Det demersala fisket i Sverige omfattar räkfiske, kräftfiske och fiskfiske i Västerhavet samt torskfiske och fiske av plattfisk i Östersjön. I Västerhavet krävs idag olika former av särskilda tillstånd för att fiske demersalt och hur mycket en fiskebåt får fiska bestäms av ransoner och/eller effort, fiskeansträngning i form av fiskedagar eller kilowatttimmar.
Systemen är rigida och tillåter i princip inte några nya fiskare vilket lett till att det numera finns passiva tillståndsinnehavare (bulvaner) medan de som aktivt fiskar är helt andra personer. Det har också lett till en överkapacitet och lönsamhetsproblem.
Överkapaciteten är högst inom räkfisket och lite mindre i fiskfisket, kräftfisket och torskfisket. Båtar under 10 meter ingår inte i effortregleringen men de kan ändå ha tillstånd att fiska torsk, kräfta med bur eller rist, fisk eller räka. Ett nytt förvaltningssystem behöver alltså lösa problemet med överkapacitet och det enda sätt som visat sig fungera för att lösa sådana problem är överförbara fiskerättigheter av samma modell som finns i det demersala danska fisket eller det pelagiska fisket i Sverige och Danmark. Tyvärr tycks inte överkapacitetsproblemet erkännas av alla inblandade parter. De som är problemet är delar av yrkesfiskarkåren vilket är förståeligt då en minskning av antalet båtar innebär att en del av dem kommer att innebära att en del av dem förlorar jobbet.
Det andra problemet som finns och som måste lösas är den landningsskyldighet (utkastförbud) som införs i det demersala fisket i Västerhavet från nästa år och som redan införts i Östersjön. Utan överförbarhet av fiskerättigheter mellan båtar är detta i praktiken omöjligt att lösa. Något som de flesta berörda insett. En annan sak som sannolikt krävs för att landningsskyldigheten ska kunna efterlevas är förmodligen större kvoter för fisk (dvs i första hand torsk, sej och kolja) vilket de flesta yrkesfiskare insett, men det är samtidigt något som miljöorganisationer och myndigheter verkar mer tveksamma till.
För att lösa de problem som finns inom det demersala fisket har yrkesfisket haft flera diskussiongrupper som under året diskuterat och sannolikt kommer att fortsätta diskutera lösningar på problemen. Så här långt har grupperna inte kommit fram med några förslag som löser samtliga de problem som finns inom det demersala fisket. Det problem de i allmänhet inte adresserar är överkapaciteten. Något jag kritiserat i ett tidigare inlägg. Förslagen är enligt min mening inte tillräckliga och de löser inte det demersala fiskets problem.
En del av grupperna har dessutom inte kommit fram till några egentliga förslag så här långt. Det gäller framförallt Östersjögruppen, men även kräftgruppen. Kräftgruppen har dessutom uttalat att alla måste kunna fortsätta fiska. Det är ett helt orimligt förslag då ett av grundproblemen är överkapacitet.
Diskussionen inom räkgruppen har inte heller till något egentligt förslag även om en begränsad överförbarhet diskuterats. På diskussionsgruppernas framsida görs det emellertid klart att systemet bara är tänkt att innebär begränsad överförbarhet under en begränsad period. Inom fiskfisket finns förutom överkapacitet också problem med en begränsad historik och för små kvoter (fiskerättigheter, ransoner).
Som jag ser det behövs det ett system inom det demersala fiske med individuella överförbara fiskerättigheter parat med en kustkvot så de mindre båtarna skyddas. Dessutom behövs det gränser för hur stor andel av rättigheterna en enskild innehavare får äga. Dessa gränser bör sättas på såväl fiskebåtsnivå som företagsnivå. Ett sådant system liknar ganska exakt det system som finns i det pelagiska fisket. Det systemet har fungerat mycket bra. Det är också nödvändigt med likadana system i allt demersalt fiske, inklusive fisket i Östersjön.
Eftersom en sådan lösning skulle innebära färre fiskebåtar och färre arbeten i fisket kan ingen förvänta sig ett sådant förslag från yrkesfiskarna själv. Det kan bara komma från Havs- och vattenmyndigheten som borde lämna sitt sovande tillstånd och lägga fram ett förslag som det sen kan diskuteras utifrån. Men grunderna bör vara individuella överförbara fiskerättigheter för annars blir det inget fungerande system som löser alla de problem som finns.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Överkapacitet, Överetablering, Lönsamhetsproblem, Havs- och vattenmyndigheten, Demersalt fiske, Räkfiske, Kräftfiske, Fiskfiske, Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Östersjön, Samhälle, Fiske
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.