För många båtar i det svenska kräftfisket

Inlägg nr 4 av 5 i serien Märkligheter i kräftfisket

I Sverige finns det enligt Havs- och vattenmyndigheten en överkapacitet i det svenska fisket av havskräfta (jomfruhummer, norway lobster, nephrops). Den är inte lika stor som överkapaciteten i räkfisket men uppskattas till omkring 10% i kräftfisket med rist och 40% överkapacitet i fiskfisket med efforttillstånd.

I det sistnämnda fisket fångas cirka 25% av de svenska kräftorna, cirka 25% fångas i burfisket och 50% i fisket med ristförsedd bottentrål. För fisket inom effortsystemet med bottentrål utan rist är i allmänhet torksen den art som bestämmer hur mycket det kan fiskas. I allmänhet fångas så mycket torsk i ett enda drag att en båt inte kan fortsätta tråla därefter. Det begränsar också mängden kräftor som kan fångas i detta fiske.

Vad det gäller burfisket så finns inga möjligheter att få nya tillstånd för det idag då det även där anses finnas en viss överetablering. Burfisket efter kräfta bedrivs i huvudsak med fiskebåtar som är kortare än 12 meter och därför handlar det om vad som brukar kalls kustnära fiske.

Situationen inom kräftfisket är dessutom den att en stor del av de båtar som fiskar räka också ingår i effortsystemet och/eller har tillstånd att fiska havskräfta med ristförsedd trål.

Totalt har 94 fiskebåtar tillstånd att fiska kräfta med bottentrål försedd med artsorterande rist. Flera av dessa fiskar också kräfta med annan typ av trål. De ingår alla i det effortreglerade fisketpå Västkusten, ett fiske som också handlar om fiskfiske. 24 stycken fiskar enbart med ristförsedd trål. Trålningen med ristförsedd trål är dock egentligen inte en del av effortsystemet utan står vid sidan av. 120 fiskebåtar ingår i effortsystemet. Av dessa är det 8 stycken som inte fiskar med trål utan bara med garn eller krokredskap. 1 garnbåt fiskar också med trål utan rist och en garnbåt hart tillstånd att fiska med ristförsedd trål.

102 båtar har tillstånd att fiska kräfta med bur. För några båtar finns två tillstånd utställda på olika personer så antalet tillstånd är något högre än antalet båtar. Det finns också 8 personer/familjer som har tillstånd för flera båtar. Dessutom finns det ägare som har fler än en båt, en familj har en båt som har burfisketillstånd och en båt som fiskar kräfta med ristförsedd trål och också ingår i effortsystemet för fiske utan rist. Denna familj är också engegard i det storskaliga pelagiska fisket. Detsamma gäller också en annan familj som har en båt med tillstånd att fiska kräfta med rist och som ingår i effortsystemet även utöver det. Det är nästan bara båtar i Bohuslän som har tillstånd att fisk med bur, men även ett antal i norra Halland. Sex  båtar som har tillstånd att fiska kräfta med bur har också tillstånd att tråla kräfta med ristförsedd trål.  3 av dessa  ingår också i effortsystemet för fisk då båten också fiskar med trål utan rist.  6 stycken fiskar också med garn och ingår i effortsystemet för fiskfiske.

Sammanlagt betyder det att det fins 210 båtar som fiskar kräfta i Sverige (120+102-6-6). Den sammanlagd kvoten kräfta som svenska fiskare ska dela på är 1 320 ton. Danmark har en kvot på 3 539 ton i Skagerak och Kattegatt. 247 danska båtar innehar fiskerättigheter till kräfta (jomfruhummer), men en del av dem är bara ägare av rättigheter och deltar inte i fiske. År 2014 landade 201 båtar kräfta (jomfruhummer). I Danmark fiskas dock nästan all kräfta med bottentrål och nån motsvarighet till det småskaliga burfisket finns idag inte. Delvis på grund av en motvilja, konservatism, från danska fiskares sida, men också för att förutsättningarna för burfiske är sämre i Danmark än i Sverige.

Mängden kräfta en svensk båt kan landa i genomsnitt är 6,3 ton medan en dansk båt i genomsnitt kan landa (räknat på 201 båtar) 17,6 ton. Denna jämförelse är dock lite orättvis då svenska burfiskare också är med så låt oss se vad svenska trålare kan landa i genomsnitt. Det finns totalt 112 trålare som ingår i effortsystemet, de ska dela på 990 ton kräfta. Det blir 8,8 ton. Det är uppenbart att det finns för många båtar med kräftfisketillstånd i Sverige.  En burfiskebåt kan i snitt fånga 3,2 ton. Det är möjligt att en burfiskare kan leva på det då de har låga omkostnader. Men att en trålare skulle kunna klara sig på 9 ton kräfta är inte möjligt. Inte heller 18 ton är möjligt för en trålare att gå runt på ekonomiskt och ge en hyfsad lön till de ombord. Kombineras kräftfisket med annat blir det däremot möjligt. Men det finns båtar som enbart fiskar kräfta så det finns klara problem som utan tvekan kan leda till att oegentligheter förekommer som att trålfiångad kräfta av större storlek säljs som burfångad vilket ger högre pris. Även rena svartlandningar är teoretiskt tänkbara även om jag saknar kännedom om att sådant sker.

I Danmark har de flesta båtar som fiskar kräfta också tillgång till fiskrättigheter, även om de i flera fall är alldeles för små. I Sverige är tillgången till fiskrättigheter mycket begränsad och istället förekommer det att många båtar också fiskar räka. Totalt handlar det om 43 båtar inom effortsystemet och kräftfisket med rist som också fiskar räka. Räka står sannolikt normalt för större delen av dessa båtars förtjänst. 12 båtar har också tillstånd att fiska torsk i Östersjön, något som utnyttjats dåligt de senaste åren och tre båtar äger också fiskerättigheter i det pelagiska fisket. De sistnämnda båtarna är egentligen de enda större fiskbåtar på Sveriges västkust som bedriver ett traditionellt fiske. En av dessa (eller två, lite oklart där) är också delägare (eller så rä det de ägande familjerna som är ägare) i en annan båt som ingår i effortystemet och som har tillstånd att fiska med ristförsedd trål efter kräfta.

Sambandet mellan räkfisket och kräftfisket i Sverige innebär att en lösning av räkfiskets överkapacitetsproblem också kan vara enlösning på motsvarande problem i kräftfisket. Det innebär också att bägge fiskena måste regleras på samma sätt och förändringar i förvaltningen måste därför införas samtidigt för att märkliga överflyttningseffekter inte ska bli följden. Ett införande av individuella överförbara fiskerättigheter i räkfisket kräver att kräftfisket och fiskfisket också omfattas av samma regelverk.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Serienavigation<< Danska fiskares ovilja att fiska jomfruhummer med burMärkligheter i kräftfisket – stängningen i södra Kattegatt >>
Advertisements