen og Skagerrak fremhæver DFPO særligt, at udviklingen for bestandene er særdeles positiv. I et høringssvar til Regeringen har DFPO således fremhævet, at gydebiomassen er vokset siden 2006, at man skal tilbage til 1996 for at finde en større gydebestand samt at fiskeridødeligheden nu er den laveste, der nogensinde er registreret.

– På denne baggrund er det grundlæggende helt meningsløst – som anbefalet af ICES – at følge en plan, som vil reducere TAC, slår DFPO fast i sit høringssvar.

– For Danmarks Fiskeriforening at se, så vil en reduktion af TAC udelukkende have den konsekvens, at mængden af torsk der discardes, vil stige. Omvendt vil en TAC forøgelse i sig selv ikke resultere i en øget fangst, men den vil tillade, at en større andel, af de torsk der allerede bliver fanget, også vil blive landet, hedder det videre i høringssvaret.

DFPO menar att TAC idag inte har nån praktisk betydelse för hur mycket torsk som fångas i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Den stora förekomsten av torsk innebär att det fångas så mycket torsk att kvoten snabbt fylls och fiskarn blir då tvungna att kasta ut den å den inte får landas. En ökad kvot på torsk i Nordsjön och Skagerak samt en ökad bifångstkvot i Kattegatt skulle det göra möjligt att landa den torsk som faktiskt fångas istället för att bara slänga den.

Torsk fås som bifångst i allt demersalt fiske, även kräftfiske och räkfiske om det inte sker med ristförsedd trål.  Det är ofta de begränsade kvoterna på torsk som styr hur mycket av andra arter som fiskas och det är ofta så att inte hela kvoten av andra bottenlevande fiskarter fångas och landas på grund av att det blir så mycket torsk i trålen. Det mesta tyder på att det finns mer torsk i Västerhavet än vad forskarna tror.

Utöver torsken är det enligt DFPO viktigt att bifångstkvoten av sill i industrifisket av tobis, viltinglyra (sperling) och skarpsill (brisling) ökar.

Båda kvoterna har också stor betydelse för svenska fiskare som fiskar under svensk flagg och bifångstkvoten av sill har stor betydelse för svenska fiskare som fiskar med båtar som har dansk flagg. Dessa svenska fiskare står för en stor del av det danska industrifisket.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements