Nya redskap – till vilken nytta? Vettigt eller rent slöseri?

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ska lägga ut ett antal miljoner på att ta fram mer selektiva redskap för att minska utkasten i fisket. Frågan är om det är välanvända pengar eller bara rent slöseri. Det handlar om satsningar på sex olika typer av redskap, främst trålar för olika ändamål:

Multifunktionsburar – för att på västkusten utveckla ett selektivt fiske efter torsk med befintliga och modifierade hummerburar.

Selektiv laxfälla – för att utveckla en laxfälla till ett selektivt redskap för sikfiske under de tider på året som laxfisket är stängt.

Utsortering av Gråsej i pelagisk trål – för att vetenskapligt utvärdera ett rist som i det pelagiska sillfisket kan användas för att avskilja sej.

Plattfisk och stor torsk rist/stormaskig – för att utveckla en tvärställd rist för fiske efter platt- och rundfisk med möjlighet att flexibelt ställa om mellan dessa.

Vidareutveckling kräftrist Halland – för att vidareutveckla kräftrist i Halland med avseende på att selektera ut ytterligare plattfisk och torsk samt dokumentera var i redskapet olika arter selekteras.

Tryggrist 9/10/11 – för att utvärdera tryggrist i svenska förhållanden med spaltbredd 9-12 med mera. Tryggrist används för storlekssortering i räkfisket.

Vad det gäller utveckling burfiske av torsk så är detta något det länge forskats kring med tester och försök i Östersjön. Det har inte framkommit någon bra och genomförbar metod ännu. På östkusten har det i stor utsträckning handlat om att skapa möjlighet att fiska torsk utan att drabbas av sälskador. Dessa är ganska omfattande vid garnfiske av torsk.

Sortering av rundfisk och plattfisk har danskarna redan forskat kring medan jag känner till svenska fiskare som själva testat egenkonstruerade ristar för samma ändamål. Danska forskare har fokuserat på att sortera ut plattfisk och behålla rundfisken då de får mycket skrubba som inte går att sälja.  I de svenska yrkesfiskarnas fall handlar det om att de får för mycket torks och har för små kvoter för det så de får inte lov att landa torsken. Från nästa årsskifte kommer de inte heller att få kasta tillbaks den i havet. Dessa begränsningar gör att fisket efter plattfisk begränsas i onödan. Det går med dagens trålar inte att fisk plattfisk utan att också få torsk och andra torskfiskar.

När det gäller ökad utsortering av fisk vid kräftfiske med trål vet jag ärligt sagt inte vad nyttan är med det. Används rist vid kräftfiske är ju bifångsterna redan idag minimala.

När det gäller det pelagiska fisket kanske problemet snarast är mängderna fisk. Går det verkligen att skapa en trål med rist som håller för de mängder och volymer det handlar om är frågan. Det är tvivelaktigt. Vore det inte helt enkelt enklare att ge pelagiska fiskare en rättighet att fiska sej och öka sejkvoten så att det vore möjligt att ta upp sejen och sälja den.

Tryggristen är en norsk rist som används för att sortera ut mindre räkor i fångsten. Det fungerar till viss del, men det innebär också en mängd hanteringsmässiga problem för räkfiskarna. Är det verkligen möjligt att hantera en räktrål med två ristar på ett funktionellt sätt om vädret är hårt och sjön krabb. Dessutom är det ju så att inte ens tryggristen kan lösa problemen i den svenska räkflottan med uppgardering. Det enda som kan leda till en långsiktigt permanent lösning är att antalet båtar med räkfisketllstånd minskar. Att ha 61 båtar med tillstånd på en kvot som är hälften av den som 7 danska båtar har är helt vansinnigt. Antalet båtar måste minskas, annars kan problemen i det svenska räkfisket inte lösas.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Pelagiskt fiske, Demersalt fiske, Kräftfiske, Räkfiske, Torskfiske, Selektivt fiske, Kräftrist, Räkrist, Tryggristen, Torskburar, HaV, Havs- och vattenmyndigheten, Burfiske, Bottentrål