Överetablering av företag i svenskt fiske

Den svenska fiskeflottan är generellt sett lönsam och samhällsekonomiskt viktig, inte minst i kustkommunerna.

Men, inom vissa fisken finns det för många företag i förhållande till den tillgängliga resursen av fisk.

Fiskebåtar

– Vår analys visar att det finns en överetablering inom det svenska räk-, kräft- och torskfisket. Problemet är störst och mest överhängande inom räkfiske med större trålfartyg, det vill säga över 24 meter, säger Patrik Persson på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Partik Perssons kommentar måste nog tas med en nypa salt. Den näst lönsammaste båten i den svenska räkflottan GG 73 Ingun och dess ägarföretag, Fiskeri AB Ingun, är precis under 24 meter.  Även det lönsammaste räkfiskeföretaget har en båt i denna storleksordning, SD 437 Viken som ägs av SD 437 i Edsvik AB. Det är dessa två båtar och företag som helt avgör att båtarna mellan 18 och 24 meter är lönsammare än de längre båtarna.

Dessutom är det så att antalet fiskeriföretag minskat kraftigt vad det gäller räkbåtar över 24 meter. 7 av 13 företag har avvecklat sin verksamhet. En båt har lagts upp, en sålts till Norge, en sålts till Cooköarna och de andra 4 har köpts upp av andra räkfiskeföretag i väntan på införande av överförbara kvoter. Tyvärr tillåter dagens regler inte att kvoterna överförs på en av de båtar dessa företag äger, utan de måste hålla två båtar i dugligt skick och fiska med trots att det minskar lönsamheten.  Problemet här är att regler och lagstiftning släpar efter samt att Havs-och vattenmyndigheten är för passiv och långsam i sin hantering av detta.

Kvar om räkfisket och bland båtar som är större än 24 meter finns alltså 6 räkfiskeföretag med 10 aktiva båtar över 24 meter. Tre företag äger bara en båt (Saibon, Nautic och Atlantic), tre båtar ägs av tre företag som har ytterligare en båt vardera som är mindre än 24 meter. Slutligen är det två företag som vart och ett äger två båtar på över 24 meter. Om indviduella överförbara kvoter (ITQ, TFC) infördes skulle minst 5 större båtar försvinna omedelbart och företagen snabbt bli lönsamma. Bland de mindre båtarna skulle väldigt få eller inga båtar försvinna.

Havs- och vattenmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att, i samråd med Jordbruksverket, analysera balansen mellan den svenska fiskeflottan och tillgängliga fiskemöjligheter. I uppdraget ingick också att beskriva hur eventuell överkapacitet kan åtgärdas och finansieras via Europeiska Havs- och Fiskerifonden, EHFF. Rapporten är nu klar.

– Analysen visar att det finns en stor variation i den svenska fiskeflottan vad gäller lönsamhet, fångst, antalet dagar till sjöss och syftet med verksamheten, säger Patrik Persson, chef för tillståndsenheten på HaV.

Analysen baseras på statistik från perioden 2008 till 2013 och utredarna har bland annat tittat på effektiviteten i användningen av arbetskraften, fartygskapitalet och resursen av fisk. I analysen har det även ingått att titta på hur de olika fiskbestånden mår genom biologiska indikatorer och hur fartygen används genom att titta på tekniska indikatorer.

En stor del av flottan, nästan hälften, har fångstvärden på mindre än två basbelopp, 88 000 kronor, och fisket är en deltidssysselsättning. Tillsammans fiskar de mindre än en procent av den totala svenska fångsten i värde och vikt.

– Denna grupp har en försumbar påverkan på fiskbestånden. Orsaken till den låga aktiviteten kan vara att de inte klarar att leva på fisket, att fisket bedrivs som en del av en tradition, på grund av begränsningar i fiskemöjligheter eller säsongsbetonat fiske som exempelvis lax- och sikfiske vid Norrlandskusten, säger Marie Ingerup, utredare på tillståndsenheten på HaV.

– Bland de fiskeföretag som har högre värde på sin årliga fångst (över två basbelopp) kan man se att de som fiskar pelagiskt, alltså främst efter sill och skarpsill, har högre lönsamhet medan de som fiskar efter räka-, torsk -och kräfta har lägre lönsamhet.

De ekonomiskt viktigaste arterna för svenskt fiske baserat på landningsvärde är torsk, sill, skarpsill, kräfta och räka. Landningspriset på torsk har gått ner kraftigt sedan 2008 medan priset på sill och skarpsill däremot har ökat kraftigt. Landningspriset på räka har nästan fördubblats sedan 2008 då det låg på drygt 50 kronor per kilo till drygt 105 kronor 2013.

– Trots den positiva prisutvecklingen för räka ser vi att lönsamheten i detta fiske är låg. Det är ett av tecknen på att det finns en överetablering inom räkfisket, främst för företag med större fartyg, säger Patrik Persson.

Utredarna pekar på att den nya gemensamma fiskeripolitiken i EU kommer att ställa stora krav på både fiskerinäring och förvaltande myndigheter. En av utmaningarna är införandet av landningsskyldighet för flera arter, ett så kallat utkastförbud. Via Europeiska havs- och fiskefonden kan olika åtgärder sättas in för att komma tillrätta med obalans mellan fiskeflottan och resursen, bland annat stöd till selektiva redskap, rovdjursäkra redskap och olika bevarande projekt.

– Överlåtbara fiskerättigheter kan också vara ett effektivt sätt att minska antalet företag och aktiva fartyg och komma tillrätta med överetableringen. Likaså strängare regler för införsel av nya fartyg i fiskeflottan och ökade krav på mer selektiva redskap, säger Patrik Persson.

I det pelagiska fisket, främst sill och skarpsill, ingår en grupp fartyg där man sedan 2009 har haft individuella och överförbara kvoter. I denna grupp har redan mer än hälften av fartygen valt att sälja sina kvoter och lämnat flottan och här märks en ökning av lönsamheten. Internationella erfarenheter visar att det enda sättet att minska överetablering inom fisket är att införa individuella överförbara fiskerättigheter. Erfarenheter från Danmark visar att detta inte drabbar de små fiskebåtarna och fiskeriföretagen.

Vad som är optimal balans beror också på vilka målsättningar som eftersträvas i form av till exempel lönsamhet, sysselsättning eller bevarandemål. Även om fisket inte sysselsätter ett stort antal årspersoner så är fisket viktigt för många kustsamhällen. Den svenska fiskeflottan bidrar därför totalt med ett positivt ekonomiskt värde till samhället.

Intressant?
Läs mer: Greenpeace,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements