Bifångster och utkast i kräftfisket

Inlägg nr 1 av 4 i serien Bifångster i fisket

Ett fiske utmärker sig när det gäller bifångst. Det är kräftfiske med trål utan rist. Detta fiske är relativt ovanligt i Sverige, men vanligt i Danmark där de flesta kräftfiskare använder SELTRA-trål, medan de flesta i Sverige använder bottentrål med artsorterande rist.  Det senare ger en kraftig minskning av bifångsten av fisk. Cirka 25% av den kräfta som fiskas i Sverige fångas med trål utan rist och 50% med ristförsedd trål.

När det gäller den totala fångsten så är 90% av det som fångas med ristförsedd trål av svenska trålare i Skagerak kräfta (nephrops, jomfruhummer), 3% är sandskädda (ising, dab) och 2% rödspätta (plaice, rødspætte). Torsk (cod), skrubbskädda (skrubbe, flounder),  och rödtunga (skærising, witch) står för cirka 1% vardera.

I Kattegatt är fördelningen 63% kräfta, 22% sandskädda, 4,5% vitling, 3% skrubbskädda och 1,5% torsk. Nästan all bifångst slängs ut utom sjötunga,och piggvar där bara 35-40% slängs ut (dumpas) samt makrill där 50-60% slängs ut. Detta i Skagerak. I Kattegatt är det färre arter i bifångsterna och där är det bara för piggvar som utkasten understiger 90%, de är cirka 70%.

För själva målarten, kräfta, är utkasten 56% i Skagerak och 45% i Kattegatt. Det handlar nog främst om att små kräftor slängs tillbaka. De total utkasten i det svenska fisket ligger på cirka 60% i Skagerak och 65% i Kattegatt. Sammantaget utgör kräfta 99% av det som landas från det svenska kräftfisket med ristförsedd trål. Ukastandelen i det svenska fisket skulle kunna minska avsevärt om svenska fiskebåtar/fiskare fick lite större kvoter och om det fann ens törr makrnad för sandskädda än det verkar finnas idag.

I det danska fisket med SELTRA-trål ser det helt annorlunda ut. Där utgör jomfuhummer (kräfta) endast 23% av fångsten i Skagerak, medan torsk utgör 20%, kuller (kolja, haddock) 12,5%, sej 12%, rødspætte 9%, skærising 9%, kulmule (kummel, hake) 2,5% och ising 2%.  Fisket är med andra ord ett blandat fiske på fisk och kräfta. Utkasten (discarden) av fisk är normalt låga, mindre än 30%, med vissa undantag, 52% av torsken dumpas, 38% av koljan och 42 % av isingen för att nämna de fiskarter som utgör någon större del av den total fångsten.

38% av jomfruhummern slängs uti det danska Skagerakfisket. Av de totala landningarna i det danska kräftfisket i Skagerak utgör jomfruhummer bara 21%. Fisket är därför att anse som ett blandat fiske och inte som ett riktat fiske på jomfruhummer. De totala utkasten i detta fiske är cirka 33% vilket kanske är svårt att få ner då utkasten främst handlar om jomfruhummer av fel storlek och sort.

I Kattegatt utgör jomfruhummer (kräfta, nephrops) cirka 47% av fångsterna i det danska fisket med SELTRA-trål. Det är uppenbart att det förekommer ett mer riktat kräftfiske i Kattegatt vad danska båtar anbelangar. Vidare är 21% av fångsten ising (sandskädda, dab), 14,5% är sild (sill, herring), 6,5% är rødspætte (rödspätta, plaice), 2% torsk, 2% krabba, 2% hvilling (vitling, whiting) och 2% skrubbe (skrubbskädda, flounder). Det mesta kastas överbord som discard inklusive 60% av jomfruhummern, 68% av torsken men bara 34% av fångad pigghvare och 42% skærising. I Kattegattfisket utgör jomfruhummer 76% av de danska landningarna. Utkasten i det danska fisket I Kattegatt är hela 75%.

Det jag skrivit om ising (sandskädda) angående det svenska fisket gäller också det danska. Det danska jomfruhummer fisket i Kattegatt skulle dessutom må bra av att använda ristförsedd trål av svensk typ. Dessutom vore det bra om burfiske också påbörjades i Danmark. I Sverige uppges 25% av all kräfta vara fiskad med bur. I Danmark är burfisket i stort sett icke-existerande.

Med tanke den den låga andelen jomfruhummer (kräfta) i de danska kräftfisket är det märkligt att de så många båtar med stora rättigheter till jomnfruhummer inte landar någon fisk eller landar mycket lite fisk. Med tanke på de mycket höga utkasten (mycket stora discarden)  är det också mycket förvånande att det danska kräftfisket kunnat få MSC-märkning. SELTRA-trålen som används i stor utsträckning i Danmark innebär i praktiken ett riktat fiskfiske där kräfta och fisk fångas tillsammans.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

SerienavigationIndustrifiske – bifångster vid fiske av vitlinglyra och blåvitling >>
Advertisements